9. Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Luk. 11:2. 10. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden. 11. Vårt dagliga bröd ge oss i dag 12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga. *UN: vi har förlåtit. 13. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda, för riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen*.

Denna del av bönen fader vår måste väl ändå vara alldeles självklar med vad den betyder. Bröd kan väl inte betyda annat än bröd eller? Innan vi går på den linjen ska vi se vad bibeltolkare har kommit fram till genom historien då man inte nöjt sig med den enkla förklaringen.

1) Brödet har identifierats med brödet som delas vid Herrens nattvard. Från början har bönen fader vår varit tätt knuten till Herrens Heliga Nattvard. Oftast beds denna bön i början vid en nattvards gudstjänst. Någon har därför föreslagit att detta betyder att man dagligen skulle förätta nattvard och äta brödet.

2) Brödet har identifierats med den andliga födan från Guds ord. Så man har tagit det som en bön om  att den sanna undervisningen, den sanna läran och doktrinen som finns i skrifterna i Guds ord, vilket verkligen är en människas andliga föda och bröd.

3) Man har tänkt att bönen om brödet, handlar om Jesus själv. Det var han som sade “Jag är livets bröd” Joh 6:33-35) Då beder man att Jesus själv ska komma och bli till bröd och styrka i mitt liv.

4) Man kan tänka sig brödet i ett enbart judiskt perspektiv. Att man tänker sig brödet från det tillkommande Guds riket.I Luk 14:15 står det “15. Men då en av dem som låg till bords med honom hörde detta, sa han till honom: Välsignad* är den som får äta bröd i Guds rike.” Judarna hade en tanke om att när Messias kommer med sitt rike ska han ställa till med en stor bankett, dit alla de utvalda är inbjudna. De slaktade monstren Behemot och Leviatan, skulle förse gästerna med kött och fisk på banketten. Detta skulle vara Guds egen fest för sina utvalda. Så bönen om bröd skulle då betyda att man ber om att få vara med på festen.

Oavsett vad man tycker om dessa tolkningar så finns det svårighet här. Det är ordet som översatts med vårt dagliga bröd. Ordet, som heter epiousios, var nämligen en gåta ända in i vår tid. Man hade inte funnit detta ord i hela den grekiska litteraturen. Kyrkofadern Origenes visste detta och menade att ordet var påfunnet av Matteus själv. Det var därför ingen förstod vad det egentligen betydde.

Men helt nyligen, i modern tid, fann man ett litet fragment där ordet stod med. Det visade sig vara en kvinnas shoppinglista. Det var hennes notering om vad hon behövde skaffa för nästa dag. Där stod epiousios-bröd!

Så nu är det helt klart att vad Matteus skrev ner var en faktisk önskan att våra behov skulle mötas på det materiella området. “Ge oss vårt dagligas bröd. Gud se tillo att vi kan skaffa det som står på min shoppinglista. Se till att vi har bröd till barnen när de kommer från skolan. osv osv.

Fortsättning följer imorgon…./Stefan Hallman….www.ctvc.se

9. Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Luk. 11:2. 10. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden. 11. Vårt dagliga bröd ge oss i dag 12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga. *UN: vi har förlåtit. 13. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda, för riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen*.

Det viktigaste i bönen om Guds rike är följden “Låt din vilja ske”. men det är uppenbart att detta kan framsägas på olika sätt och med olika tonläge, vilket förändrar meningen och betydelsen.

Någon kan säga “Låt din vilja ske” i en ande av besegrad resignation. Han säger det men det är inte det han vill säga. Utan han har accepterat det faktum att han inte har någon utväg än att säga det. Han säger det efter som han insett att gud är för stark för honom och det är meningslöst att kämpa emot Universums konung.

Man kan också säga “Låt din vilja ske” med en bitter underton. En människa kanske känner att Gud är hans fiende, men ändå en så stark fiende att han inte kan annat än böja sig. Det sägs om Beethoven, att när han dött hittade man honom med ett bittert grin på läpparna och händerna hårt knutna som om han hade skakat sina knutna nävar mot Gud i dödsögonblicket.

Någon kan också säga “Låt din vilja ske” i en atmosfär av fullkomlig kärlek och förtröstan. Han säger det glatt och villigt oavsett vad det innebär. Det skulle vara lätt för en kristne att bedja “Låt din vilja ske” då det finns två saker han kan vara säker på; Han kan lita på guds visdom. Om vi konsulterar någon t.ex. för ett byggnadsprojekt och diskuterar fram och tillbaka så slutar det oftast att novisen får säga till mästaren “Låt din vilja ske, du är ju ändå experten”!

