Välkommen till CTVC.se

Äktenskap, familj och skilsmässa del 6

Maria Hallman undervisar om vad bibeln säger om äktenskap och skilsmässa. Del 6

Förstår du vad du läser? Dag 37

 

“Matt 5:7. Saliga är de barmhärtiga, för de ska få barmhärtighet. “

En av Nya testamentets allra viktigaste uppmaningar är att vi måste förlåta för att vi ska få förlåtelse. I Jak 2:13 läser vi ” För domen ska utan barmhärtig­het drabba den som inte har visat barmhärtighet.” Och Jesus avslutar liknelsen om den obarmhärtige tjänaren som inte ville fria från skulden trots att han själv precis fått sin skuld avskriven av sin herre, med orden Matt 18:35. Så ska också min himmelske Fader göra med er, om ni inte, var och en, av hjärtat förlåter sin broder hans överträdelser*. Likaså har Herren lärt oss i bönen fader vår att “Matt 6:12. och förlåt oss våra skulder, såsom också vi förlåter* dem som är oss skyldiga.” och han avslutar med Matt 6:14. För om ni förlåter människorna deras överträdelser, så ska också er himmelske Fader förlåta er. Men om inte ni förlåter män­niskorna deras överträdelser, så ska inte heller er Fader förlåta era överträdelser.”

Det är ett återkommande och viktigt tema, att endast de barmhärtiga kommer att få barmhärtighet. Ordet för barmhärtigheten är eleomon och det ordet är i septuaginta (den grekiska översättningen av GT) likvärdigt med ordet Sedaka (rättfärdighet) och Chaesed (nåd). Det betydde då att rättfärdighet och barmhärtighet hörde ihop. Därför var det väldigt viktigt inom judendomen att ge gåvor och allmosor till de fattiga. T.ex. skulle man vart tredje år fördela årets tionden till leviter, främlingar, faderlösa och änkor (5 Mos 14:28-29). Befallning fanns också om att låta efterskörden lämnas åt de fattiga på både kornåker, vingård och olivlundar. (3 Mos 19:9-10) Man skulle låna ut åt den fattige (5 Mos 15:7-11) och vart sjunde år skulle alla skulder efterskänkas! (5 Mos 15:1-2)

På Jesu tid hade man i varje stad tre olika officiella allmoseutdelare och medel till dessa kassor kunde drivas in med tvång om det behövdes. Det talar om hur viktigt det var för judarna med barmhärtighet och allmosor. Det fanns två sätt att få in pengar till de fattiga, dels genom “kistans gåvor” som kom in genom att man offrade i en kista i synagogan för stadens fattiga, dels skålens gåvor vilket var mat och pengar som insamlats i skålar. Det fanns ju vid denna tid många tiggare som i huvudsak levde av allmosor. De satt vid på gatorna eller vid de rikas dörrar eller vid ingången till synagogor och templet med sina skålar framräckta. Jesus brukade själv ge allmosor (Joh 13:29) och var ju själv beroende av andras givmildhet.

Ordet för barmhärtighet på grekiska, eleomon, hade dock en djupare betydelse som vi sett. Det hade sitt ursprung också i ordet Chaesed (nåd) vilket betydde; förmågan att ta sig in under sin nästas skinn för att se med den hans ögon, tänka hans tankar och känna med hans känslor! Helt klart är att detta är långt mer än att bara tycka synd om. Det kräver mer än att bara känslomässigt bli berörd. Det kräver att man identifierar sig med personen så att man ser saken och känner de känslor han känner. Då kommer ofta saken i ett nytt ljus. Det är detta som framkommer i det vi kallar sympati, vilket kommer från två ord. Det ena är syn = med, och ordet pashein= att lida. Sympati betyder att man upplever saker tillsammans med den andre, helt enkelt att man går igenom vad den andre går igenom.

Den engelska drottningen Viktoria, var god vän med en kyrkoherde och hans fru, paret Tulloch. Så dog drottningens man, prins Albert och drottning Viktoria blev lämnad ensam. Ungefär vid samma tid dog kyrkoherden och fru Tulloch blev också änka. En dag när fru Tulloch låg och vilade på soffan, rasslade det till i dörren och drottningen stod i rummet. Fru Tulloch skulle snabbt resa sig för att betjäna drottningen. Men drottning Viktoria steg snabbt fram till soffan och sade “ligg kvar, idag har jag inte kommit hit i form av drottning utan som en kvinna som förlorat sin man, till en som har det likadant”.

Det är så Herren har kommit till oss, med nåd, barmhärtighet och medkänsla. Det är vad evangeliet innehåller – Gud kom till oss inte i höghet och kylig makt men som en människa i Jesus Kristus. Det är viktigt att vi låter detta bli en del av oss att vi ser vår nästa med sympati och medkänsla. Att vi är barmhärtiga och då inte bara till känslan. Om man identifierar sig med sin nästa så ser man ofta situationen med andra ögon. Salig är den som är barmhärtig, han skall få barmhärtighet!

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Christmas songs on Bagpipe – David Hallman again!

David Hallman plays the Great Highland bagpipe in Hallmansgården studio!

Bättre sent än aldrig – Julsånger på säckpipa!

Mångsysslaren och musikentusiasten David Hallman spelar julsånger på The Great Highland Bagpipe

Förstår du vad du läser? Dag 36 Hunger

Jag håller på och studerar Matteusevangeliet. Jag skriver ett stycke här i min blogg varje morgon. Jag läser nu saligprisningarna i bergspredikan.

6. Saliga är de som hungrar och törstar efter rättfärdighet, för de ska bli mättade. Jes. 55:1, 65:13. Matt. 11:28. Joh. 6:35(http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Här stod det om hunger och törst. Jag har aldrig, vad jag vet, behövt att vara utan vatten eller mat någon dag i mitt liv. Om jag inte valt det själv, fastat har jag gjort vid ett antal tillfällen. Efter nån dag börjar kroppen reagera och kräver att få sina behov tillfredsställda. Då upptäcker man vad hunger är. Aldrig har mat luktat så fantastiskt och man tänker på hur gott allting egentligen smakar!

För de som levde i mellanöstern vid Jesu tid så var det aldrig självklart att man kunde äta sig mätt eller dricka sig otörstig. En arbetare tjänade en denar om dagen och det var bara några ören. En gång i veckan kanske man hade råd att äta lite kött, annars var det oftast lite bröd, möjligtvis linser eller någon grönsak. Många dagar fick man vara utan. Det fanns inga feta bland vanligt folk. Man var hungrig för det mesta. Vatten var absolut ingen självklarhet. Var man dessutom på resa så var det extra svårt. Att ta sig fram i i hettan, i ökenområden och torra bergsklyftor, där sanden och dammet ständigt trängde in i din mun, gjorde att man ständigt var törstig. Inte underligt att det står så mycket om törst i bibeln. Man hade kanske någon vattenlägel med sig och fick läska sig med ljummet, nästan varmt vatten. Då längtade man efter att få komma till en brunn med kallt och klart vatten. David, stod mitt under en strid, på en bergshöjd och längtade efter att få dricka sig otörstig med vatten från den kalla brunnen i Betlehem. Hans modigaste män smög sig då dit och hämtade vatten åt David. Som blev så berörd av sina mäns mod, att han inte ville dricka det utan offrade det åt Herren.

I Matt 5 handlar det inte om en hunger som kan stillas med att man kan öppna kylskåpet och ta en matbit när man behöver. Eller att man kan gå till vattenkranen och spola upp iskallt, klart vatten. Här talas det om den hunger och törst som finns hos den som är på randen att svälta eller törsta ihjäl. I dagarna nåddes vi om rapporten om de familjer som just nu håller på att svälta ihjäl i Syrien. Man rycker på axlarna och tycker det är fruktansvärt att höra, där man diskuterar saken över middagsbordet… Man har svårt att ta till sig dessa rapporter, vet egentligen ingenting om vad dessa stackars människor i Syrien går igenom.

Frågan är hur mycket vi törstar och hungrar efter godhet och rättfärdighet. Har vi det som en krävande eld på insidan. Det är det Jesus talar om, ett behov, en osläcklig törst efter godhet och kärlek i denna värld. Det är inte alltid så att det är den som får godheten som blir salig. Det är i sådana fall väldigt få som blir saliga. Salig är den som har denna hunger och törst inom sig. Som är berörd av Guds godhet och därför saknar den innerligt. Som i sitt liv, går med en ständig längtan inom sig. Som lyfter ögonen till himlen och suckar efter att Herren ska komma till denna värld. Som lider av de orättvisor och tragedier som finns runt omkring. Som ber, från djupet av sitt inre för människor i nöd.

