DAGENS TEXTER; 1 Krön. 20, 21, 22 och Joh. 10:22-42
1 Krön. 20; Man tycker ju att striderna skulle ta slut någon gång, men ICKE. Hela tiden fick David hålla borta fienden och ett exempel är ju filisteerna, som är stora och bråkar nästan jämt. Vi är i Herrens krig och det är inte mott kött och blod utan mot andevärlden. Här i kapitel 20 är det återigen filisteerna som kommer emot Guds folk och det var både storvuxna som Goliats bror och dem som hade 6 fingrar och 6 tår tillsammans 24. Vem som helst hade ju kunnat bli rädda för dessa. Vi möter ibland riktiga tuffingar i vardagen; på jobbet, i politiken, i församlingen, i föreningslivet kanske till och med i hemmet, vi måste lära oss att inte strida med mänskliga vapen för då har vi förlorat innan vi börjat, vi måste överlämna striden i TRO åt Herren.
” Mose svarade folket: “Var inte rädda! Stanna upp och bevittna den frälsning som Herren i dag skall ge er. Ty så som ni ser egyptierna i dag, skall ni aldrig någonsin se dem igen. Herren skall strida för er, och ni skall hålla er stilla.” 2 Mos.2:13,14
Den andliga vapenrustningen
“Till sist, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. Tag på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp. Ty vi strider inte mot kött och blod utan mot furstar och väldigheter och världshärskare här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarna. Tag därför på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot på den onda dagen och behålla fältet, sedan ni fullgjort allt. Stå alltså fasta, spänn på er sanningen som bälte kring era höfter och kläd er i rättfärdighetens pansar och sätt som skor på era fötter den beredskap som fridens evangelium ger. Tag dessutom trons sköld. Med den kan ni släcka den ondes alla brinnande pilar. Tag emot frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord. Gör detta under ständig åkallan och bön och bed alltid i Anden. Vaka därför och håll ut i bön för alla de heliga. Bed också för mig, att ordet ges åt mig när jag öppnar min mun, så att jag frimodigt gör evangeliets hemlighet känd. För dess skull är jag ett sändebud i bojor. Bed att jag predikar det så öppet och fritt som jag bör.” Ef. 6:10-20
1 Krön. 21; Här hårdnar striden och satan träder upp mot David och eggar honom till att räkna Israels folk som inte Herren hade befallt. Detta misshagade Herren! Någon har sagt; “TA ALDRIG NÅGRA BESLUT UNDER STORMENS GÅNG” Det är just under stridens hetta, man tar felaktiga beslut. Vänta, bida och se oftast lägger sig stormen efter en stund. Nogsamhet inför Herren är viktigt, det har vi lärt oss och p.g.a. att David gått sin egen väg blir han bestraffad. Läs och begrunda!
“Då gick Gad in till David och sade till honom: “Så säger Herren: Välj vilket du vill: antingen hungersnöd i tre år eller förödelse i tre månader genom dina motståndare utan att du kan komma undan dina fienders svärd, eller Herrens svärd med pest i landet under tre dagar då Herrens ängel sprider fördärv inom hela Israels område. Bestäm nu vilket svar jag skall ge honom som har sänt mig.”David svarade Gad: “Jag är i stor vånda. Men låt mig falla i Herrens hand, för hans barmhärtighet är mycket stor. I människors hand vill jag inte falla.”1 Krön.21:11-13
1 Krön. 22; Förberedelser för tempelbygget. David samlade in guld och silver, anställde skickliga hantverkare och uppmuntrade Salomo att vara frimodig, och icke modlös. Gå till verket, BYGG! Typiskt alla föräldrar som ordnar och styr för sina barn och barnbarn, man vill ju så väl. Salomo hade ett guldläge att ärva efter sin Far och i mångt och mycket var han väldigt framgångsrik. Salomos tempel var ju något alldeles otroligt ståtligt och påkostat. Herren är värd det bästa! När templet var färdigt, hämtade man arken under jubel och sång, fortsättning följer.
Joh. 10:22-42; Många judar var kritiska till Jesus och de ville till och med stena honom. Men det var många utav judarna som kom till tro på Jesus. Detta får vi räkna med en del vill ta emot, andra står emot. De som tar emot Jesus kan vara trygga, ingen skall rycka dem ur min hand säger Jesus.
” Mina får lyssnar till min röst, och jag känner dem, och de följer mig. Jag ger dem evigt liv, och de skall aldrig någonsin gå förlorade, och ingen skall rycka dem ur min hand. Vad min Fader har gett mig är större än allt, och ingen kan rycka dem ur min Faders hand. Jag och Fadern är ett.”Joh. 10:27-30
Läs och begrunda!
Maria Hallman