BIBELN 365 DAGAR – DAG 179

DAGENS TEXTER; Job 13, 14, 15 och Apg. 8:26-40

Job 13; Fortsättning av Jobs svar. Job säger till sina vänner att det hade varit bättre de hade hållit tyst än att kokat ihop en lögn om både Job och Herren. Många ord blir sagda utav Job och man väntar på en upplösning….Läs och begrunda!

Job 14; Job avslutar sift svar på Sofars första tal. Job fortsätter och snacka, han är i mörker och väldigt deprimerad. Läs och begrunda! “O, att du ville gömma mig i dödsriket,
dölja mig till dess att din vrede upphör,
sätta en bestämd tid för mig och tänka på mig!
Kan en människa få liv igen som en gång dött?
Då skulle jag hålla ut i min mödas tid,
till dess att min avlösning kommer.
Du skulle ropa på mig, och jag skulle svara dig,
du skulle längta efter dina händers verk.
Fastän du nu räknar mina steg,
skall du inte ge akt på min synd.
Min överträdelse ligger i en förseglad pung,
och du överskyler min missgärning.
Men som berget faller och vittrar bort,
som klippan flyttas från sin plats,
som vatten nöter sönder stenar,
som dess flöden sköljer bort myllan,
så gör du människans hopp om intet.
Du besegrar henne för alltid och hon går bort,
du förändrar hennes ansikte och sänder i väg henne.
Om hennes barn kommer till ära, vet hon det inte,
om de blir ringa, ser hon det inte.Hennes kropp känner bara sin egen plåga, hennes själ bara sin egen sorg.” Job.14:13-22

Job 15; Elifas andra tal. Vi ska sammanfatta vad vi läst hitintills i Jobs bok. I sin nöd fick Job besök av tre vänner, Elifas, Bildad och sofar, som kom för att trösta honom. I sju dygn satt de med honom utan att kunna säga ett ord. Sedan tog Job till orda och sin förtvivlan förbannade han sin födelsedag och önskade sig döden. Därefter kom Elifas med förmaningsord, som följdes av Jobs klagan över sina vänners obarmhärtighet och sitt eget elände. Sedan talade Bildad och Job bemötte hans ord om att Gud endast hemsöker de onda och framhöll sin egen osund. Till svar på Sofars ord om Guds vishet framhöll Job, att mänskligt förstånd är intet inför Guds vishet och makt och att Gud själv borde säga, på vad sätt Job hade syndat. Och nu är vi mitt i nya dialoger…kap. 15-17. fortsättning följer….

Apg. 8:26-40; Filippus och den etiopiske hovmannen. Filippus var en utav de utvalda församlingstjänarna i Apg. 6, de alla var fyllda av tro och helige Ande. Nu får Filippus ett änglabesök, så häftigt. Och Ängeln talar, i detalj, vad Filippus ska göra och här visar det hur Herren också om en enda person, allt detta för en person, sådan är våran Gud vi tjänar. Ängeln säger; “Gå vid middagstiden ut på vägen som leder från Jerusalem ner till Gaza. Den ligger öde.” Apg. 8:26. Filippus var lydig och gick och där fick ha se en etiopisk hovman som var eunuck. Mannen var en nubier, svart man nuvarande Sudan. Mannen var eunuch som betyder att han var kastrerad man. Mannen var hovman, skattmästare till den etiopiska konungamodern, hennes titel är KANDACE alltså Kandace är inget kvinnonamn. Anden säger vidare till Filippus gå fram till vagnen och lyssna och hovmannen läser från Jes. 53, han är på hemväg från sin pilgrimsresa. Filippus frågar honom; “FÖRSTÅR DU VAD DU LÄSER ?” Filippus får predika för honom och hovmannen blir både frälst och döpt i vatten. Filippus förflyttas av Anden till Asdod alltså norrut och han predikar i varje stad. Han kommer så småningom fram till Caesarea där han senare bosätter sig med sin fru och sina döttrar, Apg.21:8,9. “Filippus hade fyra döttrar som hade profetisk gåva. Nästa dag begav vi oss därifrån och kom till Cesarea. Där tog vi in hos evangelisten Filippus, som var en av de sju, och stannade hos honom. Han hade fyra ogifta döttrar som hade profetisk gåva.”

Maria Hallman