Salig är den som inte stänger till sitt hjärta utan är beredd att offra något av sitt eget goda för andra s välbefinnande. Varför har man svårt att gå förbi tiggarna vid Maxi, varför blir man illa berörd när man ser dem sitta och titta på en när man snabbt tar sig in i butiken för att sen gå därifrån med fulla matkassar. Oftast kanske man inte har några pengar att ge, man betalar med kort och har inga kontanter. Eller så slänger man i en slant eller en tjuga i pappersmuggen. Då känns det bättre. Men vad beror det på? Många verkar knappt se dessa smutsiga trashankar. Ju äldre man blir desto värre blir denna hunger och törst. Låt oss använda den som en drivkraft för goda gärningar.

Om du mår dåligt är det för att du har en längtan inom dig efter ett slut på orättvisorna. Du är en av dem som har denna längtan och begär efter en förändring. Du är då salig och har något av den tillkommande världen inom dig. Jesus talar i bergspredikan om vad som gäller i hans tillkommande rike. Det är dessa lagar som kommer att följas. Den som längtar efter rättfärdighet och rättvisa, har redan här och nu blivit delaktig av den tillkommande världens kraft och ljus.

Har du det så är du Salig och har ett hopp och en ljus framtid, lyft då blicken, tjäna Jesus och gläd dig att just du fått nåden att vara ett Guds barn!

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

Förstår du vad du läser? Dag 35 Ödmjukhet!

Vi fortsätter läsa i Bergspredikan. Denna undervisning som kallas Guds rikets nya lag. På samma sätt som Mose gick upp på berget för att ta emot lagboken från himlen, på samma sätt går nu Jesus upp på ett berg för att leverera Guds rikets lag till folket.

Matt 5:3. Saliga* är de som är fattiga i anden, för dem hör himmelriket** till. (*Alt. övers.: Välsignade. **Ordagrant: himlarnas rike.) 4. Saliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. Saliga är de ödmjuka*, för de ska ärva jorden**. (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln)

Vad betyder det att vara ödmjuk? Tittar man i svenska lexikon, så kan det vara ett ord med mindre smickrande betydelse. För bland Romare och greker ansågs ödmjukheten (PÅ latin :humilitas = låghet, nedslagenhet, försagdhet,undergivenhet) som något föraktligt. Närmast feghet och inställsamhet.

Men enligt bibeln handlar det om att ha ett sinne som är böjt. Ett sinne som är ringa och tänker smått om sig själv. Att vara ödmjuk (=en som lätt blir mjuk) stämmer också överens med den apostoliska förmaningen i Rom 12:16 ” 16. Var ens till sinnes med varandra. Sök inte efter det som är högt, utan håll er till det som är ringa. Håll inte er själva för kloka. Ps. 131:1. Ords. 3:7. Jes. 5:21. Rom. 15:5. 1 Kor. 1:10. Fil. 2:2.”

I Skriften, där är ödmjukhet ett av gudsfruktans viktigaste kännetecken. Ödmjukhet bestod för israeliten i att underordna sig Guds vilja, som den kom till uttryck i Guds lag och ordningar för det religiösa och sociala livet. Det var icke fråga om att underkasta sig en despotisk maktvilja, utan att i hängiven och frivillig kärlek böja sig för en nådig och barmhärtig Gud.

Ordet som används i grekiskan kastar dock ett annorlunda ljus över den bibliska betydelsen. Aristoteles, menar att ordet  för ödmjukhet –“Praotes”, betecknar ett tillstånd som ligger mellan “orgilotes”=överdriven vrede och “aorgesia”= överdriven brist på vrede. Aristoteles menade att “praotes”,ödmjukhet, utgörs av det glada tillstånd mellan för mycket och för lite vrede.

Då kunde texten översättas “Välsignad är den man som blir arg i rätt tid och aldrig blir arg vid fel tillfälle”. För en kristen skulle det innebära att det är aldrig rätt att bli arg för något som görs mot oss själva, men rätt att bli arg när någon annan skadas på något sätt.

Praotes används dock på ett andra sätt i grekiskan. Det är ordet för att beskriva ett vilt djur som blivit tämjt. Ett djur som blivit tränat att lyda kommando rop. Ett djur som lyder vad man befaller det. Så nu skulle man kunna skriva om meningen från Matt 5:5 så här: “Välsignad är den man som har varje instinkt, varje impuls och varje passion under kontroll. Välsignad är den man som har fullständig  självkontroll”.

Praotes ställs ofta mot dess motsats “hypselokardia” vilket betyder :upphöjt hjärta! Alltså högmodigt hjärta. I ordet praotes finns inget utrymme för stolthet. Ödmjukhet är det första steget för att ta emot kunskap. Utan ödmjukhet kan man inte lära sig något. Quintillian, den store romerske retorikläraren yttrade om sina elever “De skulle utan tvekan vara exellenta studenter, om de inte alla redan var så övertygade om sin egen kunskap”.

En människa kan aldrig riktigt lära sig något utan ödmjukhet. Visheten i livet begynner med att man inser vad som gäller och ödmjukar sitt hjärta för det. Kärleken börjar med ödmjukhet och förkrosselse. Den kristna tron börjar med att man ödmjukar sig inför Jesu kors. En man mognar när han alltid betänker att han är skapad av Gud och är beroende av Honom. Så den rätta meningen med Matt 5:5 är  då “Välsignad är den man som är tillräckligt ödmjuk att erkänna sin egen okunskap, sin svaghet och sina egna behov”

Det är bara att konstatera att de män som lyckats i livet är män med stor självkontroll. Ta t.ex. Mose som i slutet av sitt liv blev kallad den ödmjukaste mannen på Jorden (4 Mos 12:3). Mose var ingen vek typ, han kunde bli arg och brista ut i vrede. Men det var en kontrollerad vrede som endast släpptes lös vid rätt tillfälle. Ords. 16:32 “Bättre en tålmodig man än en hjälte, bättre styra sitt sinne än inta en stad”

Det var brist på självkontroll som fick Alexander den store på fall. I ett utfall av vrede under ett fylleslag, tog han sitt spjut och stack det genom sin bäste vän, som dog. En man som inte kan kontrollera sig själv, kan inte styra andra. Men en man som ödmjukat sig till att behärska sitt liv, är värdig att ärva Jorden.

Det är helt klart att ordet Praotes betyder mycket mer än svenskans ödmjukhet. Så den sammanfattade betydelsen av ordet skulle få Matt 5:5 att låta ungefär så här

“Välsignad är den man som alltid blir arg i rätt tid och aldrig blir arg vid fel tid, som har varje instinkt,impuls och  svaghet under kontroll eftersom han själv är böjd och styrd av Gud, som är tillräckligt ödmjuk att erkänna sin egen okunskap, sin svaghet och sina egna behov, en sådan man är Kung!”

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 34 Sorgen

Idag fortsätter bibelbloggen över Matteusevangeliet, jag är nu i Bergspredikan Matt 5-7, som är det första av 5 stora tal i Matteusevangeliet, sen följer 10:5-42, kap 13; kap 18; och kap 24-25; Bergspredikan innehåller tre olika typer av undervisning 1: Saligprisningar (eg.proklamationer, gratulationer till de välsignade) Matt 5:1-12. 2: Etiska förmaningar Matt 5:13-20, Matt 6:1- 7:23. 3: Utläggning om skillnaden mellan Jesu etiska undervisning och den judiska laglydnads traditionen Matt 5:21-48. Bergspredikan avslutas med en kort liknelse över vikten av att lyssnarna på ett rätt sätt tar till sig undervisningen 7:24-27, och noteringen över folkets reaktion över hans tal 7:28-29.

Matt 5:4. Saliga är de som sörjer, för de ska bli tröstade. Ordet för sörja är på grekiska “pentheo” och är ett av de allra starkaste orden för att uttrycka sorg i det grekiska språket. Ordet användes ofta för att beskriva den intensiva sorg man upplever vid en närståendes död. Klagorop är en annan översättning. Pentheo betecknar alltså inte den stilla, behärskade sorgen eller bedrövelsen utan är en häftig sorg som högljutt och intensivt, med tårarna strömmande, uttrycker personens chock och klagan över sin förlust. Någon som inte kan hålla tillbaka, utan bryter ihop av sorgen. Någon sa “det betyder en sorg som på det viset tar herraväldet över hela ens person så den inte kan döljas”!

I 1 Mos står det om Jakobs reaktion över budet om Josefs död. I den grekiska översättningen av GT, septuaginta, används just detta uttryck, pentheo,  för att beskriva Jakobs förkrossande sorg.  1 Mos 37:34. “Och Jakob rev sönder sina kläder och svepte en säck om sina höfter och sörjde sin son under lång tid.” 

