Förstår du vad du läser? Dag 73 Fader vår del 2

Matt 6:9. Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Luk. 11:2. 10. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden.
11. Vårt dagliga bröd ge oss i dag 12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga. 13. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda, för riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen*.

Ett av de starkaste orden i bönen fader vår är ordet Fader. Det sätter våra relationer på plats. För det första sätts vi in i gemenskapen med andra människor, det handlar inte bara om min himmelseke fader, det är vår gemensamma fader. Därmed blir vi alla syskon och livet handlar inte bara om mig och mitt utan också om mina syskons liv. Det visar oss också vår relation till den osynliga världen. I den hedniska världen finns det en uppsjö av olika gudar och fantasifoster. Många gånger beter sig gudarna sämre än människor, de är avundsjuka och hämndlystna och går ej att lita på.  Men när vi upptäcker att vår Gud är vår fader, så säger det egentligen allting. Han är att lita på.

Men det placerar oss också i rätt relation till den synliga världen. Det är lätt att tro att vi lever i en ogästvänlig och öde plats, tillkomna av slump och evolution. men hur fantastiskt är det inte att relatera till världen som Gud faderns skapelse med allt vad det innebär av trygghet och hans sista bestämmande ord. Ta t.ex. detta med smärta, det är obehagligt och obegripligt ibland. Men i relation till gud som vår fader, att vila i hans hand och förtrösta på att det finns en mening med det så blir det uthärdligt.

Det ger oss också en förnuftigare syn på oss själva. Vi människor har utvecklat ett hemsk förmåga att plåga oss själva och trycka ner vår självbild i fördömelse och plåga. Då är det skönt att se på gud vår fader, han är förstående och vi är skapade till hans avbilder och vi är barn till en kung.

Men framförallt visar det oss rätt relation till Gud. Trots Guds oerhörda majestät och väldighet erbjuder han ändå ett barnaskap och närhet. Ingen annan gud eller myndighet eller makt har någonsin uppenbarat eller erbjudit detta som gud vår fader gör.

Det finns en berömd berättelse om en romersk kejsare som är på väg att göra intåg i Rom efter en segeri tid i utlandet. Om man besegrat andra folk och återvände i seger med sina fångar och fantastiska skatter så fick man göra ett triumftåg in i Rom. Gatorna var kantade av jublande folk och de hölls på plats av soldater och legionärer med vapen i hand, medans kejsarens makalösa triumftåg rörde sig framåt in i staden. Kejsaren själv satt högt uppe på en guldvagn och tog emot folkets jubel. Längs triumfgatan hade man placerat en plattform där kejsarens familj satt och kunde se hur kejsaren närmade sig. Rätt vad det var så stack kejsarens yngste son iväg från plattformen och trängde sig igenom benen på allt folket för att till sist fångas upp av en stor soldat med spjut i handen och han tog tag i den lille grabben och sa “Vad är det du gör ? Vet du inte vem det är som kommer där? Det är självaste Kejsaren”.

Den lille grabben skrattade till och log med hela ansiktet och skakade sig loss och ropade till legionären under det han sprang fram till kejsarens vagn “HaHa, för er kanske han är kejsare, men för mig är han min pappa” sa han och klättrade upp och kastade sig i kejsarens öppna famn!

En talande bild om vår förmån, vi har att kasta oss till Pappa Gud och även om han för andra framstår som övermäktig och fruktansvärd så kan vi komma och vila i hans famn. Vi är välkomna och älskade.

Gud välsigne dig att bedja till din fader i himlen, han väntar mer på dig än du på honom!

 

Fortsättning följer…../Stefan Hallman…www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 72 Fader vår del 1

Matt 6: 9. Därför ska ni be så: Fader vår som är i himlarna! Helgat vare ditt namn. Luk. 11:2. 10. Låt ditt rike komma. Ske din vilja, såsom i himlen, så också på jorden. 11. Ge oss idag vårt dagliga bröd 12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga. 13. Och för oss inte in i frestelse, utan fräls oss från det onda, för riket är ditt och makten och härligheten i evighet. Amen*.

Bönen fader vår är nog den mest kända bönen i världen. Innan vi börjar studera den i detalj måste följande sägas.

För det första är det en bön för Jesu lärjungar, det var dem han lärde att bedja bönen, enligt Lukas (Luk 11:1) var det som svar på en begäran från en av hans lärjungar. Om denna bön ska få någon mening så måste den bedjas av en som bestämt sig att följa Jesus, en lärjunge. Det är inte en barnabön eller en bön för familjen. Det är en viktig bön med ett otroligt innehåll, men den ska bedjas av en lärjunge. Låt oss se på hur bönen är uppbyggd. Den är uppdelad i två delar; Den första delen har tre olika önskningar och har med Gud och hans härlighet att göra.

Detta är absolut nödvändigt, då det viktigaste och mest centrala i en kristens liv är att Gud ska bli förhärligade genom ens liv.Om Gud får den suveräna platsen i våra liv, om Han verkligen får inta tronplatsen i våra hjärtan, kommer allt annat också komma rätt. Bön får aldrig bli ett sätt att få Gud att rätta sig efter våra önskningar, Bön skulle alltid vara ett sätt för oss att böja vår vilja under Guds.

Den andra delen av bönen handlar om våra behov. Den handlar om tre delar av de mänskliga behoven men också om tre olika områden av livet människan befinner sig. Först begär man bröd, vilket handlar om att upprätthålla själva livet och man för då fram sitt nuvarande behov inför tronen. För det andra begär man förlåtelse och för därmed det förflutna inför Guds tron. För det tredje handlar det om hjälp i frestelsen och därmed för man fram framtiden inför Guds ansikte.

Så i denna bön handlar det om både nu, igår och för framtiden. I bönen för man inte bara hela sitt liv inför Gud utan man för också hela Gud till bedjaren. När vi ber om bröd, tilltalar vi Gud fader skaparen. När vi ber om förlåtelse tilltalar vi egentligen Guds son, Jesus Kristus vår frälsare och återlöser. När vi till slut ber om hjälp i frestelsen så handlar det om att få hjälp från Den Helige Ande som är mitt ibland oss nu för att hjälpa oss med sina nådegåvor och ge styrka och visdom.

Fortsättning följer…./Stefan hallman    www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 71Hjärtats bön

5. Och när du ber, ska du inte vara som hycklarna, för de älskar att stå i synagogorna och i gathörnen för att be, så att människorna ska se dem. Sannerligen säger jag er: De har fått ut sin lön. 6. Men du, när du ber, gå in i din kammare och när du har stängt din dörr, be till din Fader som är i det fördolda. Och din Fader, som ser i det fördolda, ska belöna dig synligt*. 7. Och när ni ber ska ni inte vara mångordiga som hedningarna, för de menar att de ska bli hörda för sina många ords skull. 8. Ni ska därför inte likna dem. För er Fader vet vad ni behöver, innan ni ber honom.

Bönen har och hade en väldigt central och viktig plats i den judiska tron. Den absolut viktigaste av alla religiösa plikter i den Israelitiska nationen var bönen. Rabbinerna uttryckte det så att “bönen är störst, större än alla goda gärningar”. Rabbinerna sade också om familjeandakten att “Den som ber i sitt hus omger det med en mur starkare än järn”. Men ett asntal av olika felaktigheter hade smugit sig in i den judiska bönevanan. Inte för att det skulle gälla bara för judarna, utan det finns i alla religioner. Det handlar inte om att förneka bönen eller undvika den, men att det blir en felaktigt utförd andakt.För det första blev bönen formaliserad.

1) Två olika böner var föreskrivna judarna under dagen. Den första var “Schema”, hämtad från 5 Mos 6:4-9; 11:13-21, 4 Mos 15: 37-41. “Schema” är det hebreiska imperativt för att höra…alltså Lyssna! “Hör o Israel, Herren vår Gud är en”. Hela “Schema” skulle reciteras av judarna på morgonen och på kvällen. Så tidigt som möjligt på morgonen, när det var så ljust att man kunde skilja mellan blått och vitt. Men i alla fall innan 9 på morgonen och efter 9 på kvällen. Skulle han inte hinna hem innan 9 på kvällen fick han vackert stanna till där han befann sig och uträtta sin bön om det så var ute på gatan eller i en dörrport. Många älskade att bedja “Schema”, men det var oundvikligt att det också blev ett allmänt slarv och att man bara rabblade bönen så snabbt man kunde för att sen gå vidare. Men som sagt alla löper risk att normalisera sitt böneliv och att det blir bara munnens bekännelse men inte hjärtats innerliga uttryck för längtan efter Gud.

Den andra bönen judarna hade att utföra var 2)  “Adertonbönen”, “Shemoneh èsreh”, den bestod av arton böner från början men består nu av nitton böner som fortfarande bes av judarna i synagogan. Den här bönen skulle bedjas tre gånger om dagen, på morgonen, eftermiddagen och kvällen. Många bad givetvis med innerlighet, men många rabblade bara sina böner, och blev för många nästan som en magisk ramsa, som man inte vågade vara utan.

Inte underligt att Jesus talade om hycklarna som stod i gathörnen och bad sina långa böner. Hos judarna fanns böner för alla tillfällen, man bad för maten, när man tände spisen, när åskan gick osv osv. Allting hade sin speciella bön. Detta var ju något underbart egentligen, men blev också orsaken till formalism och legalism. Man bad med sådan fart och vana att man bara sladdrade fram orden, då man kom på att tiden var inne.

