Striden!
Matt 4:1 “Då blev Jesus förd av Anden ut i öknen, för att frestas av djävulen.” Precis innan detta skedde hade ju Jesus upplevt stora saker, Gud hade offentligt invigt Jesus till tjänst, och smort honom med Den Helige Ande och nu skickas han ut i öknen. Markusevangeliet beskriver händelsen så 1:12. “Och Anden drev honom strax ut i öknen”.
Här har vi mycket att lära. 1.)Efter stora segrar så kommer stora prövningar, det är en andlig princip, som många har fått uppleva. Inte bara bibelns gestalter utan detta är något som följt kristna genom hela historien. För djävulen är fullt aktiv i denna värld. Paulus skriver i Ef 2:2…”i vilka ni förut vandrade efter denna världens sätt, efter fursten över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens* barn”. En kristen har bytt herre. Tidigare var han, kanske utan att veta om det, under inflytande av djävulen. Men som kristen har han genom Kristi seger, genom tro och pånyttfödelsen, befriats från djävulens inflytande. Kedjorna har krossats och frihet och ljus och Guds härlighet är nu den andliga sfär som blir en kristens livsmiljö. Men genom omvändelsen har man också fått en edsvuren fiende. En som hatar att du lämnat mörkret för att leva i Guds underbara ljus. Paulus undervisar, från fängelsecellen i Rom, i “Ef 6:10Till sist, mina bröder*, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. *UN utelämnar: mina bröder. 11. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens listiga angrepp.
Denna kamp är en verklighet. Men tyvärr är det väldigt många som inte inser detta. Men alla som varit ute i evangelisation, mission eller arbetat som pastor, ledare på något sätt har fått uppleva denna kamp och motstånd. Om inte djävulen lyckats förhindra våra expansiva insatser för Guds rike på plats, så kommer det kanske bakslag efteråt. Detta är en av utmaningarna i livet med Gud som vi måste vara beredda på. Om och om igen upptäcker vi att det är här faran ligger. Detta var precis vad som hände med Elia. Elia var ju en fantastisk människa, en profet med makalös tro, smord med makt och kraft att göra under. Han var ju den som så magnifikt, i sin ensamhet, utmanade och besegrade alla baalsprofeterna på berget Karmel.(1 Kung 18:17-40) Detta var Elias absoluta höjdpunkt. Men, i och med att han lät avrätta de 300 profeterna provocerade han Isebel, så att hon lovade att ta Elias liv. 1 kung 19:3 När han fick höra detta steg han upp och flydde för sitt liv. Han kom till Beer-Sheba, som hör till Juda, och där lämnade han kvar sin tjänare. 4 Själv gick han en dagsresa ut i öknen. Där satte han sig under en ginstbuske. Han önskade sig döden och sade: “Nu är det nog, Herre . Tag mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder.”
Det verkar som det finns en andlig lag som att, efter vi stått som allra starkast emot ondskan, så störtdyker vi ner i misströstans träsk. I Jesu frestelse berättelse i Matt 4 hade fienden noggrant, subtilt och skickligt utvalt sitt tillfälle för att få Jesus på fall, men Jesus besegrade djävulen. Därför måste vi lära oss att vara på vår vakt, vara förberedda på att efter tider av seger, väntar fienden bakom hörnet för att fresta oss till fall.
2.) Det är i vår tankevärld och vårt känsloliv i första hand som djävulen kommer med sin frestelse. Han attackerar oss i vårt eget sinne. Ibland är den så intensiv att nästan kan se fienden. De berömda bläckfläckarna på väggen i Martin Luthers rum i slottet Wartburg i Tyskland vittnar om detta. Luther kastade bläckhornet när han blev frestad av fienden! Djävulen känner våra innersta svagheter och begär, det är på dessa punkter fienden attackerar i första hand.
3.) Jesus fick möta fienden flera gånger. Även om det var ett avgörande slag i öknen så ser vi i evangelierna hur djävulen kommer tillbaka med sina slipade attacker. Petrus blev ju redskapet för att försöka hindra Jesus att gå till korset i Matt 16:22 “Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: “Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända dig.” 23 Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: “Gå bort från mig , Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.” Det största slaget utkämpade Jesus dock strax innan han blev fängslad. Aldrig har det utspelats en sådan kamp i någon människas liv som då Jesus frestades i Getsemane.(Luk 22:22-24)”… och sa: Fader, om du vill, så ta denna bägare* ifrån mig. Men ske inte min vilja, utan din. *KXII: kalk. 43. Då visade sig för honom en ängel från himlen och styrkte honom*.44. Och under svår kamp bad han ännu ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som droppade ner på marken*.
Fortsättning följer……/Stefan Hallman www.ctvc.se