Sorg är en viktig del i människans liv. Araberna har ett uttryck “Allt solsken skapar öken“. Det betyder att ett landområde som bara får solsken blir med tiden öde och livlöst. Regnet är en livgivande faktor som vi inte klarar oss utan. På samma sätt med sorgen. Den är en viktig del av det kristna livet. I Jesu första predikan sade han “omvänd er” och det är med ånger och omvändelse och sorg den kristna vandringen börjar. Har man aldrig varit förkrossad över sin synd och omvänt sig så kan man knappast kallas kristen. Det är detta korset står för. Som ett stort mäktigt tecken över vad syndens konsekvens blir. Vi ska se detta och ta varning och vända oss från synden och till Gud. Gör vi det så blir vår syndasorg till något underbart. Vi blir tröstade och får ta del av himmelrikets glädje.

Det är det som denna salig prisning handlar om. Den människa som blivit förkrossad i sin inre värld, som djupt sörjer över sin synd, kommer få en fantastisk tröst. Men redan här och nu är det också ett löfte till den som just nu går igenom en svår sorg över en nära anhörig. Vänd dig till Kristus han har både medkänsla med dig och förmågan att trösta. Kom ihåg att Jesus varit prövad i allt. I Johannesevangeliet står det om Jesu sorg över hans nära vän Lasarus Joh 11:35. Jesus grät, står det helt kort. Han var en människa som vi och slogs av sorg när han såg vad döden gjorde mot mänskligheten.

Men Jesus har tröst och kraft för den som sörjer. I sorgens djupa dal har också många upplevt en livsförvandling. Det är många som i samband med dödsfall också drabbats av insikten om “Livets korthet, dödens visshet, och evighetens längd” och betänkt detta och insett omvändelsens nödvändighet. Så har man blivit en pånyttfödd kristen, tröstad av Jesus och som gåva fått evigt liv.

Detta borde vi alla betänka. Du också…!

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 33 Glädje!

Jag fortsätter min bibel blogg där jag just nu studerar Matteusevangeliet, Dag 33. Jag har precis kommit till kapitel 5. Bergspredikan. För att göra det än mer intressant använder jag reformationsbibelns översättning. Den finner du på webben – http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787

Matt 5:3. Saliga* är de som är fattiga i anden, för dem hör himmelriket** till.

I översättningen har man markerat ordet “är” med kursiverad stil. Det betyder att i grekiskan eller hebreiskan finns inget likvärdigt ord att översätta det med. Jesus predikade ju inte bergspredikan på grekiska utan på arameiska, en form av hebreiska som var vardagsspråket på sin tid. Enligt språkkunniga forskare så är inte saligprisningarna enkla uttalanden utan kraftfulla proklamationer ; ungefär som att säga “Vilken underbar välsignelse som hör till de fattiga i anden”!

Detta är viktigt, för det betyder att det är inte något fromt hopp, om vad som en gång skall komma. Det är inte en profetisk utsaga om en kommande härlighet i himlen. Nej detta är mycket bättre än så – detta är gratulationer för det som inträffat nu. Härligheten och välsignelsen ligger inte i framtiden endast. Jesus gratulerar de kristna till den glädje som de har tillgång till här och nu! Detta är inte en tillfällig glädje. I denna värld är människors glädje beroende av omständigheter och situationer. Man kan glädja sig över många saker, men de är av övergående art. Man gläder sig över solens sken men snart kommer skuggan. Man gläder sig över att man har pengar men snart är plånboken tom. Man gläder sig över hälsan, men det kommer tider av svaghet och sjukdom osv. Men den glädje som Jesus talar om den är evig och konstant på djupet av den kristnes hjärta. Den är inte beroende av denna världens omständigheter. Den är från en annan värld. Den flödar från himlen in i den kristnes själ och ande, den är en påminnelse om vad som kommer och en delaktighet redan nu i glädjefesten i himlen!

Uttrycket “de fattiga i anden” handlar om de som valt att i denna värld sätta Gud och hans rike främst. Det handlar om människor som älskar Gud och hans ord. Fromma människor med hjärtat i himlen. Människor som valt sida fullt ut. Dessa är inte endast namnkristna. De är överlåtna och de hämtar sin kraft och glädje från Herren. De vänder sina hjärtan till Jesus och låter honom tillfredsställa sina djupaste begär. Det var “de stilla i landet” (ps 35:20), de som “väntade på Israels tröst”och “på förlossning för Jerusalem” (som Simeon Luk 2:25 och profetissan Hanna Luk 2:38) Deras fattigdom var inte bara materiell. De kände sig också fattiga på alla andliga tillgångar. Det var det som skilde dem från fariséerna . Deras fromhet hade inte gjort dem självsäkra och nöjda utan fattiga och små.

Jesus proklamerar nu att det är för just dessa Guds rike har kommit. Denna världens små och ringaktade har en plats i Guds rike. Där ska de bli tröstade och mättade. Där får de se Gud, där blir de Guds lyckliga barn. Men redan nu är saligheten och glädjen en verklighet inom dem.

“Tänk att få vara ett Guds barn, Tänk att få vila i hans famn, Tänk att få vara viss att han tar hand om mig….” så löd en gammal sång. en annan sångstrof lyder “saliga visshet, Jesus är min, Han är min glädje, fyller mitt sinn…” Underbart att påminna sig och Jesu kärlek och Guds rikets verklighet.

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 32 Bergspredikan

 

I min blogg över Matteusevangeliet så sammanfattar vi kap 4 med att slå fast:

1: Jesus kom och proklamerade de goda nyheterna. Han kom som en härold för sanningen. Jesus kom för att övervinna människornas okunskap. Han gav dem förståelse för vem Gud var.

2. Jesus kom och undervisade i deras synagogor. Jesus kom för att över vinna människornas feluppfattningar!

3. Jesus kom med helande kraft, han kom för att besegra människornas smärtor.

Nu ska vi avsluta kapitel fyra och inrikta oss på det som kallas bergspredikan. Men först vill jag lägga en grund för att vi bättre skall förstå dess innehåll. Man skulle kunna tänka sig att precis som en man eller kvinna skall samla ett team inför en svår uppgift, så behöver de få en grundläggande instruktion vad det handlar om. Jesus ger i bergspredikan en utläggning över Guds rikes grundläggande etiska värderingar. Han ger dem insikt i Guds väsen och öppnar deras ögon för Guds kärlek.

Bergspredikan är troligtvis inte en enda utläggning, utan en sammanställning av vad Jesus undervisade sina lärjungar under tiden uppe i de Gallileiska bergen. Jämför man t.ex. med Lukas, hur han refererar materialet, så är det utspritt över hans evangelium. För det första är det för långt. Om man tänker på hur rabbinerna brukade undervisa; med korta kärnfulla meningar och tankar som sen lärjungarna fick upprepa för att komma ihåg dem, så är bergspredikans 107 verser alldeles för långt. Likaså är det vissa avsnitt av bergspredikan som inte har någon logisk koppling till vad som sagts eller vad som kommer sen.

I jämförelse med bergspredikans undervisning i Lukasevangeliet, så finner man att 29 av verserna är samlade i Luk 6:20-49 och 47 saknas i Lukas evangelium och 34 av bergspredikans verser är utspridda över hela Lukasevangeliet. Ser man på hur Matteus redigerat sitt material så blir det logiskt. Matteus evangeliets uppbyggnad kretsar kring olika talsamlingar av Jesus. Där emellan beskrivs själva händelserna. Alltså Händelse – Tal – Händelser – Tal – Händelser – Tal Händelser – Tal etc. Så det är mer troligt att Matteus samlat ihop de olika talen och undervisningstillfällena och arrangerat dem på ett lättläsligt sätt, än att Lukas skulle tagit Matteus bergspredikan och spritt ut den över sitt evangelium.

Matt 5:1 -2 “När han såg folket, steg han upp på berget, och sedan han hade satt sig, kom hans lärjungar fram till honom. 2. Då öppnade han sin mun, under­ visade dem och sa:”

Jesus började undervisa efter att han satt sig ner. En judisk rabbin som skulle uttala sig officiellt, alltså säga viktiga saker, satt alltid ner. En jämförelse är när påven skall uttala sig ex cathedra, då han uttalar sig från sin påvestol och skall slå fast något läromässigt. Man talar också om att någon besitter en professorstol på ett universitet. En judisk rabbin kunde stå upp och ge instruktioner, men när han satte sig då var det ett tecken på att nu är det ett officiellt uttalande.

Då öppnade han sin mun – det betyder inte bara att han började tala. Det har på grekiska en dubbel mening. Det betydde att man nu uttalar något väldigt viktigt och allvarligt.  Men det ordet används också när personen talar ur djupet av sitt hjärta och fullständigt tömmer ut vad han har in om sig. Det handlar om att säga precis som man har det utan att lägga något emellan.  Det visar att bergspredikan är något väldigt genomtänkt och viktigt. Inget alldagligt uttalande eller undervisande. Något ur djupet av Jesu hjärta till sina allra närmaste.