En berömd Rabbi, Rabbi Eliezer, var så rädd för att bli lagisk och formell i bönen att han hittade på en ny bön för varje dag.

Judarna var också noga med var deras böner bads. Man ville helst be i templet eller synagogan. Även Jesu lärjungar gick till templet för att be, Apg 3:1. Det var också en förkärlek till att be långa böner. Rabbinerna menade att om en man bad länge skulle hans bön bli hörd. man tänkte att om man bara bankar länge nog på Guds dörr kommer han att till slut öppna.

Det finns mycket att säga om bönen och Jesus hade mycket att lära sina lärjungar. Han varnade för att inte rabbla “tomma ord” som hedningarna. (Här står det mångordiga, men i grekiskan betyder ordet – tomma kärl..) Man ska alltså inte rabbla en massa man varken menar eller begriper.

Sen står det också att man ska gå in i sin kammare och be bakom stängd dörr. Här betyder det grekiska ordet egentligen garderob! Alltså tyngdpunkten ligger på att avskilja sig, söka upp en enslig plats för att söka Gud. Söka bara honom, inte visa upp sig. Då kommer Gud att möta en hjärtats uppriktiga bön. Jesus gick upp på på berget för att be, Petrus gick upp på taket. Det finns många exempel på människor som menar allvar att söka Gud ger sig ut i avskilda platser som öknar eller skogar.

En berömd bedjare i pingstväckelsens barndom var Bevington. Han brukade söka upp en ihålig stock i skogen och där kunde han stanna i många dagar under det han sökte Gud i intensiv bön och fasta. Han var känd för att få uppenbarelser från Gud och att när han bad för sjuka blev de friska. Ibland sökte man honom för att få kunskap om vad borttappade ting fanns, och de fick ofta hjälp. han bad tills Gud uppenbarade det.

Vi form återkomma till detta stora ämne längre fram….

Fortsättning följer…./Stefan Hallman….www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 70

Rätt och fel givande….Hur man inte ska ge.

Vi läser från Matt 6:2-4 från reformationsbibelns översättning (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

2. Därför, när du ger en gåva, så låt inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna, för att de ska bli prisade av människorna. Sannerligen säger jag er: De har fått ut sin lön. 3. Men när du ger en gåva, så låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör4. så att dina gåvor förblir i det fördolda, och din Fader, som ser i det fördolda, ska själv belöna dig synligt*.

För judarna var allmosegivandet den heligaste av alla religiösa plikter. Det förtydligas av det faktum att man använde samma ord “tzedakah” både för rättfärdighet och allmosegivande. Det var alltså samma sak, att ge allmosa och vara rättfärdig. Man ansåg att man skapade förtjänster hos Gud när man gav allmosa och att man t.om. vann försoning och förlåtelse när man gav.

Det fanns ett rabbinskt talesätt “Större är den som ger allmosor än den som offrar offer”. Allmosan stod högst på listan Den högsta undervisningen hos rabbinerna när det gäller givande var samma som hos Jesus. Man förbjöd att ge skrytsamt. Men den som gav i hemlighet var lika stor som Mose.Det fanns rabbiner som släppte gåvor över axeln för att de inte skulle se vem som tog upp gåvan.

Det fanns också en speciell plats i templet som kallades “Tystnadens kammare”, dit folk som ville få försoning för sina synder la pengar i hemlighet. Dit kunde familjer som förlorat sin ställning i samhället smyga sig för att hämta pengar för sina behov. Men som allt annat så med tiden förvanskades även detta och det blev en vana att i synagogans gudstjänst ta upp kollekter för de fattiga och då var det de som var mycket noga med,  att alla kunde se vad de gav.

Det fanns en sed i mellanöstern under antiken då vatten var mycket sällsynt, och man var tvungen att köpa det. När en man ville göra en god gärning, och få välsignelser för sin familj, så gick man till vattenförsäljaren och sade med hög röst: Ge vatten till de törstiga! Varvid vattenförsäljaren tog sin skinnlägel och gick till torget. Där ställde han sig och ropade “O ni törstiga kom och drick av detta offer”. Givaren stod vid sidan av honom och sade till de törstiga som kom “Välsigna nu mig som gav dig denna dryck”.

Det är detta skrytsamma hycklande Jesus vänder sig emot. Ordet för hycklare på grekiska är “hypokrites” och är hämtat från teatervärlden, där den som uppträdde med en mask för ansiktet kallades detta.

Här har vi mycket att lära. Ärlighet varar längst. Också inför Gud.

 

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 69 Gud ser vad du ger

Vi fortsätter studiet i Matteusevangeliet och har kommit till kap 6:1 där Jesus fortsätter att lägga fram visdomen från Gud. Vi läser från svenska reformationsbibeln för att göra det lite mer spännande. (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Ge akt på er gåva*, så att ni inte ger den inför människorna för att bli sedda av dem. Annars har ni ingen lön hos er Fader, som är i himlarna.2. Därför, när du ger en gåva, så låt inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna, för att de ska bli prisade av människorna. Sannerligen säger jag er: De har fått ut sin lön.
3. Men när du ger en gåva, så låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör 4. så att dina gåvor förblir i det fördolda, och din Fader, som ser i det fördolda, ska själv belöna dig synligt*.

Detta med pengar och vår kärlek till dem ligger djupt i människohjärtat. Det handlar ofta om kampen mellan Gud och mammon. I mammon ligger den mänskliga tryggheten, i Gud ligger trons trygghet. Det handlar om kött eller ande. Det är därför det är så viktigt att ha ett rätt offrande. Ett offrande som ger mig själv poäng i andras ögon ger mig inga poäng hos Gud. Då kan jag inte förvänta mig något beröm hos honom. Ett offrande i hemlighet, ger full pott i himlen och bygger på min väntande skatt där. Så enkel är principen enligt Jesus. Att leva ut sin fromhet i det fördolda är äkta fromhet. Det är så lätt att bli hycklare.

Man kan skratta åt följande berättelse: I ett årsmöte i en församling läste man upp årets räkenskaper. När man kom till givna gåvor, redovisades summorna. Men så sade man “Så har vi fått en extra gåva här i år, men gåvogivaren vill förbli anonym”, varvid en man nere i en av bänkarna reser sig och sade “Jo, jag tyckte det blev bäst så”…..Visst ligger det något djupt mänskligt i den där berättelsen, men ack så dåraktigt. Det är lätt att bli en hycklare.

Jesus var verkligen intresserad av människornas offrande. Vid ett tillfälle satt han och såg hur människorna gick fram till offerboxen i templet och lade märke till hur mycket som offrades. Mark. 12:41-44. Det var där han såg “änkans skärv” . Gud vet hur mycket våra offer är värda. Under en period arbetade vi på en tv-kanal och dit offrades det betydande belopp via telefon. Gåvorna blev sen upplästa vi tv-sändningen och man berättade platsen som givaren ringt från. Ibland fick man nämna givarens namn. Många gånger ville folk vara anonyma. Vi hade några mycket rika personer som ringde nu och då när det var kris på tv-kanalen. Vid ett tillfälle när en man ringt in och offrat 500 000 kronor så sa han “ni kanske tycker det är mycket pengar, men det är det inte för mig…” För en del kanske ett offer på 100 kronor ger mer lön i himlen än en annans offer på 1 miljon. Endast Gud vet. Hur som helst så blir ingen fattigare av att ge. Det står att den som ger åt den fattige lånar åt Herren!

Detta med offertal och kollektpredikningar har säkert en plats i undervisningen. Vi behöver verkligen bli påminda om vad bibeln säger i dessa frågor. Men man får akta sig så att det inte blir till ett manipulerande med folks känslor, att lyssnarna börjar offra utifrån dåligt samvete, eller att de känner sig tvingade. Då har man visserligen fått in pengar för att fylla behoven, men samtidigt har det skett i strid mot Guds ord, då”Gud älskar en glad givare”.

Historiskt sett har ett stigande offrande och väckelse med varandra att göra. I vissa väckelser t.ex. på Azusa street 312, 1906-1909, togs inga kollekter upp överhuvudtaget. Alla behov möttes ändå, offerboxen som stod vid utgången flödade alltid över av mynt och sedlar. Man kunde se hur folk gick fram till ledaren William Seymore och stack sedlar i hans fickor, allt under ett starkt brus av bön och lovsång i lokalen.

Det är givetvis så att när våra hjärtan blir berörda av Guds ande och vi blir mjuka i hjärtat så kommer allt på rätt plats. Vår tro på Gud blir större än vår tro på tryggheten i mammon, och vi offrar villigt till Gud mer än vad vi brukar annars.