För det andra kan en kristen vara trygg vid det han vet att Gud älskar en. Vi tror inte på någon elak eller lynnig gudagestalt. Vi tror inte på någon som när vi ber om ett ägg ger oss en skorpion. Paulus skriver i Rom 8 :32…att Han som inte skonade sin egen son utan utelämnade honom för oss alla,hur skulle han kunna annat än också skänka oss allt med honom?.

Vi som kristna, kan glatt och med full förtröstan be att guds vilja ska ske i våra liv. Det är absolut sdet bästa för oss. Jag har hellre en erfaren byggmästare att resa mitt nya hus än att en klåpare med ingen erfarenhet får ansvaret för bygget.

Guds är god – det räcker att lita på.

Fortsättning följer…./Stefan Hallman….www.ctvc.se

9. Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Luk. 11:2. 10. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden. 11. Vårt dagliga bröd ge oss i dag 12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga. *UN: vi har förlåtit. 13. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda, för riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen*.

Ditt rike, dvs Guds rike är ett av de vanligaste ämnena i NT. Man kan säga att det karaktäriserar NT. Ingen fras är oftare använd i böner  och predikan, eller den kristna litteraturen för övrigt, än detta. Så det är viktigt att se in i vad det står för.

Det är uppenbart att detta var något viktigt för Jesus. Han började sitt inträde i historien med att predika i Gallileén. Det goda budskapet handlade om Guds rike (Mark 1:14). Han sade också att han var sänd och bepliktigad att förkunna just det Luk 14:43. Men han sa till dem: Jag måste predika evangeliet om Guds rike för de andra städerna också, för till det är jag utsänd.

Lukas beskrivning av Jesu verksamhet handlar just om hur han gick till varje by och stad predikande och uppvisande guds rike för alla. Så helt klart är Guds rike något vi skulle veta vad det är. Men ganska snart finner vi något förbryllande, då Jesus talar om guds rike på tre olika sätt: Han talade om något som fanns i det förflutna, att Abraham, isak och Jakob alla var profeter i Guds rike (Matt 8:11. Men jag säger er, att många ska komma från öster och väster och sitta till bords med Abraham och Isak och Jakob i himmelriket.)

Så Guds rike sträcker sig helt klart tillbaka i historien. Men han talade också om guds rike som något i nutiden. I Luk 17:21 säger han “Guds rike är mitt ibland er”. Därför är guds rike här också i nutiden. Men han talade också om Guds rike som något som kommer i framtiden, eftersom han lärde oss att bedja att guds rike skulle komma. Hur kommer det sig att det kan vara på detta sätt. Det är från det förflutna, närvarande i nutid och ett böneämne att det ska komma?

Svaret finns i hebreiskan, något man kallar parallellism. Hebreiskan tenderar att vilja säga allting två gånger. Han sade det på ett sätt sen upprepar han det genom att säga det på ett annat sätt. Låt oss se några exempel från Bibeln. Psalm 46:1 “Gud är vår tillflykt och vår starkhet – en hjälp i nöden, väl beprövad”46:8 “Herren Sebaot är med oss-Jakobs Gud är vår borg” Ps 23:1 “Herren är min herde-mig skall intet fattas, Han låter mig vila på gröna ängar-han för mig till vatten där jag finner ro”.

Låt oss se på bönen och tillämpa denna princip: Tillkomne ditt rike-Låt din vilja ske på Jorden så och i himlen”. Förutsätt nu att den första begäran förklaras och lyftes fram av den andra,. Då har vi en perfekt förklaring vad Guds rike är: Guds rike är en gemenskap på Jorden där Guds vilja är perfekt utförd så som den är i himlen.

Därför kan man säga, om någon människa i någon tid på ett perfekt sätt utfört Guds vilja, så var det med Guds rikes närvaro. Att vara inom Guds rike är att åtlyda Gud. Guds rike har att göra med var och en av oss. Det handlar i första hand om våra egna hjärtan. Om Guds vilja skall ske så kräver det en överlåtelse av vilja, hjärta  ja hela livet. Det är bara när någon av oss tar ett beslut att underordna sig Gud helt som guds rike kommer.

Bönen kunde också uttryckas “Tillkomne ditt rike – men börja hos mig”. För det är det det handlar om – att underordna sig Guds perfekta vilja för mitt liv.

Fortsättning följer…./Stefan Hallman…www.ctvc.se

9. Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Luk. 11:2. 10. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden. 11. Vårt dagliga bröd ge oss i dag 12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga. *UN: vi har förlåtit. 13. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda, för riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen*.