“undervisade dem och sa”, enligt Matthew Henry, bibelläraren, vore det enligt de grekiska verbformerna i stycket,en bättre översättning med “detta är vad han brukade undervisa dem”. Bergspredikan är därmed inte vad han undervisade vid bara ett tillfälle på berget utan en koncentrerad sammanfattning av många timmars undervisning, hjärta till hjärta, i närar relation mellan Jesus och hans lärjungar.

Oavsett hur det ligger till med den saken så är bergspredikan ett av bibelns allra mest fantastiska avsnitt. Berömt och omtalat i hela världen. Även icke kristna har visat stor respekt för den vishet som här ges uttryck för. Gandi, som blev så besviken på den kristendom han såg under sin tid i SydAfrika att han bestämde sig för att söka sig till sina hinduiska rötter sa dock om bergspredikan; “De kristna kan jag inte tro på, men bergspredikans Kristus skulle jag kunna följa“.

Fortsättning följer…Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 31Ryktet om Jesus!

Matt 4:” 23. Och Jesus* gick omkring i hela Galileen och undervisade i synago­gorna och predikade evangelium** om riket och botade alla slags sjuk­domar och alla slags krämpor bland folket. 24. Sedan spred sig ryktet om honom över hela Syrien. Och man förde till honom alla sjuka som led av olika slags sjukdomar, och var plågade av smärtor. Dessutom de som var besatta av onda andar, och de som var sinnessjuka* och de som var lama. Och han helade dem. 25. Och mycket folk följde honom från Galileen och från Dekapolis*, och från Jerusalem, och från Judeen och från andra sidan Jordan.”

Här börjar Matteus med en sammanfattande beskrivning om Jesu verksamhet. Efter detta följer bergspredikan och sen återupptas berättelsen i kapitel 8. Jesus började sin verksamhet i synagogorna i Gallileén. Dessa hade sitt ursprung under den Babyloniska fångenskapen på 500 talet f.kr. Då var man avskild från templet och var tvungen att finna ett nytt sätt för sin gudstjänst. I templet i Jerusalem stod offret i centrum. Här lästes inte skriften och det fanns ingen förkunnelse. Det var där man slaktade djuren och bar fram offren inför Herrens ansikte. Men det var endast där. Ute i landet offrade man inte. Den nuvarande gudstjänsten i den Romersk katolska kyrkan kan sägas bygga på tempelgudsjänstens förebild.

I Synagogans gudstjänst  stod ordet i centrum. Den evangeliska kyrkan har synagogans gudstjänst som förebild. Det fanns en styrelse av äldste i synagogan. Det fanns ingen anställd andlig ledare som skötte förkunnelsen. Däremot hade de en synagogsföreståndare “arkisynagoge” (luk 13:14) Det var han som bestämde vem som skulle läsa skriften och utlägga den i gudstjänsten. Det fanns en församlingstjänare “hassan” luk 4:20, som visserligen var en skriftlärd, men av lägre grad. Han skötte byggnaden, var den som plockade fram skriftrullarna och överräckte dem till den som skulle läsa. Han var den som under veckorna skötte undervisning av barnen i synagogans skola. Det fanns ytterligare en tjänst “meturgemán”. Han var tolk, som översatte för lyssnarna, den hebreiska texten när den förelästes, till arameiska.

Synagogans gudstjänst upplägg var sådant att det gav chansen till en ny lärare att bära fram sitt budskap. Det var här både Jesus och senare Paulus fick sitt tillfälle. Första delen av gudstjänsten utgjordes av böner. Den andra delen var skriftläsning från lagen och profeterna i vilken församlingen deltog. Den tredje delen utgjordes av predikan. Det var här som synagogeföreståndaren bestämde vem som skulle få uppdraget. Det kunde vara någon frivillig eller ärad gäst som fick uppdraget. Sedan följde en session av frågor och diskussioner.

Det var här som Jesus hade en öppen dörr att förkunna och frambära sitt budskap. Men Jesus inte bara predikade utan helade de sjuka. Detta väckte enorm uppmärksamhet. Det var det som drog skarorna. Man kom från alla håll och frambar sina sjuka, demonbesatta och lama. “Och han helade dem”, kort och gott. Det står inte om några begränsningar eller undantag. Han helade alla som kom till honom. Inte underligt att ryktet spred sig med hast. Så nu började skarorna följa honom, en rörelse uppstod kring Jesus. Man kom från alla håll. Ryktet spred sig ända upp till Syrien…

I Eusebius “Kyrkohistoria” från början av 300 talet berättas följande “Ryktet om vår Herre och frälsares gudom spreds till alla människor på grund av hans makt att göra under. Otaliga människor drogs till honom också i främmande länder långt från Judeén, och de kom i hopp att få bli botade från sjukdomar och alla slags lidanden. Kung Abgar var en berömd härskare över folken på andra sidan Eufrat. Han plågades av svårt kroppsligt lidande som inte kunde botas med mänsklig makt. Han fick höra talas om Jesu berömda namn och hans kraftmätningar som betygades av alla och bad genom en kurir om hjälp att bli befriad från sjukdomen. Jesus gjorde inte som han bad men hedrade honom med ett egenhändigt brev där han lovade att skicka en av sina lärjungar att bota honom och även ge frälsning åt hans anhöriga. Det dröjde inte länge förrän löftet blev uppfyllt…i den dåtida kungliga staden Edessas arkiv finns ett skriftligt vittnesbörd om detta.

Detta är ju en legend, och i Eusebius kyrkohistoria, vilket är det första försöket till en sammanställning av kyrkans tidiga historia, blandas mängder av information. Här samsas viktig information om urkyrkans framväxt med diverse legender och folksagor. Här finns då också ett brev från kung Abgar till Jesus där han inte bara ber om att Jesus ska komma och bota honom, utan också erbjuder Jesus en fristad inom sin stads murar för han har hört “att judarna är uppretade på dig och vill dig illa. Jag har en liten men välaktad stad som räcker åt oss båda”. Här följer sen ett brev från Jesus tillbaka till kung Abgar, där han ursäktar att han inte kan komma men ska skicka en av sina lärjungar att bota honom! Sen följer ytterligare ett brev skrivet på syriska där det berättas hur det gick till när aposteln Taddaios blev sänd till kung Abgar och botade honom.

Det är visserligen en legend. Men klart är att Jesu verksamhet var så uppseendeväckande att den på kort tid gjorde sådant intryck, skapade sådant rykte, att folk drogs till honom i stora skaror från hela mellanöstern! Detta intygas även av det faktum att man i de judiska skrifterna var tvungna att ge någon slags förklaring till vad som skedde – och man beskyllde Jesus för att vara trollkarl och besatt av demoner.

Ryktet om Jesus och hans gärningar har sen aldrig tystnat eller stillats. Hans namn har varit mänsklighetens tröst och hopp genom snart två tusen år och idag samlas fler än någonsin kring honom och får uppleva kraften av hans budskap.

Fortsättning följer…../Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 30 Människofiske!

“Matt 4:18. När Jesus* gick utmed Galileiska sjön, såg han två bröder, Simon som kallas Petrus och hans bror Andreas, kasta ut ett nät i sjön för de var fis­kare. Mark. 1:16. Luk. 5:1f. Joh. 1:42. *UN: han. 19. Då sa han till dem: Följ mig, och jag ska göra er till människofiskare. Matt. 13:47.20. Och genast övergav de näten och följde honom. Matt. 19:27. 21. När han gick längre fram, såg han två andra bröder, Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, där de tillsammans med sin far Sebedeus lagade sina nät i båten. Och han kallade på dem, Luk. 5:2. 22. och genast övergav de båten och sin far och följde honom”.

Vid Jesu tid fanns det minst 9 städer längs Gallileeíska sjöns stränder. Den judiske historieskrivaren Josefus skriver att bara i staden Taricaea fanns det 240 fiskebåtar. Fisket var den mest naturliga och vanligaste yrkesnäringen längs den lilla sjön. Gallileiska sjön är c:a 21 km lång och 12 km bred på bredaste stället. Jesus måste stött på mängder av fiskare då han gick längs stranden. Det fanns olika sätt att fiska. Petrus och Andreas “kastade ut ett nät i sjön”, det var ett sätt att fånga fisk. Man använde ett cirkelrunt nät med blytyngder i kanterna som man kastade där man såg ett stim i det grunda vattnet. Nätet landade som en rund fallskärm och tyngderna drog ner sidorna, varvid man kunde håva hem sin fångst. En metod som kallades“amphiblestron” och som fortfarande används över stora delar av tredje världen. Jakob och Johannes däremot, satt och gjorde iordning sina nät, dvs de rensade och lagade dem efter nattens fisketur. Ofta hade man två båtar och drog nätet emellan sig. Detta fiskesätt kallades “sagene”.