Här finns mycket att säga och undervisa om men jag tror att jag tar ett exempel till. Min svärmor, som dog för 15 år sedan, var en trogen medlem i sin församling. Inte för att hon var något helgon, hon var en dam med bestämda åsikter och temperament. Men hon hycklade inte. Hon sade sin mening och hon kanske hade tjänat på att låta bli ibland. Men hon var med i samma församling i sjuttio år. Hennes pastor var alltid i hennes ögon, världens bästa pastor. Hon berömde alltid andra då man besökte henne, aldrig att hon talade illa om andra. Men man kunde få en tillrättavisning rakt över bordet! Hur som helst så fick jag på slutet ta över arbetet med att skriva hennes räkningar och skicka dem till banken. Då upptäckte jag hur mycket hon offrade. Förutom att hon offrade tionde till församlingen, bakade och skänkte ostkakor och bröd till församlingens auktioner. Förutom alla måltider och kaffebord hon dukade upp för folk från när och fjärran, och alla presenter hon ständigt skänkte till barn och barnbarn, så gav hon regelbundet till en mängd olika missions organisationer. Inte stora belopp, hon hade en pytteliten pension. Men 10-15 kr hit och 25 kronor dit, 100 kr dit osv. En liten präktig lista varje månad. Dessa räkningar fylldes i först och sen de andra. Detta visste inte någon utom jag och svärmor. Gud hade en rejäl belöning för henne i himlen, det är jag övertygad om.

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 68

6 Kapitlet Fortsättning av Jesu bergspredikan.

1. Ge akt på er gåva*, så att ni inte ger den inför människorna för att bli sedda av dem. Annars har ni ingen lön hos er Fader, som är i himlarna. 2. Därför, när du ger en gåva, så låt inte stöta i basun för dig, som hycklarna gör i synagogorna och på gatorna, för att de ska bli prisade av människorna. Sannerligen säger jag er: De har fått ut sin lön. 3. Men när du ger en gåva, så låt inte din vänstra hand veta vad den högra gör,4. så att dina gåvor förblir i det fördolda, och din Fader, som ser i det fördolda, ska själv belöna dig synligt*.

Än en gång tar Jesus upp detta med givande , offer och gåvor. Det måste haft en stor plats i Jesu undervisning. Det återkommer ofta i evangelierna. Jesus visar hur motivet för offrandet är viktigt.

I detta avsnitt vill Jesus sätta fokus på våra motiv för vårt givande och våra ansträngningar. Man kunde ju tänka att en riktig kristen ska inte ha några tankar på belöning för att utföra en sak. Man ska vara så from att man inte ens kommer i närheten av sådana tankar. Visst finns det människor som ger upp sina liv och fullständigt lever för att betjäna andra. Florence Nightingale och moder Teresa är väl exempel på detta.

Men Jesus menade inte att vi skulle leva ett liv utan tanke på belöning. Matt 5:11-12 ”

11. Saliga är ni, när människorna hånar och förföljer er och lögnaktigt säger allt ont emot er för min skull. Luk. 6:22.12. Gläd er och jubla, för er lön är stor i himlen, för så förföljde de profeterna som var före er.

Matt 10:41-42 ” 41. Den som tar emot en profet i en profets namn, han ska få en profets lön. Och den som tar emot en rätt­ färdig i en rättfärdig mans namn, han ska få en rättfärdig mans lön.1 Kon. 17:10f, 18:4. Hebr. 6:10.  42. Och den som ger en av dessa minsta bara en bägare kallt vatten att dricka, i en lärjunges namn, san­nerligen säger jag er: Han ska inte gå miste om sin lön.

Så Jesus var inte emot att man skulle ha en belöning i tanke för sina goda gärningar. Faktum är att han lägger stor vikt vid det. I berättelsen om yttersta domen, delas folken upp i får och getter beroende på hur de behandlat sin nästa. Matt 25. Här blir belöningen väldigt avgörande och har med destinationen för evigheten att göra.

1) Det är uppenbart att tanken att man ska leva utan belöning för sin möda helt felaktig. Det gör offrandet meningslöst. Om inte vi kommer få belöning för vår möda på Jorden, så är det svårt att hålla ut givetvis. Livet måste ha en mening, vårt kristna liv siktar högre och vi vet att Gud kommer belöna oss.

2) Om man tar bort regeln att våra handlingar får konsekvenser, så förlorar vi motivationen. Det finns ingen anledning att välja det goda före det onda. Det skulle helt enkelt betyda att Gud inte skulle bry sig om vi var onda eller goda.

Så vi kommer få fantastisk lön, överflödande och långt mycket mer än vi kan tänka. Men det är först och främst inte materiell belöning Jesus utlovar. Det går inte att köpa Gud, man kan inte  med sina gärningar eller ens sina böner betvinga Gud. Allt är av nåd. Det är inte den som söker den högsta belöningen som kommer att få den. Då har man hamnat under lagen. Motsatsen till detta är att vara under kärleken. Om en person verkligen älskar en annan djupt och passionerat och osjälviskt, så kommer han alltid att stå i skuld till den han älskar. Det sista han tänker på skulle vara att begära lön för sin kärlek. Om han så gav både sol och måne till personen skulle han fortfarande stå i skuld. Det är nämligen kärlekens väsen. Den är alltid beredd att ge och offra allt.

Men vad är då belöningen för en kristen? Först och främst blir man belönad med tillfredställelse och man känner sig nöjd med sig själv.. Ett exempel. Det var en berömd musiker som var på väg för att möta en grupp vänner för att tillbringa kvällen med att musicera och bedja tillsammans. På vägen dit såg han en man vars bil  fastnat i gyttjan vid sidan av vägen. Musikern stannade till och började hjälpa den stackarn som fastnat. Det tog en bra stund innan de lyckats få upp bilen på vägen och mannen blev helt nerkletad med lera. Så när han sent omsider kom fram till sina vänner, så sa de “du har gått miste om hela musiken”. Mannens svarade Jo, det är klart, “Men jag kommer att ha sång i hjärtat ikväll”. Belöningen är en djup tillfredställelse, ens inre blir fyllt av hjärtats sång. Man blir helt enkelt en godare människa av att göra det som är rätt.

 

fortsättning följer…../Stefan Hallman …www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 67 Världskrig!

Nu varnar värdens media för Världskrig!

Läste en intressant artikel i den kristna veckotidningen Norge Idag. Den är skriven av journalisten Bjarte YstebØ och handlar om den märkliga profetia Emmanuel Minos har berättat om. Denna profetia har nu fått ett stort uppslag i Norges störst, och viktigaste, tidning Aftenposten. Här har man använt tre helsidor för att berätta om profetian. VI HADE DEN STORA ÄRAN ATT FÅ INTERVJUA Emmanuel Minos i Filadelfiakyrkan Oslo, Norge 2007 då vi frågade pingstpredikanten om just Gunhilda Smelhus och denna profetia som hon hade fått. Ta del av dessa intervjuer (ligger efter artiklarna) och inse Världskriget kan komma vilken minut som helst….

Här  kommer ett utdrag ur artikeln i Aftenposten:

Gunhilda Smelhus, oppsøkte pinsepredikanten Emanuel Minos i 1968 for å dele et syn hun hadde hatt. Ifølge den 92 år gamle kvinnen skulle dårlig behandling av en stor strøm av flyktninger være tegnet på at tredje verdenskrig ville bryte ut. For 50 år siden forutså en 92 år gammel kvinne flyktningstrømmen som nå velter inn over Europa Kvinnen mente behandlingen vi gir dem vil bli starten på tredje verdenskrig. Det er gode tider for dommedagsprofetier.

Julisøndagen i 1968 var varm. Den kjente pinsepredikanten Emanuel Minos var på turné i Oppland. Han hadde akkurat avsluttet et fellesmøte i Bruflat kirke i Etnedal i Valdres da en gammel kvinne stillferdig tok kontakt med ham.

Kvinnen hadde tatt turen fra gården der hun bodde halvannen kilometer unna for å høre ham tale. Og for å dele med ham et helt spesielt syn hun hadde hatt. På en kirkebenk etter møtet lyttet Minos sammen med kona Aase til den 92 år gamle enken Gunhilda Smelhus’ fortelling. Hun bedyret at alt hun hadde sett, kom fra Gud. Hun ba predikanten om at han måtte få det ut til folk. Här följde sen tre sidor med både bilder och intressanta uppgifter om vad som skedde egentligen.

Bjarte YstebØ skriver i sin artikel i Norge idag  Gunhilda Smelhus (92) kom fram till Emanuel Minos efter ett gemenskapsmöte i Bruflat kyrka i Etnedal i Valdres. Hon hade sett en syn. Hon grät när hon berättade om den, och Emanuel skrev ner vad hon berättade.

Hon såg en karta som rullades ut, och hon fick se upptakten till det tredje världskriget. Det skulle komma en lång tid av nedrustning och Norge skulle stå lika oförberett som 1945. Norska kristna skulle bli ljumma, och lyckokristendomen skulle dominera. Tomma kyrkor och moralupplösning, onaturliga synder och folk skulle bo tillsammans utan att vara gifta. Det skulle finnas många tvstationer som var fyllda av våld och intima scener.

Folk från fattiga land skulle strömma till Europa, Skandinavien och Norge, och de skulle bli ogillade och utsatta för hård behandling.

Tredje världskriget skulle bryta ut, atomvapen skulle användas, naturen förstörd och överlevande från I-länderna måste fly till den fattiga världen, men de ville inte ta emot oss.

Profetian är välkänd i kristen Norge, efter att Minos berättat om den många gånger. Han lade ingen större vikt vid den när han skrev ner den. Men noteringen dök upp igen bland hans papper 1993. han blev förbluffad över hur mycket som gått i uppfyllelse, saker som var för extrema att tro på 25 år tidigare. Idag har detta ytterligare förstärkts.

Det är intressant att se hur träffsäker Valdreskvinnans profetia var, när det gäller nedrustning, ljumna kristna, tomma kyrkor, moralupplösning, synd Tv våld och skamlöshet. Hon beskrev, helt perfekt, hur situationen och det andliga klimatet skulle vara 50 år senare!

