BIBELN 365 DAGAR – DAG 299

DAGENS TEXTER; Jer. 14, 15, 16 och 1 Tim. 5

Jer. 14; DEN STORA TORKAN!

“Men Herren sade till mig: Profeterna profeterar lögn i mitt namn. Jag har inte sänt dem eller givit dem någon befallning eller talat till dem. Falska syner, tomma spådomar, löst prat och sina egna hjärtans svek är vad de profeterar för er.  Därför säger Herren så om de profeter som profeterar i mitt namn fast jag inte har sänt dem, de som säger att svärd och hungersnöd inte skall komma i detta land: Genom svärd och hunger skall dessa profeter gå under. Och folket som de profeterar för, männen och deras hustrur, deras söner och döttrar, skall kastas ut på Jerusalems gator slagna av hunger och svärd och ingen skall begrava dem. Jag skall låta deras ondska drabba dem själva.” Jer. 14:14-16

Jer. 15; FOLKET MÅSTE STRAFFAS UTAN FÖRBARMANDE!

PROFETKALLETS VÅNDA! Herrens ord till Jeremia!

“Därför säger Herren så:
Om du vänder om,
skall jag låta dig komma tillbaka
och du skall få tjäna mig.
Om du skiljer det äkta från det oäkta
skall du få vara som min mun.
Detta folk skall då vända tillbaka till dig,
men du skall inte vända tillbaka till dem.
Jag skall göra dig till en fast
kopparmur mot detta folk,
så att de inte kan besegra dig
om de vill strida mot dig.
Ty jag är med dig för att hjälpa dig,
och för att rädda dig, säger Herren.
Jag skall rädda dig ut ur de ondas våld
och befria dig ur våldsmännens hand.” Jer. 15:19-21

Jer. 16; NÖDENS DAG!

“Herrens ord kom till mig. Han sade: Du skall inte ta dig hustru eller ha söner och döttrar på denna plats. Ty så säger Herren om de söner och döttrar som föds på denna plats, om mödrarna som har fött dem och om fäderna som har avlat dem i detta land: Av svåra sjukdomar skall de dö. Man skall inte sörja dem eller begrava dem, utan de skall bli gödsel på marken. Genom svärd och hunger skall de gå under, och deras döda kroppar skall bli mat åt himlens fåglar och markens djur. Ty så säger Herren: Du skall inte gå in i något sorgehus, inte gå för att sörja med dem och inte heller trösta dem. Ty jag har tagit bort min frid ifrån detta folk, säger Herren, och även min nåd och barmhärtighet. Både stora och små skall dö i detta land utan att bli begravda och man skall inte hålla dödsklagan över dem. Ingen skall för deras skull rista sig eller raka sitt huvud.  Man skall inte bryta sorgebröd över dem för att trösta någon i sorgen efter en död och inte ge tröstebägare att dricka, när någon har förlorat far eller mor.” Jer.16:1-7

JEREMIA

I. FÖRE JERUSALEMS FALL Kap.1-39

1. Profetens kallelse; kap. 1

2. Nationell synd och otacksamhet; kap. 2-3:10

3. Maning till omvändelse; kap. 3:11-4:4

4. Den kommande domen; kap. 4:5-6:30

5. Hot om landsflykt; kap. 7-10

6. Det brutna förbundet, nytt hot om straffdom och landsflykt; kap. 11-19

7. Profetens vedemödor; hans maning till kapitulation för Babel; kap.20-21

8. Verop över ogudaktiga konungar och falska profeter; kap. 22-23

9. Nya domsutsagor, folkets reaktion; kap. 24-29

10. Messias rike och ett nytt förbund; kap.30-33

11. Ett olydigt folk och ogudaktiga konungar; kap.34-38

12. Jerusalems förstöring; kap.39

II. EFTER JERUSALEMS FALL; Kap.40-52

1. Jeremia och de kvarblivna i Juda; kap.40-42

2. I Egypten; kap.43-44

3. Herrens ord till Baruk; kap.45

4. Profetior mot många länder och folk; kap.46-51

5. Jerusalems förstöring; Jojakins benådning; kap.52

1 Tim. 5; FÖRMANINGAR TILL OLIKA GRUPPER I FÖRSAMLINGEN !

1Gå inte hårt fram mot en äldre man. När du förmanar honom, så tala som till en far. Förmana yngre män som bröder, 2 äldre kvinnor som mödrar och yngre kvinnor som systrar, i all renhet.”1 Tim.5:1,2

Paulus förtsätter med att undervisa Timoteus hur han ska förhålla sig till församlingen medlemmar. Här talas om äldre män och kvinnor, i grekiskan är detta PRESBYTERO (män) och PRESBYTERAS (kvinnor) Detta grekiska ordet talar bara om att de är äldre, de är gamla och har livserfarenhet. Episkopos används synonymt med presbyteros. Detta sista ord indikerar den andliga mogenhet som fodras för att vara i episkopos tjänst. I Nya Testamentet förkommer termen episkopos flera gånger, 1 Petr.2:25 (Jesus), 1 Tim. 3:2 (man och hans hustru) här tycks jag kunna se att hustrun till en episkopos har samma kallelse som sin man. Hon är inte huvudet eller herre över mannen, men en medhjälpare i sin mans kallelse och därför kallas hon episkopes och Tit.1:7 (män)

Läs och begrunda hela kapitlet, här finns så mycket att lära av och skriva om, men tyvärr räcker inte min tid till detta idag. Så läs och njut av Guds Ord och låt Herren tala till oss en och en, det finns svar för allt i Guds Ord.