Jesus gick längs stranden och kan hända att det inte var första gången han såg de som skulle bli hans lärjungar. De unga fiskarpojkarna hade nog ett visst religiöst intresse, det står ju om Andreas i Joh 1:35, att han var efterföljare till Johannes döparen. Han var en av de första som fick följa med hem till Jesus i Kafernaum och efter sitt besök där stack han direkt till Petrus, sin bror, och sa “Vi har funnit Messias!” Så detta måste ha varit på tal om tidigare. Kanske de satt och samtalade om detta vid att de lagade näten. Men nu blev de kallade till en ny uppgift. Hur kom det sig att de i en hast, bara bröt upp från sin uppgift, sa adjö och följde Jesus?

För det första så var det vanligt att rabbinerna omgav sig med en krets av lärjungar som skulle lyssna och lära för att sen föra vidare rabbinens kunskap. Så det var en vanlig syn, åtminstone i den religiösa staden Jerusalem. Men kanske det fanns färre av dem uppe i trakten av Gallileiska sjön. De som bodde där var inte den människotyp som vanligtvis attraherade rabbinerna. De ville ha ungdomar från välbärgade , intellektuella familjer, som hade lätt att lära och vars familjeer kunde bidra med support på olika sätt.

För det andra måste det varit något speciellt med Jesu röst. När tempelvakterna som skulle gripa Jesus på de skriftlärdes uppmaning, så kom de tillbaka tomhänta, deras enda ursäkt för att de inte gripit Jesus var “Joh 7:46. Tempelvakterna svarade: Aldrig har någon människa talat så som den mannen.” Jesus sade ju också att hans “ord är ande och liv”. Vid ett annat tillfälle står det att Jesus talade med auktoritet.

När Xenofon, den berömde filosofen från 400 talet f.kr, första gången mötte sin lärare, Sokrates, den mest berömda av alla filosofer, gick det till så här enligt grekerna; Sokrates befann sig på en smal gata och stoppade Xenofon med sin käpp. Han frågade först var kan man köpa det eller det och om han visste var man tillverkade det eller det. Xenofon gav Sokrates svar på frågorna. Då frågade Sokrates; men vet du var en människa kan bli god och dygdig? – Nej, sa den unge Xenofon. Då, sade Sokrates – följ mig och lär!

När Jesus kommer och kallar sina lärjungar, så är det inte fråga om att han utväljer några överklassungdomar eller universitetsstudenter i första hand. Han går till de grova karlarna, från det ruffiga gallileén. De var kända för sin lite märkliga dialekt och tuffa attityd. Enkla män av folket. Fiskare med slitna händer och enkla vanor. Följ mig. Så ska jag göra er till människofiskare. Hans ord måste gjort dem nyfikna. Kan man fiska människor? Varför ska man det? Till vad och för vilket syfte? Jesus valde fiskare, kanske för att de redan hade vissa talanger och erfarenheter.

För en viss likhet mellan människofiske och vanligt fiske finns det ju: Enligt vissa proffs på området behöver en fiskare för det första: Tålamod! En bra fiskare måste vänta tålmodigt tills fisken börja hugga på betet. Om han är orolig och rör sig och flyttar betet skrämmer han bort fisken. En god människofiskare, måste lära sig tålamod. En predikant eller lärare måste inse att det tar tid inom man ser resultat. För det andra; Uthållighet! Han får inte ge upp. En predikant får inte bli missmodig för han inte ser resultat. för det tredje: Mod! En fiskare visste att “min båt är så liten och havet så stort”, det kunde vara livsfarligt att vara ute i sin båt på fisketur. Inte minst i Gallileiska sjön som var ökänd för sina snabba väderomslag. En predikant, får vara beredd på reaktioner och motstånd. Sanningen och Guds ljus är inte välkommet hos alla som får höra det! För det fjärde: Han måste ha en känsla för när och hur, han ska utföra sitt verk. En duktig fiskare vet att det finns tidpunkter när det är meningslöst att fiska.Han vet när han ska slänga i nätet och när han inte ska göra det. En framgångsrik människofiskare vet när han ska tala och när han ska tiga! För det femte: Han måste välja rätt bete! En del fiskar föredrar ett bete och en annan fisk ett annat. Paulus sa att han blivit allt för alla. En predikant bör veta att han inte passar i alla sammanhang. Att han passar i en del sammanhang men inte i andra. För det sjätte: Han får inte visa sig! Om en fiskare låter sin skugga falla över vattnet där fisken finns, skräms den bort. På samma sätt måste predikanten hålla sig själv borta från sitt budskap. Det är Jesus lyssnarna ska höra och se. Inte predikanten.

Må vi alla leva medvetna om vår kallelse och fokusera på vårt uppdrag.

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

 

 

Förstår du vad du läser? Dag 29 Predika!

 Matt 4:17. Från den tiden började Jesus predika och säga: Omvänd er*, för himmelriket** har kommit nära.

Här står det att Jesus började predika. Den svenska översättningen leder våra tankar till en utläggning över veckans bibeltext. Men det är inte korrekt. Ordet på grekiska är “keryssein” och betyder mer av att man proklamerar en sak. “Keryx” är det grekiska ordet för härold, den person som kom med budskapet från kungen. I Jesu predikan finns vissa ingredienser som borde finnas i varje predikan eller förkunnelse.

1. Budbäraren från kungen bar fram sitt budskap med fullständig övertygelse. Det fanns inte ett tvivel på att det han sa var sant. Det var inte frågan om några “kanske” eller “möjligtvis”, Jesus hade ett definitivt budskap – så här är det – punkt slut. Om en predikant inte tror på sitt eget budskap kan han inte övertyga andra!

2. Härolden talade med fullständig auktoritet, han kom ju med ett budskap från kungen, han kom för att proklamera kungens lag, hans befallningar och beslut. Någon sa: “Predikan är tillämpningen av profetisk auktoritet i dagens situation”.

3. Härolden förkunnade ett budskap med ursprung bortom sig själv. Predikanten bär inte fram sina egna tankar eller resonemang. Det är Guds röst som ska föras fram genom sin budbärare. Det var så Jesus bar fram sitt budskap. Gud talade genom honom.

Jesu budskap var kort och gott “omvänd er”! Nu var det en helt ny situation på gång. Himmelriket är på gång. Vänd er bort från era synder och rikta er mot Gud. Lyft blicken från Jorden och lyft den mot himlen. Gör helt om, sluta vandra bort från Gud börja vandra mot Honom. Budskapet var kraftigt och direkt, högt och befallande. Nu är det dags Gud är på gång! Guds herravälde är på väg att bryta in. Evigheten bryter plötsligt in i vår värld, Han står framför dem, Den Evige Guden står mitt ibland dem och manar folket till omvändelse.

Enligt Markus 1:14..“kom Jesus till Galileen och predikade evangelium* om Guds rike* 15. och sa: Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära. Omvänd er* och tro evangelium.”  Tiden var fullbordad, detta betyder att allt var planlagt sedan länge. Änglarna hade väntat med spänning, människorna likaså. Alla visste att något skulle hända, allting talade för det, men ingen visst när eller var…Men nu var tiden fullbordad och allting skedde mycket snabbt. Detta var starten av de viktigaste tre åren i världshistorien. Gud vandrade på Jorden. Han kom tillbaka till den värld som han en gång vandrat i tillsammans med Adam och Eva. Här vandrade han tillsammans med Hanok. Nu var han tillbaka och vilken mäktig syn det måste varit. Han kom ju till sina egna, men de kände inte igen honom. Så fördärvad hade världens människor blivit, så tröga till att se och höra, så de kände inte igen skaparens röst.

Han predikade evangelium – ett glatt budskap – härolden förkunnar goda nyheter – Lyssna! Han predikade glada nyheter om Guds rike! Fantastiskt, underbart. Men det var få som tog emot honom. Hur kunde de missa tillfället? Men dessvärre är det lika illa idag. Denna världens furste har totalt förblindat ögon och hjärta och förhärdat folkets samveten. Och det blir bara värre och värre. Behovet av detta omvändelse budskap är nu mer aktuellt än någonsin. Men det måste proklameras med kraft, uttryckas radikalt och tydligt. Går inte att anpassa budskapet så att det inte stöter någon. Det skall både stöta, skaka om och betvinga folk till att omvända sig. Det skall väcka och skapa bekymrade hjärtan. Det ska övertyga folk att vända sig till Gud innan det är för sent.

Dagens kyrkliga/frikyrkliga verksamhet gör inget av detta. Så länge vi har präster och pastorer som är livrädda för att stöta sig det minsta med världen så är det kört! Vårt budskap är provocerande, om det inte får vara det, så fyller det inte sin funktion. Evangelium är ett glatt budskap, men det betyder inte att det uppmuntrar världens barn att fortsätta leva som det gör. Att bara tala om Guds godhet och kärlek är hänsynslöst och förföriskt. Man måste predika hela evangeliet – Om himmel och Helvete. Det finns bara två alternativ. Det finns ingen annan väg till himlen och evigt liv med Gud än genom Jesus. Det är ett personligt beslut att ta, om man vill följa instruktionerna för att nå fram till målet. Endast genom att tro evangelium, ta emot det och bli född på nytt kan du komma till Guds rike. Detta är ett både glatt och provocerande budskap.