Därför är det värdefullt, nej viktigt, att ta till sig också de delar som inte, eller delvis har gått i uppfyllelse. De är på många sätt allvarligare.

Krig, atomvapen, främlingsfientlighet, människor från den rika världen på flykt till den fattiga, men som blir avvisade vid gränserna.-

Om Gunhilda Smehus profetia går i uppfyllelse också i detta, står vi inför dramatiska världshändelser. Det är också mycket av det som sker i världen idag som verkar bekräfta att profetian närmar sig uppfyllelsen.

Det mest uppseendeväckande idag är att Aftenposten, Norges största och viktigaste tidning, avsätter tre sidor för detta tema. Men denna gång skriver de utan att, som är vanligt annars, raljera över andliga ting. Journalisten behandlar temat med respekt och nyfikenhet. Den enda kritiska kommentaren kommer från ledaren för Menighetsfakulteten i Oslo, Gry Stålsett, som menar att profetior som denna, ofta får som resultat “ett känsloliv dominerat av ångest, skuld, skam och lågt självförtroende”. Hon tar inte ställning till om profetian är sann. Inte det minsta.

Vi lever i högprofetiska tider. Israel är det främsta beviset på detta. Det Gud har varnat för i sitt ord, går i uppfyllelse framför världens ögon. Gunhilds Småhus profetia är något utöver det vanliga, bland annat på grund av den rea den gjort. Från en gammal, stilla gråtande kvinna i Etnadal, till Nordens främsta evangelist, som hade en profetisk horisont i all sin förkunnelse. Den hamnade i hans byrålåda 1968, men dök upp igen då han rensade i sina lådor 1993.

Och nu har den alltså fångat uppmärksamheten för Aftonposten, som nu lägger ut den inför det Norska folket. skrivet av Bjarte YstebØ, Norge idag 4 mars 2016.

Översättning Stefan Hallman www.ctvc.se

Men det slutar inte här. Denna profetia har uppmärksammats över hela världen.

Men vad viktigare är att vi tar denna profetia på allvar och tänker igenom våra liv vad detta kommer att innebära FÖR OSS OCH OM VI ÄR REDO ATT MÖTA DENNA VERKLIGHET SOM ÄR FÖRUTSAGD. DEN ENDA TRYGGHET VI KAN LITA PÅ FINNS I RELATIONEN TILL JESUS KRISTUS.

Nu är det tid för att bedja och ropa till Gud. Gud välsigne dig och har du frågor hör av dig till mig.  Stefan Hallman            info@ctvc.se

FACE TO FACE EMANUEL MINOS

Del 1:
Maria Hallman intervjuar den nyligen avlidne Pingstprofeten Emanuel Minos. Intervjun gjordes i Filadelfia Oslo hösten 2007.

Del 2:
Del 2 av den högintressanta intervjun med den nu hemgångne pingstprofeten Emanuel Minos. Här får du höra om hans relation till TB Barrat, om hans möte med Andrew Ek, ögonvittne till Azusa street väckelsen i Los Angeles. Missa inte denna unika intervju inspelad i Filadelfia Oslo år 2007.

Förstår du vad du läser? Dag 66 Donald Trump !

Trump han är Pro-Life och vill “Make Amerika great again”. Och han deklarerar högt och tydligt att han är en kristen. Han är stolt över det säger han. Dessutom får vi Vita husets första helnykterist. Trump hatar alkohol och cigaretter och indoktrinerar sina barn i sin ideologi så gott han kan. – Jag har sett folk gå under av detta, säger han. Hans fyraåriga dotter, sa följande i ett hus fullt av förmaningar “Pappa, nu har jag hört dig säga detta så många gånger, Jag vet att jag inte ska dricka alkohol”.

LedarArtikel översatt från den kristna veckotidningen “NORGE IDAG” 4 Mars 2016. Av Ansvarig redaktör Finn Jarle Sele och ass.redaktör Bjarte YsterbØ

Donald Trump som presidentkandidat?

I förra veckans presidentval debatt var Marco Rubio vinnaren enligt amerikanska medier. Detta för att han kunde visa att han var lika slängd i käften som Donald Trump. Rubio som länge tog emot utskällningar från Trump utan att ge tillbaka, har växt upp på gatorna i Las Vegas och Miami. Det är inte vilka städer som helst. Åtskilligt tuffare än att växa upp på gatorna i Bergen.

Trump är en tuffing i debatterna. Och även om Rubio vet hur han ska ge igen, vilket han gör på ett mästerligt sätt, måste det hända något speciellt om inte Trump ska bli republikanernas president kandidat. Han kan t.o.m. vinna presidentvalet mot Hillery Clinton med liten marginal.

Också demokraternas valexperter börjar nu förstå detta. Även gallup-undersökningarna visar det. Utvecklingen efter superTisdagen avgör det – och frågan är om någon får tillräckligt många röster till en fast kongress utan tidigare segrar (brokered convention).

Trump har lyckligtvis en god kompetens inför att bli amerikansk president. Jodå, tuffingen kan! Han vet hur man gör för att skära ner skulderna i företag och förvandla minus till plus. Han har lovat att minska ner den amerikanska statsskulden på 21 triljoner dollar i den nya budgeten. Och han är medveten om, att tio gånger värre än skulden, är behovet att täcka de framtida utgifterna för pensioner och välfärd. Den utgiften ligger på 200 triljoner amerikanska dollar. Den största skuldbördan i världshistorien – utan jämförelse.

Detta kan komma att lägga beslag på 83 % av USA:s statsutgifter inom 5 år. Detta är allvarligt. Om USA bryter samman i en finanskris värre än den förra kommer det stå oss alla dyrt.

Genom hela historien, fram till Paul Krugmann fick nobelpriset i ekonomi och blev skribent i New York Times, har denna enorma skuld varit receptet för undergång.

Hillary Clinton, demokraternas kandidat talar inte högt om skulden. Hon vill inte ha något att göra med den. Hon nämner den inte med ett ord. Trump snackar om den hela tiden.

Och Trump har kompetens då han vet hur han ska ta i och förbättra en situation inom “företagsområdet”. Väljarna menar att när politikerna har svikit, får man väl pröva med en duktig finansman. För områden som skola och hälsoväsen måste förbättras. De två områdena måste bli både bättre och billigare. Där ligger utmaningen om man ska kunna rädda USA.

USA använder mer pengar per elev i skolan, eller per patient i sjukvården, i förhållande till alla andra länder – men misslyckas likväl.

Trump vill förändra Obamacare som har ruinerat småföretagen, de som ska skapa de nya jobben. Trump vill se till att de amerikanska eleverna inte längre är sämre i matte än alla andra länders elever. De ligger nu på plats 51, efter land som t.ex. Iran. 67 % i fjärde klass har ännu inte lärt sig läsa. Hur ska USA med två tredjedelar av befolkningen som inte kan läsa, fortsätta var världsledande  säger ekonomijournalisten Lou Dobbs i Fox News, den största Tv-kanalen.

Hillary bara berättar hur bra skolan är och skryter med fackföreningarna, som finansierar hennes valkampanj. Hon rosar Obamas dysfunktionella hälsoväsen – och lovar att med några triljoner dollar fixa till det.

Trump är kvalificerad. Men Hillary vet att föra sig.Trump vet inte det. Men han har kompetens.

Hillary vill fortsätta ta livet av små barn i mammas mage. Trump han är Pro-Life och vill “Make Amerika great again”. Och han deklarerar högt och tydligt att han är en kristen. Han är stolt över det säger han.

Dessutom får vi Vita husets första helnykterist. Trump hatar alkohol och cigaretter  och indoktrinerar sina barn i sin ideologi så gott han kan.

– Jag har sett folk gå under av detta, säger han. Hans fyraåriga dotter, sa följande i ett hus fullt av förmaningar “Pappa, nu har jag hört dig säga detta så många gånger, Jag vet att jag inte ska dricka alkohol”.

Förra veckan, så kom  New-Jersey guvenören  Chris Christie, ut som den förste republikanske toppfiguren att stötta Donald Trump som republikansk president kandidat. Christie är också en nyomvänd kristenkonservativ och har kallat abort för ett “systematiskt mördande”. Detta visar att han också har kompetens – att säga sanningen!

Kommer Trump att fungera i förhållande till Europa och Norge?Absolut inte. Han kommer bli lika opopulär som kristensocialisten Obama blev populär här i landet. De flesta media kommer beskriva Trump som ett monster, andra som clown, eller något ännu värre. Men Trump ska ju inte bli president i Norge, om han blir nominerad -och vald. Vi vill bara påminna , först som sist, att han blir president i USA.

Och då blir det bäst för Européerna att plocka fram plånböckerna. För Trump menar att kineserna, mexikanarna, sydkoreanerna och européerna skall betala för det goda USA försörjer dem med. För att komma åt den amerikanska marknaden – och för att ta del av USA:försvars styrkor mot faran från öster, där man nu upprustar mer än någonsin i historien.

I USA skämtar presidentkandidaterna om att de europeiska ländernas avgifter till Nato, inte är mer än vad USA lägger ut på New Yorks polisdistrikt!

Vinner Trump, kommer man få betala för sig. De som har kritiserat USA i en eller två generationer, kan icke räkna med, att USA som tack för kritiken, ska betala deras försvarsutgifter.