3 Hedra dem som verkligen är änkor. 4 Men om en änka har barn eller barnbarn, skall dessa först och främst lära sig att visa vördnad för sin egen familj och så ge tillbaka vad de är skyldiga sina föräldrar. Det är så Gud vill ha det. 5 Den som verkligen är änka och står ensam sätter sitt hopp till Gud och håller ut i bön och åkallan natt och dag. 6 Men den som för ett utsvävande liv är levande död. 7 Och allt detta skall du inskärpa, så att ingen kan anklaga dem. 8 Men om någon inte tar hand om sina närmaste, särskilt då sin egen familj, så har han förnekat tron och är värre än den som inte tror.
9Till ‘församlingsänka’ skall den utses som är minst sextio år och har varit en enda mans kvinna. 10 Hon skall vara känd för att ha gjort mycket gott: uppfostrat barn, visat gästfrihet, tvättat de heligas fötter, hjälpt nödlidande och sökt varje tillfälle att göra gott.
11Yngre änkor skall du däremot avvisa. Ty när de drivs av begär och sätter sig upp mot Kristus, vill de bara gifta sig 12 och drar domen över sig, eftersom de har förnekat sin första tro. 13 På samma gång lär de sig att vara lata, när de går omkring i husen. Och inte nog med det, de lär sig också att vara skvalleraktiga och nyfikna och att prata om sådant som de borde tiga med. 14 Jag vill därför att unga änkor gifter sig, föder barn, sköter hemmet och inte ger motståndaren något tillfälle att tala illa om dem. 15 Somliga har redan vänt sig bort och följt Satan. 16 Om en troende kvinna har änkor hos sig, skall hon ta sig an dem och inte betunga församlingen, så att den kan sörja för dem som verkligen är änkor.
17Sådana äldste som sköter sin uppgift väl skall ni anse värda dubbel heder, särskilt dem som arbetar med predikan och undervisning. 18 Ty Skriften säger: “Du skall inte binda för munnen på oxen som tröskar” och: “Arbetaren är värd sin lön.” 19 Ta inte upp en anklagelse mot någon av de äldste, om det inte finns två eller tre vittnen. 20 Dem som syndar inför alla skall du tillrättavisa inför alla, så att även de andra tar varning.
21Jag uppmanar dig allvarligt inför Gud och Kristus Jesus och de utvalda änglarna att iaktta detta utan någon förutfattad mening och inte handla partiskt. 22 Ha inte för bråttom med att lägga händerna på någon och gör dig inte delaktig i andras synder. Håll dig själv ren. 23 Drick inte längre bara vatten utan använd lite vin för din mage, eftersom du är svag så ofta. 24 Vissa människors synder ligger i öppen dag och får sin dom i förväg. Andras synder kommer först senare i dagen. 25 På samma sätt ligger de goda gärningarna i öppen dag, och de som inte gör det kan ändå inte förbli gömda.” 1 Tim. 5:1-25

PAULUS FÖRSTA BREV TILL TIMOTEUS

Inledning; 1:1,2

I. FÖRSAMLINGENS BUDSKAP; Kap. 1:3-20

1. Förmaningens ändamål; 1:3-11

2. Budbärarens tacksamhet och budskapets härlighet; 1:12-17

3. Den goda striden; 1:18-20

II. FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNST; Kap. 2

1. Bönens plats och betydelse; 2:1-7

2. Männens uppträdande; 2:8

3. Kvinnornas uppträdande; 2:9-15

III. FÖRSAMLINGENS LEDARE; Kap. 3:1-13

1. Församlingsföreståndare; 3:1-7

2. Församlingstjänarna; 3:8-13

IV. FÖRSAMLINGENS STORHET; Kap. 3:14-16

1. Sanningens stödjepelare och grundfäste; 3:14,15

2. Gudaktighetens hemlighet; 3:16

V. FÖRSAMLINGENS LEDNING; Kap. 4:1-6:19

1. Gentemot falska lärare; 4:1-11

2. Gentemot de troende; 4:12-16

3. Gentemot olika grupper av församlingsmedlemmar; 5:1-6:2

4. Gentemot främmande läror; 6:3-5

5. I fråga om jordiska ägodelar; 6:6-10

6. I fråga om den goda bekännelsen; 6:11-16

7. Gentemot de rika; 6:17-19

Avslutning; 6:20,21

Maria Hallman