Må vi alla bli härolder från kungen som proklamerar det sanna budskapet så folk vet vad som gäller!

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Jonathan Cahn: Följ Baal och gå till helvetet!

Detta tal höll Jonathan Cahn inför senatorerna i Capitol Hill i Washington 29/4 2015, kvällen innan Högsta domstolen i USA skulle börja rösta om USA:s äktenskapslagar.
Översatt och textat till svenska av Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 28 Gallileén

 

Matt 4:12. Då nu Jesus* hörde, att Johannes var satt i fängelse, vände han tillbaka till Galileen.  13. Och sedan han lämnat Nasaret kom han och bodde i Kapernaum, som ligger vid sjön, inom Sebulons och Naftalis områden, 14. för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeten Jesaja, som sa: 15. Sebulons land och Naftalis land, vid havsvägen, på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen, 16. det folk som satt i mörker fick se ett stort ljus, och för dem som satt i dödens land och skugga har ett ljus gått upp.  Från den tiden började Jesus predika och säga: Omvänd er*, för himmelriket** har kommit nära. 

Detta avsnitt innehåller mer än det ser som från början. Först läser vi att Jesus vände tillbaka till Gallileén när han hörde att Johannes blivit fängslad. Nu visste Jesus att hans tid var inne. Johannes tid var slut och Jesus tog över och började förkunna. Men var skulle han börja? Vore det inte bäst att bege sig upp till Jerusalem där alla religiösa ledare samlades. Han kunde ju börjat vandra på Jerusalems gator och profetera som många andra före honom. Nej han begav sig norrut till Israels norra områden. Varför? Dels för att den profetia som Jesaja burit fram 700 år tidigare skulle uppfyllas.  “Sebulons land och Naftalis land, vid havsvägen, på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen”. 

Jesaja 9 är en stark Messiansk profetia och innehåller många detaljer om  bl.a. Jesu jungfrufödelse. I kapitel 9 berättas att i området, dödsskuggans land, skall ett stort ljus komma. Varför kallas det dödsskuggans land, varför hedningarnas Gallileén? I områdena runt Eufrat och Tigris härskade de stora rikena Assyrien och Babylon. De slogs om herraväldet och under århundradenas gång hade man bekämpat varandra och turats om att ha makten i området. 745 f.kr. bestiger en ny härskare tronen i Assyrien, det är en krigsherre vid namn, Tiglat Pileser III, i bibeln kallad Pul. Redan fem månader senare är han i fälttåg, hans örsta mål är Babylon, och inom kort är detta land underställt den Assyriska tronen. Hans krigsstrategi, förutom hans obeskrivliga grymhet, var att förflytta folk från sina länder och blanda upp dem med andra folk för att utplåna deras nationalkänsla och splittra enade folkgrupper för att bryta ner motståndsandan. En annan specialité var att han lät spets folk levande på uppresta pålar.

Denne Tyglat Pileser III följdes av Sargon II vid makten. Och denne man var den som lät utplåna Israels norra rike 722 f.kr. Denne kung betraktades länge som en mytisk figur för historikerna, men 1842, upptäcktes hans palats vid staden Khorsabad, strax norr om Nineve, vid floden Tigris. Det märkliga var att man då fann inskriptioner på palatsets murar som beskrev bl.a. just den händelse som är omtalad i bibeln “Jes 20:1 Det år då den assyriske kungen Sargon sände sin överbefälhavare till Ashdod och han angrep och intog staden” Detta var det enda ställe som namnet Sargon var nämt som man funnit i hela världen, men nu fann man alltså inskriptionen på murarna vid floden Tigris. Där stod “I början av min regeringstid , under mitt allra första år ….belägrade jag och intog Samaria…jag förde bort 27290 personer som bodde där och höll dem i fångenskap. Jag lade beslag på 50 präktiga stridsvagnar för min kungliga vagnpark

Denna inskription stämmer väl med 2 Kon 17:3-6 “Mot honom drog Assyriens kung Salmanassar (Sargon II)  i krig, och Hosea måste underkasta sig och betala skatt till den assyriske kungen. 4Men denne upptäckte att Hosea stämplade mot honom; han hade skickat sändebud till kung So av Egypten och betalade inte längre sin årliga skatt till kungen av Assyrien. Därför lät Salmanassar(Sargon II) gripa honom och kasta honom i fängelse. 5Han besatte hela landet och tågade sedan mot Samaria och belägrade staden i tre år. 6Under Hoseas nionde regeringsår intog den assyriske kungen Samaria. Han förde bort israeliterna till Assyrien, och de fick bosätta sig i Halach, vid floden Havor i Gosan och i Mediens städer.”

Så detta område i norra Israel hade under långa tider varit utsatt för krig och plundring. Dessutom blev de judiska invånarna fängslade och bortförda till olika platser i det Assyriska riket och ingen vet riktigt deras senare öden. Till Gallileén fördes istället mängder av olika hedniska folk som fick bosätta alla städer. Marken och skogarna var nedbrända, städerna förstörda och platsen var som förbannad. Det är detta som Jesaja syftar på i sin profetia i Jes 9:5. Sebulons land och Naftalis land, vid havsvägen, på andra sidan Jordan, hedningarnas Galileen, 16. det folk som satt i mörker fick se ett stort ljus, och för dem som satt i dödens land och skugga har ett ljus gått upp”-

Detta område som varit utsatt för så mycket mörker, elände och krig under gången tid var vid Jesu tid dock helt annorlunda. Gallilleén hade återtagits av judarna c:a 100 f.kr. och hedningarna fördrivits till områdena runt omkring. Galleileén var otroligt bördigt och vackert och snart blomstrade landet. Här växte fram mängder av byar och bondgårdar och den judiske historieskrivare Josefus berättar att vid hans tid ( 50 år efter Jesus) fanns det 204 byar, med minst 15ooo personer i varje! Så det var en starkt befolkad plats, med kringresande hantverkare och affärsmän, med ett rikt näringsliv av fiskare och bönder och nyutbyggda byar och städer, som Jesus sökte sig till.

Det var här han började predika, här fanns folket, här hämtade han sina lärjungar och här utspelades det mesta av Jesu verksamhet. Det var här han gjorde tecken och under, det var här han höll både bergspredikan och slättpredikan. Det var här han gick på vatten. Det var när han tagit sina lärjungar till Gallileéns mest nordliga punkt, Ceasarea Filippi, som Jesus började berätta den chockerade nyheten för sina lärjungar, att nu skulle han börja sin vandring mor Jerusalem för att ge sitt liv för dem.

Gallileén är idag åter vad det var på Jesu tid. Välbefolkat och bördigt. Men det är också omgivet av hedningar, precis som på Jesu tid. Gallilén betyder egentligen från det hebreiska ordet Galit, som betyder Cirkel. Det fulla namnet på platsen var egentligen hedningarnas Gallileén och betyder alltså området som är omgivet av hedningar. i väst fanns fenicierna, i nord och öst fanns syrierna och i söder samariterna.

Det var här Jesus verkade det mesta av sina tre år.  Ett par gånger var Jesus i Jerusalem förutom den sista veckan som slutade med korsfästelse och uppståndelse. Men den allra mesta tiden tillbringade Jesus i Gallileén.

Fortsättning följer…/Stefan Hallman

Förstår du vad du läser? dag 27 Falska profeter!

Matt 4:5. Då tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom på templets högsta plats6. och sa till honom: Om du är Guds Son, så kasta dig ner, för det står skrivet: Han ska ge sina änglar befallning om dig, och de ska bära dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten. 7. Jesus sa till honom: Det är också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. 5 Mos. 6:16. 8. Åter tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet 9. och sa till honom: Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och till­ ber mig. 10. Då sa Jesus till honom: Gå bort, Satan. För det står skrivet: Herren, din Gud, ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna. 5 Mos. 6:13, 10:20. Luk. 4:8. 11. Då lämnade djävulen honom, och se, änglar kom fram och tjänade honom.

De två sista frestelserna handlar egentligen om samma sak, högmod och kompromiss. Djävulen frestar Jesus att utnyttja situationen. Att med under och tecken fixa uppmärksamhet och bli uppmärksammad och få publicitet. Jesus hade ju ändå kommit för att frälsa världen, så låt folket se nu vilken fantastisk person du är. Hoppa ut från templets högsta punkt ner i Kidrondalen mer än 100 meter nedanför. Låt änglarna komma och du kan landa säkert och tryggt inför folkmassans häpnad och jubel…!