Ingen kan säga annat än att detta blir spännande att följa. En tuffing med kristen profil, och med betydlig kompetens för att förbättra amerikansk ekonomi och affärer, kan komma att ställa krav på oss, som har sluppit undan att betala för Europas försvar.

Översättning Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? DAG 65 Var fullkomliga

44. Men jag säger er: Älska era fiender, välsigna* dem som förbannar er, gör väl mot dem som hatar er, och be för dem som hånar er och förföljer er45. så att ni kan vara barn till er Fader som är i himlarna. För han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga.46. För om ni älskar dem som älskar er, vad får ni för lön för det? Gör inte också tullindrivarna* detsamma? 47. Och om ni hälsar endast på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte tullindrivarna* det också? 48. Var därför fullkomliga, såsom er Fader som är i himlarna är fullkomlig.

Hela detta textavsnitt är en utmaning. Kan det finnas något svårare än att älska och välsigna sina fiender? Att be för dem som förföljer en?  En sak är klar, utan Gud i sitt hjärta är det omöjligt. Detta är något väldigt avgörande, detta är en sak som visar om vi har vårt barnaskap hos Gud. När man läser detta så är det som vägen smalnar. Kraven på en lärjunge blir bara större och större för att sen mynna ut i “var fullkomliga som Gud”. Vilket är omöjligt.

Varför ställer Jesus sådana krav på människorna. Vad menar han egentligen? Saken är den att människan är skapad till Guds avbild. Som sådan ska hon vara som Gud. Låt mig ta ett exempel. När världserövrarna i forntiden hade besegrat folket i ett område så reste man statyer över den nya härskaren i landet. Detta för att påminna folket vem som nu regerade. Men också påminna om hurdan den nya härskaren var. Man ville skapa fruktan och respekt hos dem som såg statyn och därför göra dem till lydiga invånare.

När det gäller människan som Guds avbild på Jorden, så handlade det just om detta. Gud satte oss som hans “levande stenar”, hans statyer, hans avbilder på Jorden för att visa vem som hade makten här. Tanken var också att vi skulle visa vem Gud var igenom våra liv. Genom vår karaktär och godhet, genom vår fullkomlighet skulle vi uppenbara Gud i universum. Vi skulle genom att ständigt välja det goda framför det onda alltmer bli lika Gud. Den fria viljan och förmågan att göra val var ett uttryck för Guds otroliga generositet och förtroende för sin skapelse. Men allt trasades sönder vid syndafallet. Människan urartade och började använda den fria viljan till att välja det onda istället för det goda. Resultatet  är beskrivet både i den bibliska och profana historien. Människan blev en syndare och genom ständiga felaktiga val blir hon alltmer lik Guds fiende djävulen.

Härskarens avbilder på ockuperad mark skulle inge respekt och fruktan. Guds insatta avbilder skulle berätta om vem Gud är. Människan skulle uppenbara Guds kärlek, genom sitt sätt att agera skulle hon visa på Guds karaktär på samma sätt som skapelsen gör det. Gud låter sin kärlek flöda över ond som god precis som solen flödar över alla. Gud låter sitt regn falla över alla, precis som regnet inte utväljer vissa åkermarker framför andra.

Detta är vår höga kallelse och utmaning. I en värld där korruptionen och ondskan breder ut sig alltmer kan man snart inte finna någon tydlig indikation på hur det en gång var. Det ligger som en fjärran aning i djupet av människornas hjärtan. Ett eko av ett paradis, en värld genomsyrad av godhet och kärlek. Alla drömmer om det. Politikerna utlovar detta. Genom romanförfattares och filmskapares alster går en tråd av längtan efter den värld Gud en gång framskapade genom sitt blotta ord. Även om man kanske inte är medveten om varifrån denna längtan kommer från så finns den där i alla fall. “I have a dream” Martin Luther Kings berömda uttalande den 28 augusti 1963 inför 250 000 åhörare i Washington var ett uttryck för den fallna människans förtvivlan. Den gången handlade det om att få slut på rasism och skapa jämlikhet mellan alla.

Man kan räkna upp många sådana situationer i världshistorien då någon fått nog och höjt sin röst mot förfallet och orättvisorna. Ofta har det slutat med att man genom våld, intriger och mord tystat ner rösten.  Världen är en grym plats numera. Den har mycket lite med Guds ursprungsskapelse att göra. Här vi kristna en möjlighet och en utmaning. Många talar allt mer om att vi lever med världens avslutning inpå oss. Det är säkert så. Men då ska vi kristna bli allt klarare i vårt budskap. Våra liv måste förkunna än mer om det hopp och den Gud som vi tjänar. Det är det Jesus talar om. Ni måste uppvisa Guds karaktär och gärningar om ni är hans barn. Så brukar man ju tänka när det gäller våra barn och efterkommande. “Du har din pappas ögon, eller mormors näsa, eller din mors sånggåva” osv. Ett Guds barn skulle vara likt sin far.

Så skulle det vara med oss. Tänk om människor såg saker i våra liv som fick våra medmänniskor att tro på Gud. Att de sa “Jag ser Jesus i dig” eller “ditt sätt att behandla andra har gett mig nytt hopp och en ny tro på Gud”. Visst finns det överlåtna kristna och helgonliknande människor. Men de är alltför få. Dess motsats är dessvärre allt för många. Det värsta är att när människor som sägs vara representanter för Gud handlar som djävulens barn. De pedofilbelastade prästerna inom katolska kyrkan är bara ett exempel. Men de finns i alla sammanhang.

Detta hycklande som finns bland etablerade kyrkorepresentanter, bland påvar och prelater och självrättfärdiga kristna, är så svårt för de ickekristna att hantera. Inte underligt att världsmänniskan värjer sig mot blotta tanken på att bli kristna. Hycklande kristna ledare skadar människornas bild av Gud. Det var därför Jesus hatade fariséernas livsstil och gick så hårt mot dem.

Att bli fullkomlig. Det är omöjligt. Men det är ändå den inriktning Herren kallar oss till. Här får vi inte ge upp. Här måste vi stötta och hjälpa varandra. Förr talade man mycket om helgelse. Idag vet knappt någon vad man menar. Det finns en helgad livsstil, där man väljer bort ondska och orenhet med tanke att visa på Guds renhet och kärlek. Det är det som är att vara kristen.

Fortsättning följer…./Stefan Hallman…www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 64 Staden på berget!

Bloggen idag blir lite personlig. Jag och Maria var ute på ett filmuppdrag förra helgen, reste i fredags, med en fullpackad bil, ner till Horred, till församlingen Staden på berget. Det var en Israelkonferens som skulle gå av stapeln och vi var ombedda att komma ner och filma evenemanget. Lars Enarson, som bor i Israel sedan 1997, var huvudtalare. Det var verkligen en fantastisk upplevelse. Vi blev så väl omhändertagna, bemötta med omsorg, respekt och välvilja. Stort tack till Kaj Serholt, Jörgen Serholt och alla församlingsmedlemmar som gör ett sånt utomordentligt arbete för Guds rike, mitt i utmarken i Marks kommun.

Låt mig berätta vad jag menar: Församlingen Staden på berget startade i samband med förnyelsevågen som gick över det karismatiska Sverige i mitten på 80-talet. Det började som en bönegemenskap, men efter ett antal profetiska uppmaningar startade man församlingen. Observera att denna plats ligger, i mina ögon, långt ut i bushen, som man brukar säga. Men på denna plats har man genom åren byggt en smått fantastisk verksamhet. Jag tror mig minnas att bland alla församlingsannonser i tidningen Trons Värld på 80-90-talet, fanns också församlingen Staden på berget med. Men, that´s it. Inte visste jag och Maria att här har man sedan dess byggt en stor modern kyrka, med kristen skola, kaféverksamhet och lunchservering.

Skolan har för närvarande, med förskola, 148 elever. Detta mitt i skogen! Församlingen bedriver mission i Indien, Öststaterna, Israel, Ukraina och USA (samarbetar med Ungdom med uppdrag, om jag fattat rätt). Man har också startat en second hand affär mitt inne i samhället Horred, som samlar mängder med kunder från samhället. I Lördags var vi där och fick se en jättemysig affär/Kafé med mycket trevlig personal. Och allt detta bedrivs med volontärer!

Konferensen med Lars Enarson var en intressant upplevelse. Inte minst för Maria och mig som blivit inkallade att filma händelsen. Vår insats kan väl diskuteras men vi gjorde så gott vi kunde, med de små resurser vi förfogar över. Fredagskvällens möte samlade mellan 50 – 75 personer och förutom att vi fick lyssna till Lars Enarsons pricksäkra predikan och analys om kristenhetens historiska relation till Israel och judarna, njöt vi också av lovsången, som leddes av, ett av församlingens många, lovsångsteam. Hela helgen präglades av en stark atmosfär av gemenskap och kärlek. Fantastiskt när Guds församling får vara en mötesplats i frihet inför Gud.