Idag forsätter vi fundera över vad det innebär att helga Guds namn. Finns det då något ord som i sig beskriver hur man betraktar/behandlar Guds namn så att det får den unika plats och betydelse, som dess natur förtjänar och kräver? Det finns ett ord som uttrycker det, ordet “vördnad”. Bönen blir då att vi ska vörda Guds namn på ett sätt som han förtjänar att bli vördad. Men för att vi ska kunna vörda Gud måste vi först förstå några ting:

1) För att vi ska vörda Gud måste vi tro att Gud är till! Man kan knappast vörda någon som inte finns, man måste vara säker på att Gud existerar. Det är lite märkligt att bibeln själv aldrig försöker bevisa att Gud existerar. Det förutsätts som ett grundläggande axiom. Ett axiom är “ett självklart påstående vars sanningshalt inte kan betvivlas” enligt wikipedia. T.ex. satsen “En rak linje är den kortaste vägen mellan två punkter”.

De bibliska författarna skulle ha sagt att de inte behövde några andra bevis än de hade bevis att deras fruar existerade. De mötte sin fru varje dag och de mötte Gud varje dag.

Men om vi då behövde bevis för att Gud existerade, och utgick ifrån vår egen värld och våra egna sinnen. Hur skulle man börja? Ett bra och ofta använt är exempel är om en man som vandrade i en öken. Han sparkar till något i sanden och det visar sig vara ett armbandsur. Han hade aldrig någonsin sett något liknande . Han studerar dess fram och baksida, han ser botten och visarna. Han konstaterar att den här är full med små kugghjul, fjädrar och små mackapärer. Dessa är sammansatta på ett sätt som för visarna framåt på ett regelbundet sätt. På urtavlan är det siffror och små ädelstenar. Han ser att de små knapparna på den runda klockan skruvar upp fjädrar så att den tickar och rör sig själv på ett förutbestämt sätt.

Skulle han då säga; dessa olika metaller och juveler har kommit samman  från jordens ändar genom en tillfällighet, genom slumpen har dessa saker fram skapat sig själva i den form av fjädrar och kugghjul och genom tillfälligheter har dessa plockat ihop sig själv att fungera tillsammans till en mekanism som genom en slump skruvar upp fjädrarna till att röra sig på ett regelbundet sätt och visa tiden?

Nej, han skulle givetvis säga till sig själv; jag har hittat ett armbandsur, alltså finns det en urmakare någonstans!

Ordning förutsätter ett tänkande sinne. Vår värld är en stor maskin som fungerar enligt bestämd ordning. Solen går upp och ner på ett förutbestämt sätt, ebb och flod kommer enligt bestämda mönster. Detta har varig välkänt sen urminnes tider. T.o.m de gamla astronomerna och astrologerna i Persien flera tusen år före vår tideräkning, förstod och räknade ut himlakropparnas exakta banor. När vi ser på världen så säger vi; det finns en fantastisk värld alltså måste det någonstans finnas en skapare. Någon sa “Ingen astronom kan förbli ateist”.

Vi skulle också kunna utgå från oss själva,. Vi är levande varelser. Ingen människa har någonsin klarat skapa liv. Vi kommer från våra föräldrar, de kommer från sina, men var började det och vem satte igång det? Någonstans, någon gång måste allting ha startat, någon gång måste livet kommit in i världen. Det måste kommit utifrån, människan kan inte skapa liv. Till slut hamnar vi hos Gud igen.

När vi ser på världen så drivs vi till Gud. Filosofen Kant sa “den moraliska lagen inom oss och himlarnas stjärnor ovan oss, driver oss till Gud”.

2) Så vi vet att Gud existerar och han skapat allt. Men för att kunna vörda Honom måste vi också veta hurdan han är. Vilka kvalitéer han har. Är han som de grekiska gudarna med sina intriger och falskheter vill man inte veta av honom. Men bibelns gud har helt andra kvalitéer, tre stora kvalitéer, som kan sammanfattas med orden “Helighet”, Rättvisa” och “Kärlek”.

3) För det tredje, anledningen till att vörda Gud, måste vara att man är medveten om hans konstanta närvaro i mitt liv. Denna närvaro kan inte vara knuten till vissa heliga platser eller tempel. Bibeln säger att min kropp är ett tempel åt Gud. Om jag vet  detta och lever därefter så kan jag vörda Gud.

4) För det fjärde krävs också att jag lever i underordnande och lydnad under Gud. Luther frågar i katekesen om “Hur vet vi att vi vördar gud?” Svaret är “Vi vet att vi vördar Gud när både vår lära och våra liv är kristna”! Då vördar vi Gud.

Sammanfattningsvis: Vi kan vörda Gud när vi; vet att han existerar. När vi vet vem Han är. När  vi lever i hans närvaro dag för dag och underordnar oss Hans vilja fullt ut.

Då kan vi i sanning bedja “Helgat bli ditt namn”!

Lycka till och Gud välsigne dig.

Fortsättning följer…../Stefan Hallman….www.ctvc.se