Det har funnits bedragare och falska profeter i alla tider som försökt tillfredsställa sina begär efter pengar och uppmärksamhet genom billiga trick. En god vän till Maria och mig berättade om en situation i hans församling som utspelades för c:a 10 år sedan. Detta är en församling vars medlemmar till stor del kommer från Östafrika. Man kallade dit en evangelist som fått mycket uppmärksamhet för sina profetiska gåvor. Han hade också sitt ursprung i östafrika och talade deras språk. Mötesserien blev fantastisk, mannen flödade i kunskapens ord till olika medlemmar, han talade om detaljer och namn och beskrev situationer som medlemmarna befann sig i. Fler och fler strömmade till och man fick förlänga mötesserien. Tidningarna började skriva om den fantastiska väckelsen. Men vår vän, som var pastor i församlingen började ana oråd. Han började få en inre maning att något var fel. Men mötena rullade på, allt såg så fantastiskt ut.

Men efter några månader så började pastorn få höra lite här och lite där. Den store evangelisten, hade en underlig vana att ringa till olika församlingsmedlemmar. Han ringde tidigt på morgonen, speciellt till kvinnor och frågade ut dem om andra människor. Det visade sig att sen på kvällen använde han den information han fått på morgonen och profeterade detta över folk. När vår vän pastorn fick klart för sig att mannen var en bedragare stoppades mötena och mannen konfronterades. Resultatet blev att mannen lämnade men tog med sig halva församlingen. Detta var en falsk profet.Han var driven av  orena andar och var förblindad för sanningen. Hans intresse var att tillfredsställa sitt begär efter pengar och makt. Det otäcka är att allt såg så bra ut, han kom som en ljusets ängel. Och folk köpte det. Trots att de fick höra sanningen om honom så vägrade de tro det.

Tyvärr är det många som gett efter för denna frestelse. Man börjar kompromissa i det lilla, kanske lånar pengar ur församlingen kassa, kanske flörtar lite med kvinnliga medlemmar. Kanske märker, att det här går ju bra. Verkar inte som Gud bryr sig, allt går bra, jag kan fortfarande predika och sjunga och profetera… och så smyger sig förförelsens ande in och tar sakta ett grepp över först över pastorn och församlingens ledning, sen mer och mer dras medlemmarna in. Pingstförsamlingen i Knutby är ju ett skrämmande exempel på hur illa det kan gå när en falsk ledare tar över. Fantastisk församling, otrolig gemenskap, lovsång i anden, profetiska budskap och stark, radikal förkunnelse. Men någon börjar känna det obekvämt. Känner sig kontrollerad, tycker pastorernas maktutövning över medlemmarna är fel. Pastorerna pekar ut t.o.m. vilka som passar för varandra i äktenskap. Man inbillar församlingen att Åsa Waldau är Kristi brud. Alltså, att hon i fysisk bemärkelse, är en utvald kvinna. Hon ska vara den som det står om i bibeln. Detta är som en mystisk hemlighet i församlingen, det viskas och pratas lite. Men så kommer smällen – Pastorns fru mördas med pistol, grannen utsätts för mordförsök. Och så uppdagas alltihop. Resten är välkänd historia.

När vi jobbade i Norge fick vi höra om ett nytt fenomen. Guld och juveler från himlen och änglafjädrar dyker plötsligt upp under mötena. Medlemmar hittar det på golvet och guldstoft hamnar i biblar och på medlemmarnas axlar. Fantastiskt, nu måste ju församlingens ekonomiska bekymmer vara över! Men ack nej, jag frågade pastorn om de inte skulle ta och sälja alla dessa juveler och allt gulddamm för att betala lån etc. Nej, det går inte, det är heliga saker menade hon. Nåväl, jag har ärligt talat inte sett detta själv. men jag har en klar åsikt. Detta är bara idioti, religiös övertydlighet. Djävulens falska tecken för att ta fokus från Guds ord. I dessa dagar måste vi vara uppmärksamma. Satan kommer som ljusets ängel för att stjäla slakta och förgöra. Enda sättet att klara sig är att leva i Guds ord. Hålla sig till skriftens rättesnöre. Tillbaka till bibeln. Bibelns väg är den rätta. Lyssna inte till alla nya röster där ute. Mycket är sensationsmakeri och överdrifter.

Vi höjde upp Ulf Ekman och Livets ord. Vi blev blåsta allihop. Så fullständigt lättlurade. Det var en falsk Jesus. Det var något som inte stämde, det var en märklig blandning av uppvispade känslor och en otäck kontrollapparat. Vi var i Uppsala i fem år. Var medlemmar i Livets ord. Offrade, bad (skrek) oss hesa, krigade i anden (köttet) krigstungor och demonutdrivningar. Och vi offrade mer pengar, mer missionsresor, fler körövningar. Fler bönemöten. Till slut orkade vi inte mer. Upplevde oss fullständigt tomma. Flyttade från Uppsala, bort från alltihop. Sen går det 15 år. Och Ulf Ekman visar sig vara en bedragare. Robert Ek en äktenskapsbrytare. Våra ledare som fått så mycket kärlek och förbön och pengar från oss svek oss så fullständigt.

Jag är egentligen väldigt arg. Vi stod med Ulf Ekman och livets ord i kampen för sanningen i Sverige. Vi lyssnade på tusentals timmar av predikningar och undervisning. Vi försvarade dem i alla sammanhang. Vi lämnade pastorstjänster och jobb. Vi kämpade oss genom bibelsskolan, hade städjobb och deltidsarbeten. Vi offrade. Medlemmarna blev allt fattigare pastorerna allt rikare – det blev frukten av deras undervisning om givande. Vi sådde men ledarna fick frukten. Såg en lista över de 15 rikaste pastorerna i världen – Kennet Coopeland äger 750 miljoner dollar! Har egen hangar på flygfältet och eget jetplan. Pris ske Gud – om han kan bli så välsignad kan väl jag bli det! Detta är bara idioti. Benny Hinn äger visst 100 miljoner dollar. Ändå sitter han på tv med tårar i ögonen och vädjar om ekonomiska bidrag till sin verksamhet. Creflo Dollar, T D Jakes…Listan kan göras lång. Det gick en tv-serie i USA om Los Angeles 10 rikaste pastorer. De levde i lyx och bodde i slott. Och medlemmarna accepterar det.

Bibeln säger klart, om vi bara vill ta det till oss, att i de yttersta dagarna kommer det finnas människor som menar att Gudsfruktan är ett medel till ekonomisk vinning. Vi ska alla stå till svars för våra egna liv. Jag är inte någons domare. Men jag har fått ögonen öppnade och jag är väldigt trött på alla falska profeter och bedragare som får svansa runt i kristenheten och fylla sina bankkonton på naiva medlemmars bekostnad. Inte underligt att vi inte har folkväckelse. Världens barn föraktar församlingarna. För mycket hyckleri och falskhet. Må vi alla hålla ögonen öppna. Jesus kommer snart. Låt oss vara trogna mot sanningen. Ärlighet varar längst. Det är ett bra ordspråk. Låt det bli till en kristen livsstil.

Djävulen är en verklighet, så också hans frestelser. Men det finns seger och Jesus är på vår sida. Ge inte upp, stå stark, välj rätt sida av staketet. Du kan inte stå med ett ben på var sida! Ställ dig på Guds sida och han kommer skydda dig och hjälpa dig…Var välsignad/…

Fortsättning följer…../Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 26 Pengar!

Då blev Jesus förd av Anden ut i öknen, för att frestas av djävu­len. Mark. 1:12. Luk. 4:1. Hebr. 2:18. 2. Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han sedan hungrig. 2 Mos. 34:28. 1 Kon. 19:8. 3. Och frestaren kom fram till honom och sa: Om du är Guds Son, så befall att dessa stenar blir bröd. 4. Då svarade han och sa: Det står skrivet: Människan ska inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun. 5 Mos. 8:3. Luk. 4:4. 5. Då tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom på templets högsta plats 6. och sa till honom: Om du är Guds Son, så kasta dig ner, för det står skrivet: Han ska ge sina änglar befallning om dig, och de ska bära dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten. Ps. 91:11f. 7. Jesus sa till honom: Det är också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. 5 Mos. 6:16. 11 Matteus Evangelium Matt. 5:18. Åter tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet 9. och sa till honom: Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och till­ ber mig. 10. Då sa Jesus till honom: Gå bort, Satan. För det står skrivet: Herren, din Gud, ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna. 5 Mos. 6:13, 10:20. Luk. 4:8. 11. Då lämnade djävulen honom, och se, änglar kom fram och tjänade honom. Joh. 1:51.(http://www.bibel.se/objfiles/1/SRBHelaNTandrau_-1247283455.pdf)