De andra mötena, där lovsången leddes av Magnus och Therese Axelsson, predikan av Lars Enarson och Lars Henriksson (lörd kvällen) var ljuvliga. Bibelcentrerad och profetisk undervisning, lovsång som drog ner himlen över oss alla, helt underbart. Vi fick också förmånen att på Söndag förmiddag intervjua Lars Enarson. Maria som alltid vill vara rakt på sak, levererade på 22 minuter frågor om Donald Trump, Margot Wallström, Jimmie Åkesson och Ulf Ekman. Kontroversiellt men väldigt intressant. Intressant att också denna intervju som redan ligger på Youtube väckt så många olika reaktioner. Sverige är ju dessvärre ett land där man inte får sticka ut det minsta. Om man gillar t.ex. Sverigedemokraterna eller Donald Trump så blir man genast nedsvärtad och utsatt för all möjlig kritik. Inte för att vi bryr oss så mycket, vi är vana att det blåser om öronen, sen vi gav ut boken Homosexualitet är synd! Varför är folk så rädda? Måste vi svenskar alltid gå i flock och oroligt se oss om för vad grannen tänker och tycker? Det tycker jag är lite löjligt och framförallt fegt.

Hur som helst så är vi fyllda av tacksamhet över, att det ändå finns, här och där, ljuspunkter av andlig frihet och väckelse i vårt land. Dessa vänner har stått på och kämpat i mer än 30 år för att göra Jesus känd.  De bedriver förutom mötesverksamheten ett framgångsrikt ungdomsarbete och barnarbete. Jag måste också slå ett slag för söndagens predikan av Lars Enarson. Det blev som en röst i öknen, en profetisk uppmaning, med skärpa och djup, till omvändelse för Sveriges kristenhet. Hoppas du får möjlighet att lyssna till den, jag tror att församlingen kommer att sälja den på dvd så småningom. För övrigt kommer vi att lägga ut alla mötena på vår hemsida, så snart de är färdigredigerade. Håll ögonen öppna! Jag och Maria är också berörda av den service och det intresse man visade för, inte bara oss, utan alla besökare på mötena. Här serverades mat och kaffe både mellan och innan mötena på ett imponerande och proffsigt sätt.

Jag kunde säga mycket mer. Men jag vill nu avsluta och bara säga STORT TACK, till Kaj Serholt och hans kära hustru. Det är inte alla som kan visa upp, 11 barn, 50 barnbarn och 26 barnbarnsbarn + ett antal barnbarnbarnsbarn!! Vi är imponerade och tacksamma till Herren för det förtroende vi fick, det bemötande och den atmosfär av överflödande godhet och kärlek vi mötte. Vi kommer att skryta med denna församling var vi än går fram härefter. Halleluja!

Tack för nu, imorgon återkommer jag med undervisning från Matteusevangeliet!

 

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 63 Älska sin ovän

43. Ni har hört att det är sagt: Du ska älska din nästa och hata din fiende.
44. Men jag säger er: Älska era fiender, välsigna* dem som förbannar er, gör väl mot dem som hatar er, och be för dem som hånar er och förföljer er 45. så att ni kan vara barn till er Fader som är i himlarna. För han låter sin sol gå upp över onda och goda och låter det regna över rättfärdiga och orättfärdiga. 46. För om ni älskar dem som älskar er, vad får ni för lön för det? Gör inte också tullindrivarna* detsamma? 47. Och om ni hälsar endast på era bröder, vad gör ni för märkvärdigt med det? Gör inte tullindrivarna* det också? 48. Var därför fullkomliga, såsom er Fader som är i himlarna är fullkomlig.

Detta är i sanning ett fantastiskt avsnitt. Ett avsnitt som berör och öppnar ögon och sinne för hur Guds hjärta är överflödande i godhet och kärlek till alla. Nu ska vi se närmare på vad Jesus egentligen talar om när det gäller att älska våra fiender. Det finns ju olika sorters kärlek, olika nivåer av kärlek, med olika ansvar som följer dem. Vill Jesus att vi ska älska våra fiender lika mycket som vår hustru eller vår familj? Vilken slags kärlek talar han om? Här finns givetvis mycket att säga men ska försöka att stapla lite kortfattat vad det handlar om:

Det fanns för det första familjekärlek, uttryckt med orden storge och stergein i klassisk grekiska. Det är kärleken som finns mellan en förälder och dess barn, och barnets medfödda kärlek till sina föräldrar.

För det andra så har vi substantivet eros följt av verbet eran. Detta är den sexuella lusten, den drivande kärleken en man har för en kvinna. Sofokles, den grekiske dramatikern, skrev redan 500 år f.kr. om eros som “en fruktansvärd längtan”.

För det tredje fanns substantivet filia, uttryckt som verb filien vilket är det allra starkaste uttrycket för känslosam kärlek i grekiskan. Det är det varmaste ordet och talar om verklig kärlek, verklig affekt för någon annan. En varm kärlek som en man har för sina allra närmaste och mest betrodda vänner.

Så fanns också, för det fjärde, uttrycket agape. Detta begrepp innehåller en obesegrad välvilja, en oövervinnerlig godhet. Om någon älskar med agape, spelar det ingen roll vad han blir utsatt för, om han blir kränkt eller skadad. Det finns inget som kan få någon som älskar agape att bli bitter eller hatisk. Detta ord uttrycker den gudomliga kärleken och det är endast Han som kan skapa den i våra hjärtan.

Detta får oss att komma fram till följande:

1) När Jesus talar om att älska sina fiender så handlar det inte om att älska på samma sätt som man älskar familjen eller vännerna. Det är varken rätt eller möjligt. Han använder helt andra begrepp här.

2) När man talar om kärlek till familj eller nära vänner är det något som följer automatiskt. Det ligger nedärvt i att vara människa. Men att älska sina fiender är en helt annan sak. En helt annan dimension. Här är det nämligen frågan om att sätta sin vilja till att älska i spel. Ett beslut och en bestämd viljeakt måste till för att åstadkomma detta. Det är en kärlek som älskar den man inte tycker om och en kraft att älska den som inte tycker om oss.

3) Det är inte en kärlek som låter någon göra som hon vill. Inte en tigande stilla kärlek som tittar på när någon går mot sitt fördärv. Lika lite som en mor låter sin son göra precis som han vill. Denna kärlek vill varna, vill förändra, vill undervisa och beskydda sin nästa. Det handlar om att involvera sig i den andres liv med hans absolut bästa för ögonen.

4) Det är i vår närhet vi för det mesta finner både våra vänner och ovänner. Det är i den närmaste kretsen man lättast kan utöva denna kärlek. Där finns ovänner ibland. Det är inget konstigt att vi tycker om dem som gillar oss, det är inget märkvärdigt. Men att älska den som sviker oss och sårar är en helt annan sak.

5) Att älska med agape, är möjligt endast för en kristen. Den kärleken finns hos honom och den måste komma därifrån till vår a hjärtan. Då kan vi bestämma oss för att den kärleken ska få råda i våra liv. Om han får Herraväldet över våra liv så är det både möjligt och naturligt att detta får ske. Det är dessutom en befallning!

Till sist 6) så får vi också uppmaningen att be för våra fiender. En man som ber för sin fiende kan inte fortsätta hata honom. Bönens ande berör både bedjaren och den han ber för. Det ligger i skälva sakens natur, att man kan inte både önska välgång och välsignelse för någon annan och samtidigt behålla ett bittert hjärta mot den människan.

Nog om detta nu..fortsättning följer…./Stefan Hallman….www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 62 Tiggarna

38. Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. 39. Men jag säger er, att ni inte ska stå emot det onda, utan vem som än slår dig på din högra kind, så vänd också den andra åt honom. 40. Och om någon vill gå till rätta med dig och ta din livklädnad*, så låt honom få din mantel också. 41. Om någon tvingar dig att gå en mil*, så gå två med honom. 42. Ge åt honom som ber dig, och vänd dig inte bort från honom som vill låna av dig.

I den judiska lagen fanns det också instruktioner hur man skulle bemöta behoven runt omkring sig. De fattiga fanns överallt och Gud uppmanar Israels barn att inte stänga till sina hjärtan.

5 Mosebok 15:7. Om det finns någon fattig bland dina bröder i någon av dina städer i ditt land, som HERREN, din Gud, ger dig, så skall du inte förhärda ditt hjärta och inte heller tillsluta din hand för din fattige broder 8. utan du skall villigt öppna din hand för honom och villigt låna honom så mycket han behöver i sin brist. 9. Akta dig så att inte en tanke*uppstår i ditt onda hjärta, som säger: Det sjunde året, avskrivningsåret, är nära och du ser med ont öga på din fattige broder och inte ger honom något, och han ropar till HERREN mot dig och det blir till synd för dig. 10. Du skall villigt ge åt honom och inte gräma dig i ditt hjärta när du ger åt honom, för på grund av detta skall HERREN, din Gud, välsigna dig i allt du gör och i allt du företar dig. 11. För det kommer aldrig att saknas fattiga i landet. Därför befaller jag dig och säger: Du skall villigt öppna din hand för din broder, för den fattige och nödlidande i ditt land.

I avsnittet stod om det sjunde året och det handlar om att vart sjunde år skulle man släppa alla krav på att få tillbaka det man lånat ut. Skulle det sjunde året (Sabbatsåret) ligga nära i tiden då visste man ju att chansen var liten att man skulle hinna få tillbaka det man lånat ut, så det är klart att den tanken kunde få någon att tveka att låna ut något.  Judarnas lag om givande byggde på ovanstående bibelavsnitt och rabbinerna delade in detta i fem punkter;

1) Man skulle aldrig vägra att ge. Man sa “Var noga med att du aldrig vägrar att utöva välgörenhet, ty då hamnar du i samma sits som avgudadyrkare”. Man menade att om du förvägrar din nästa något, kan det ske saker så att det är du som sitter och tigger på gatan utav dem du förvägrade att ge till.

2) Gåvan måste anpassas efter vem det är som har behovet. Det handlade inte bara att ge tillräckligt för att den nödlidande skulle överleva. Det stod “vara villig att låna honom så mycket han behöver i sin brist”. Det handlade alltså också om att ta bort dem skam som fattigdomen medförde. Hillel tar ett exempel; Om en rik man var van vid att rida på häst och ha en slav som sprang före honom, så skulle man inte bara skaffa honom en häst utan också en slav. men om slaven inte fanns att få tag på skulle man själv springa framför hästen i slavens ställe.Faktum är att lagläraren Hillel vid ett tillfälle sägs ha gjort precis detta,

3) Givandet skulle utövas privat och i hemlighet. Rabbinerna gick så långt att de sade att givaren skall inte veta vem han gett till och mottagaren skall inte veta från vem han fått det. Det fanns en speciell plats i templet dit man kunde gå och i hemlighet ge sina gåvor. Dessa gavs sen till nu fattiga familjer som en gång tillhört sociteten, för att de skulle kunna ha en hemgift, för utan den kunde de inte gifta bort sina döttrar. Judarna såg med avsky på den gåva som gavs med tanke på prestige, publicitet eller att förhärliga sig själv.

4) Gåvan måste också passa karaktären och temperamentet hos mottagaren. Kunde en person inte möta de behov en behövande hade så skulle han åtminstone bemöta honom med omsorg, kärlek och respekt. Eller om någon hade tillgångar men befann sig i ett sådant skick inte kunde använda dem, så skulle gåvan anses som ett lån som senare betalades tillbaka, detta för att inte mannen skulle förlora sitt anseende. Eller om någon skämdes för att fråga om hjälp, så skulle man gå till den personen och säga “Min vän, kanske du behövde ett lån?” Allt för att rädda ansiktet på den behövande.

5) Givandet var både en välsignelse och en plikt. Därför att allt givande var att låna ut åt Herren. Att ge åt den behövande var inget man valde att göra. Det var något man måste göra, för om man nekade så nekade man egentligen at ge åt Gud!

Sammanfattning. Men hur gör vi då med de tiggare som sitter vid våra mataffärer och köpcentra. Är det inte att uppmuntra fel saker? Är det inte bättre att de får hjälp utav staten i landet de kommer från? Är det inte att uppmuntra till fel livsstil, borde de inte försöka få jobb istället? Självklart finns det många invändningar och många ord som kan sägas. Men sanningen är nog den att många saker sägs och tycks endast för att ha en anledning till att komma undan. Den som inte ger i pappersmuggen ger för det mesta kanske inte alls…

Fortsättning följer…../Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 61 Andra sidan…

38. Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. 39. Men jag säger er, att ni inte ska stå emot det onda, utan vem som än slår dig på din högra kind, så vänd också den andra åt honom. 40. Och om någon vill gå till rätta med dig och ta din livklädnad*, så låt honom få din mantel också.  41. Om någon tvingar dig att gå en mil*, så gå två med honom.

Vi fortsätter vårt studium över Matteusevangeliet. Nu handlar det om att vända andra sidan till som man brukar säga. Men vad handlar det egentligen om och vad betyder det? Igår konstaterade vi att den kristne har en ny anda i sitt liv,  en ande av att inte hämnas eller att kräva sitt. Idag fortsätter Jesus med tre exempel. Om att bli slagen, att avtvingas sin mantel och att tvingas gå en mil åt någon. Vi ska se att dessa exempel kräver en förklaring utifrån den historiska kontext Jesu åhörare levde i.

När det gäller att bli slagen i ansiktet, så står det att om någon slår dig på din högra kind…så vänd den andra till honom. Ok, men om vi förutsätter att de flesta människor är högerhänta, betyder det att för att kunna slå dig på din högra kind måste han klappa till dig med baksidan av sin högra hand. Detta var enligt den rabbins lagen, en dubbel kränkning, mot att bli slagen med handflatan. Här säger Jesus alltså; att om så vore att du blir dubbelt kränkt, ska du inte slå tillbaka utan ödmjukt hålla fram den andra kinden. Det andra alternativet är att man blir slagen på kinden av någon som står bakom en. Det är ännu värre. Antingen talar det om att någon som är ens vän, står i samma grupp, plötsligt klappar till en bakifrån, alltså en väns svek, eller att en fiende smyger sig på en bakifrån och slår till helt plötsligt. Lika illa det. Men oavsett säger Jesus att vi inte ska hämnas! Detta är kraftfullt och talar om en livsstil som är väldigt främmande för de flesta. Detta verkar fegt och blödigt på något sätt. Inte kan man bara stå och ta emot kränkningar och förnedringar av andra!…Eller kan man?

Enligt Jesus är det absolut möjligt. Och nödvändigt. En kristen livsstil är totalt annorlunda och radikal. Guds rike är ett fredsrike och enda vägen att få slut på den ande av hämnd och våld är att någon ger efter. Här har vi kristna ett stort ansvar och en stor uppgift. Men dessvärre är våra kyrkor fulla av människor som utkämpar bittra släktfejder och förgiftade positionskamper. Ingen vill ge efter, det handlar om åsikter om det mesta. Allt ifrån hur pastorn sköter sitt jobb eller körledarens val av solosångare. Ett evigt käbblande och stridande. Oftast utspelas detta bara i hemlighet, vid kaffeborden med likasinnade som åhörare. Men under ytan i en sådan församling pyr det. Det gror alla möjliga bittra rötter. Där kan det aldrig bli väckelse. Guds Ande vägrar komma till ett sådant sammanhang. I sådana församlingar orkar pastorerna inte stanna länge.Här behövs öppnade ögon och omvändelse.

Det andra exemplet Jesus använder är om att någon vill ta din livklädnad. Här får vi först titta på vad en livklädnad var för något. Ordet “tunik” betyder ett plagg av linne som man bar närmast kroppen. En fattig hade oftast ett par sådana att byta med. Men Jesus säger att vi ska erbjuda också vår mantel. Mantel står det, men det var egentligen mer än det. Det var också en persons sovtäcke.Därför säger lagen i 2 Mos 22:26.Om du tar manteln i pant av din nästa, skall du ge den tillbaka till honom innan solen går ner. 27. Ty det är det enda täcke han har att skyla sin kropp med. Vad skall han ha på sig när han sover? Och det skall ske att när han ropar till mig, skall jag höra honom, ty jag är barmhärtig.”

Så vad Jesus egentligen säger är att en kristen inte ska stå upp för sina legala rättigheter. Att man inte ska strida för sitt eget utan leva för andra. Häpnadsväckande och omöjligt om man inte är fylld med Kristi kärlek. Att hellre lida nöd än stå upp och kämpa för sin rätt är ju tvärtemot va denna världens hjältar gör…

Men vi måste förstå att den värld som man levde i vid denna tid var en tid av ockupation. Det romerska rikets makt vilade tungt över alla medborgare. Inte endast genom skatteoket de fick bära utan också att när som helst, hur som helst kunde de betryckta invånarna bli kommenderade att göra tjänst för de romerska soldaterna. Ordet för tvinga “aggareuein” kommer från ett persiskt ord som betyder kurir. Persien hade på sin storhets tid ett fantastiskt post system. Allting var indelat i dags etapper. Vid varje dags slut fanns det en plats för postkuriren att sova på, ny häst och mat och dryck. Allt för att hålla postväsendet igång. Men om det av någon anledning inte fungerade kunde man kräva att en privatperson ryckte in och tjänstgjorde, med sin häst, utan betalt, allt för att posten skulle komma fram. Därifrån ordet “aggareuin” tvinga. Judarna levde under en ständig fruktan att när som helst kunde en representant för ockupationsmakten lägga bladet av sitt spjut på en civilpersons axel och kräva hjälp med något. Det kunde vara tjänster av de mest skilda slag och givetvis en del av soldaterna var mer korrupta än andra och utnyttjade sin situation. Ett bibliskt exempel på detta tvingande, var när Simon från Cyrené tvingades att bära Jesus kors ut till Golgata.

Därför står vi kristna inför stora utmaningar. Kan vi utöva den livsstil som Jesus pekade ut. Det yttersta tecknet på den vägen är Jesu lidande och offer för vår skull. Han fördes utan protest, ut för att korsfästas. Han valde lydnadens väg. Kan vi följa detta, eller är vi inte bättre än världsmänniskan som sträcker på sig och proklamerar sin frihet att göra som hon själv tycker och tänker? Sen finns det olika nivåer av detta. Ta t.ex. situationen för en vanlig arbetare, hur utför han sitt jobb? Är det att mot mesta möjliga lön göra så lite som möjligt? Eller att motvilligt sakta lyda sin chef? Här finns en utmaning, för chargongen ute på arbetsplatserna handlar ofta om detta. Man ska inte fjäska menar folk. Och så pratas det en massa dynga om chefer och arbetsledare. Här kan man göra skillnad! Visa på Kristus genom din livsstil. Våga tiga när du ska tiga och tala när du ska tala. Men tala rätt och älska din nästa. Visa att Kristus lever i dig!

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 60 Öga för öga

Matt 5:38. Ni har hört att det är sagt: Öga för öga och tand för tand. 39. Men jag säger er, att ni inte ska stå emot det onda, utan vem som än slår dig på din högra kind, så vänd också den andra åt honom. 40. Och om någon vill gå till rätta med dig och ta din livklädnad*, så låt honom få din mantel också. 41. Om någon tvingar dig att gå en mil*, så gå två med honom. 42. Ge åt honom som ber dig, och vänd dig inte bort från honom som vill låna av dig.

“…men han slog mig först..” kunde man höra nästan varje dag i mitt hem när jag växte upp. Det var bråk mellan oss sex bröder och det var alltid någon som gav sig på den andre och sen när man slog tillbaka sprang han till mamma för att få hjälp. Det enda försvar man hade då var just att man indignerat, i rättvisans namn hänvisade till “..men han slog mig först…” Precis som om det vore en bindande lag, att om jag bara hade en orsak så fick jag hämnas! Det gjorde det också. En lag som ligger nedbäddad djupt i människans fallna själ och som genom årtusenden orsakat blodshämnder, släktfejder, krig och mord mm. Denna lag har fått en beteckning, den kallas “Lex Talionis” och är en av de äldsta lagarna i världen.

Den äldsta varianten av denna lag finns i “Hamurabis lag”. Hammurabi regerade i det gammal babyloniska riket c:a 2285 -2242 f.kr. Här görs en intressant uppdelning mellan gentlemen och arbetare. “Om en gentleman skadar en annan gentlemans öga, får han betala genom att få ögat skadat, men om en gentleman skadar en arbetares öga får han betala en mina silver” . Och så fortsätter det att räkna upp alla möjliga olika situationer och detaljer hur man reglerar oförätter och skador emellan människor. Regeln är uppenbar; om någon tillfogar någon annan får han betala med att få en likadan skada tillfogad sig.

Denna lag finns också i bibeln. I 2 Mos 21:23. Men om det sker någon skada skall liv ges för liv, öga för öga, tand för tand, hand för hand, fot för fot, . 25. brännskada för brännskada, sår för sår och blåmärke för blåmärke.

3 Mos 24:19. Om en man skadar sin nästa, skall man göra med honom som han har gjort:20. skada för skada, öga för öga, tand för tand. Samma skada han har vållat en annan skall tillfogas honom själv.

5 Mos 19:21. Visa honom inget medlidande: Liv för liv, öga för öga, tand för tand,hand för hand, fot för fot.

Helt klart blir man upprörd när man läser detta, men innan vi börjar döma låt oss bara se några saker: För det första behöver vi förstå att denna lag “Lex Talionis” är början på ett försök att begränsa bestraffningarna. Detta var från början en lag om hämnd. I den värld av stamkrig och blodshämd som härjade i mellanöstern behövdes detta. För om en person från en stam blev skadad av en man från en annan stam, sade blodshämnden att man skulle bestraffa alla i den andres stam. Straffet var oftast inget mindre än döden!

För det andra begränsade denna lag bestraffningen. En person kunde själv inte iståndsätta någon hämnd eller bestraffning utan det var alltid en domares sak att utdöma bestraffningen.

För det tredje, så följdes aldrig, åtminstone bland judarna, denna lag bokstavligen. Man hade en utformat en tillämpning av denna lag, Baba Kamma, vilken man hade som riktmärke när man utdömde bestraffning. Om en man blev skadad av någon annan så utdömdes bestraffningsansvar utifrån fem olika kategorier; 1) För skadan. Här såg man på hur skadan hade fått en slavs värde att minska på marknaden och så fick man betala mellanskillnaden.2) Smärta. Vilket belopp, ansåg den skadade att han kunde acceptera som kompensation för sin smärta? 3) Läkedom. Här fick den som orsakat skadan stå för alla kostnader i samband med läkarvård och medicin osv. 4) Tidsförlust. Hur mycket förlorade den skadade pga att han inte kunde arbeta? Men det utdömdes också 5) ett straff för kränkning, till ett belopp som den skadade accepterade.

För det fjärde, måste det sägas att denna lag inte på något sätt uttrycker fullheten av gamla testamentets etik. Man måste också se andra uttryck för vad GT säger i dessa frågor, t.ex. 3 Mos 19:18. Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa så som dig själv. Jag är HERREN.

Ord 25:21Om din fiende är hungrig, ge honom att äta, om han är törstig, ge honom att dricka.
22Då samlar du glödande kol på hans huvud, och Herren skall belöna dig.

Ord 24:29 Säg inte: “Vad han har gjort mot mig skall jag göra mot honom, jag skall ge var och en vad han förtjänat.”

Så när det gäller denna lag, “Lex Talionis”, så reglerade den bestraffningen och var en nådens lag, Den lät också domaren utdöma bestraffningen. Den utfördes inte heller, tack och lov aldrig bokstavligt, utan reglerades med ekonomiska medel. Men när Jesus kom så strök han ett streck över den lagen, han utplånade själva dess princip, därför att själva tanken på hämnd har ingen plats i en kristens liv. Se Rom 12:19“Hämnens icke eder själva, mina älskade, utan lämnen rum för vredesdomen; ty det är skrivet: »Min är hämnden, jag skall vedergälla det, säger Herren.»”

Återigen är Jesu ord revolutionerande och omskakande. Vi minns ju när Jesu lärjungar, Jakob och Johannes, “åskans söner” ville kalla ner eld från himlen över det samariska folket…; Luk 9:53 Men folket ville inte välkomna honom eftersom han var inställd på att gå till Jerusalem. 54 Hans lärjungar Jakob och Johannes såg det och sa: ˮHerre, vill du att vi ska kalla ner eld från himlen som utplånar dem?ˮ 55 Men han vände sig om och tillrättavisade dem. 

Själva grundtonen i evangeliet är att förlåtelse och inte hämnd. Vi blir utsatta för både ett och annat. men bättre lida för goda gärningar för onda. Låt oss lämna över allt i våra liv till Herren.  Vi har inte alltid rätt kunskap varken om våra egna liv eller andras. Men Gud är den rättfärdige domaren som vet allt, känner allt och kan utfärda rätta domar. Låt Honom ta hand om ditt ärende…

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www-ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 59 Bergspredikan

Förstår du vad du läser? Det är den fråga som Filippos ställde till den Etiopiske hovmannen i apostlagärningarna 8. Svaret var,” hur skulle jag kunna det om inte någon vägleder mig?” Nåväl det är det denna blogg handlar om att ge dig en kommentar till skriften. Idag är det dag 59. Så många dagar har jag skrivit och uttryckt mina kommentarer om texten i Matteusevangeliet.

Jag har har kommit till kap 5. Jag har “fastnat” i Jesu bergspredikan. Det är inte så konstigt. Det är ett av bibelns mest kända avsnitt. Mahatma Ghandi, den Indiske ledaren, som fick hela Indien att sätta sig i protest mot de StorBrittaniska samväldets förtryck av en hel kontinent och fick dem att till slut överlämna Indien till sig själva, han sade “Jag tror inte på de kristna…men Bergspredikans Kristus tror jag på…”. Den som tar sig tid att verkligen läsa Jesu mäktiga ord i Matteus evangeliets 5 till 7:e kapitel kommer att beröras av en annorlunda verklighet.

Bergspredikan är den andra lagen. Den första förmedlades genom änglar till Mose på berget Sinai, den andra lagen förmedlades genom Kristus, den smorde, på bergsluttningarna i Gallileén. Den första i en öken, den andra i ett frodigt landskap med strömmande vattenkällor. Så är det också med den andra lagen, evangeliet. Det strömmar av liv och förlossning. Läs bergspredikan under förväntan och andakt och dina ögon öppnas för en värld, en tillvaro som man inte ens i fantasin klarar tänka ut. Gud är så god. Jesus kom och förklarade detta för oss. Han visade det för oss. I sina handlingar och genom sina ord visar han oss Gud. Den som vill veta mer om den evige allsmäktige Guden – Se på Jesus.

Den som vill veta mer om det eviga livet – Lyssna till vad Jesus säger. Här finns hopp, här finns glädje. men här finns också salt som svider och renar. Kristus avslöjar, finkänsligt men ändå rakt på sak, synden som vilar som en orm i våra hjärtan.I bergspredikan öppnar han våra ögon, sakta men säkert, kommer kunskapen smygande in i våra sinnen. Kristus sveper med sina ord bort lögnens ande som förgiftat våra själar och tränger undan mörkrets hotande furste. Plötsligt ser vi längre, tänker högre, andas av evigheten syre och det förvandlar våra liv.

Saliga är de fattiga i anden dem tillhör himmelriket…Så börjar denna fantastiska predikan. Eller rättare sagt – en frihetens proklamation…ett livets magna charta…I bergspredikan får vi höra om lagen, om mord, vrede,äktenskapsbrott, ja och nej om kärlek och vedergällning. Vi får höra om givande, bön  och fasta. Om skatter i himlen, om ögat och kroppens ljus. Om flisan och bjälken, den gyllene regeln, om de två vägarna och de två husbyggarna. Så välkända verser för vana bibelläsare. Så underbara,sanna och mäktiga ord.Ta vara på dem. Läs dem. Andas dem och sök Kristus i dem. Du blir rikligen belönad. Lyder du dem så blir du också framgångsrik och upphöjd både i denna värld och i nästa. Gud välsigne dig, läs och njut. Gud är kärlek. Imorgon fortsätter min blogg med en kommentar över några verser i Matteus 5. Välkommen att följa med.

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se