Den grundläggande frestelsen låg i detta att Jesus utmanades att missbruka sin ställning som Guds son. Att han skulle falla för frestelsen att demonstrera sin inneboende förmåga att göra tecken och under. Eller att han skulle hamna i försvarsställning. Jesus visste så väl vilka befogenheter han hade och vilka enorma resurser, änglar och Den Helige Andes kraft, som låg redo att gripa in när han så önskade det. Jesus sade i Matt 26:53. Eller tror du inte att jag nu kan be min Fader, och han skulle genast sända till mig mer än tolv legioner*änglar? “ Så himlens änglar finns redo att ingripa den stund fadern befaller det. Men Jesus föddes in i världen, inte för att vara en trollkarl som på någons befallning gjorde tecken. När Jesus står framför Herodes Antipas och denne ställer frågor och vill att Jesus ska demonstrera sin makt, svarar Jesus inte med ett ord, vägrar möta Herodes begäran (Luk 23:8)

Låt oss se närmare på de tre frestelserna. Den första frestelsen handlar om att förvandla sten till bröd. Här finns ju en koppling till Israels vandring i öknen när de endast hade manna att äta 2 Mos 16. Här utsätts Jesus för en liknande prövning ”

2 Mos 16:4. Då sade HERREN till Mose: Se, jag vill låta det regna bröd från himlen åt er, och folket skall gå ut och samla för var dag så mycket som behövs. För att jag må pröva dem, om de vill vandra efter min lag eller inte. Jesus besvarar detta med ett citat från 5 Mos 8:

3. Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och gav dig manna att äta, som varken du eller dina fäder kände till, för att han skulle låta dig förstå, att människan lever inte enbart av bröd, utan av alla ord som utgår från HERRENS mun. Så frestelsen handlar om att lyda vad Gud har sagt. Då är det viktigt att veta vad skriften säger, hela skriften, inte bara rycka ett ord här och där och komma fram med en suspekt lära, som har sitt ursprung mer i ditt eget hjärta än Guds! Genom historien har funnits människor som använt Guds ord för sina egna syften. Undervisningen om tiondegivande och offer är viktig. Idag krymper många församlingars arbetsutrymme och verksamhet på grund av brist på pengar. Väldigt få vågar från talarstolen frimodigt utmana församlingen till att lyda bibeln och ge fullt tionde. Man gör det för lätt för folk att låta kollekthåven passera förbi i bänken. Detta är en väckelsefråga. Det har visat sig att när folk börjar offra mer pengar så brukar det hänga ihop med ett nytt andligt skeende i församlingen. Plånboken ligger oftast närmast hjärtat, i den har de flesta sin trygghet. I en väckelseatmosfär blir hjärtat mjukt och tryggheten flyttas från plånboken till Gud och offrandet stiger.

Ett exempel; Min hustru och jag besökte staden Sunderland i England. På väggen på en gammal smutsig Anglikansk stenkyrka satt en plakett. Där stod det “When the fire fell it payed the debt”, alltså när elden föll blev skulden betald. Underbart, när elden föll blev syndaskulden betald, tänkte vi. Men det visade sig att här hänvisade man till en väckelse 1907. När kyrkan var nybyggd och man stod med en enorm skuld till banken, så började man be och fick tanken att bjuda in T B Barrat till en väckelsekampanj. T B Barrat hade precis kommit tillbaka till Norge från sin resa till USA där han blivit döpt i Den Helige Ande. Väl hemma i Kristiania (Oslo) vid första mötet, föll Anden och ryktet spred sig om väckelsen. Kyrkoherden i Sunderland (   ) reste till Norge och tog alltså kontakt med Barrat och inbjöd honom till Sunderland. Barrat kom och stannade i fem veckor. Detta blev storskotet till den engelska pingstväckelsen, många av Englands pingstpionjärer fick sitt andedop i denna väckelse. Bl.a. bröderna Jeffries och Smith Wigglesworth. Mångas hjärtan blev berörda och man började offra. Och så blev kyrkskulden betald!

Det finns dessvärre många exempel på när man i ett väckelseskeende, där Gud börjat röra vid folks hjärtan, utnyttjat atmosfären och det känslomässigt uppskruvade läget, börjat pumpa lyssnarna på deras medel, för att använda dessa för egna syften. Det är inget fel att folk ger generöst, oftast har församlingens medlemmar gett för lite och behöver lära sig att ge. Men det kan bli allvarligt fel. Pengar, sex och makt utgör de allra största frestelserna för pastorer och andliga ledare. När det skett ett fall, när en evangelist eller pastor misslyckats så är det oftast inom dessa områden.

Att förvandla stenar till bröd utgjorde en frestelse till att utnyttja de resurser som Gud givit, för egna syften. Jesus kunde ju satt satan på plats, sträckt på sig, simsalabim, och gjort stenarna till fina brödkakor. Se nu, du djävul att jag är Guds son! Men då hade djävulen skrattat honom i ansiktet och hållit fram bibeltexten och visat Jesus att han syndat i sitt hjärta, att han inte förtröstat Gud fullt ut. I detta ligger en lärdom för oss alla. Gud har gett oss gåvor att förvalta. Men börjar vi använda dessa gåvor för egna syften, utnyttja gåvan för att sko oss på den, då är det något fel. En sångare som endast ställer upp att sjunga om han får betalt, bör tänka en gång till om han förvaltar sin gåva rätt. Likaså är det med alla gåvor. Det är så lätt att mista fokus. Så lätt att börja förvandla sin gåva till brödföda. Smörgåspredikant, kallade man en del förr!

Men det måste vara balans. En del blir utnyttjade, får aldrig betalt, blir tagna för givet. Det är väldigt få evangelister eller sångare som har råd att resa på heltid och betjäna församlingarna. Antingen får de skaffa sponsorer eller ha en inkomstkälla vid sidan om.

Här måste till en förändring. En attitydförändring. Det handlar om våra hjärtan.Det är endast en genomgripande väckelse som kan förändra givandet i församlingen.

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 25 Förföljelse!

Utsätt oss inte för prövning… 

Matteusevangeliet 4:2. “Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han sedan hungrig. Och frestaren kom fram till honom och sa: Om du är Guds Son, så befall att dessa stenar blir bröd. 4. Då svarade han och sa: Det står skrivet: Människan ska inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln)

Jesus utsattes för tre attacker från fienden i öknen. Alla attackerna besvarades med Andens svärd, Guds ord, och till slut fick djävulen fly. Idag, som alltid i den kristna historien, har utmaningen varit att antingen följa Guds ord och lida förföljelse eller att kompromissa med ordet och lida nederlag.

  I totalitära regimer t.ex som NordKorea och Eritrea, ställs kristna inför val hela tiden som prövar deras överlåtelse.  Inför varje beslut möter de satans frestelse att förneka sin Herre. Det är den ultimata testen på vad som finns inom varje person. Detta är en del av den kristna efterföljelsens villkor. Vi möts av berättelserna från dagens Irak, Libyen och Syrien, där man rått avrättar de kristna var man möter dem. Såg något lite av propagandavideon där Isis soldater, med ansiktena dolda bakom halsdukar, avrättar 18 kristna soldater. De kristna soldaterna ropar Jesus, Jesus under det att de djävulska, fega mördarna utför sitt blodiga hantverk och skär halsen av våra kristna syskon. Blodet rinner ner från stranden till havet. Havet färgas rött. Detta blev till ett vittnesbörd för hela världen.

“Martyrernas blod är de kristnas utsäde” sa kyrkofadern Tertullianus på 200-talet. Han levde i en tid då Romarrikets förföljelser kunde bryta ut när som helst. Det kom och gick i vågor. De kristna betraktades med misstänksamhet, och alla möjliga lögner spreds om dem. Man anklagade dem för att kidnappa barn och äta dem. Man misstänkte att de konspirerade mot den Romerska staten. Deras omgivning väntade mer eller mindre på att få en anledning att börja plundra, misshandla och mörda dessa underliga människor som vägrade böja sig för den tidens levnadsstil och moral. När man i Rom lät mörda oönskade barn, kastade dem på sophögen, så gick de kristna till soptipparna , letade rätt på de utlämnade bebisarna och räddade dem och tog in dem som sina egna.

I romarriket levde en klass av extremt rika personer, som skott sig på de utplundrade ländernas rikedomar. Det fanns en medelklass av borgare, hantverkare i städerna. De flesta landsgodsen ägdes av romare, som hade en stab av slavar som skötte allt åt dem. Dessa slavar behandlades olika. Men generellt var slaven en ägodel vilken man kunde använda efter behag. Det fanns inget som skyddade en slav, inga lagar, ingen i hela världen brydde sig om slavarna. Förutom Jesus och de kristna. Evangeliet blev verkligen ett glädjebud för slavarna som utgjorde en tredjedel av Romarrikets befolkning! Det var inte ovanligt att förmögna romare höll sig med hundratals eller i vissa fall tusentals slavar. Att äga många slavar var en statussymbol som man gärna skröt med. Det var inte bara statsmakten och överklassen som skaffade sig slavar, även många i medelklassen skaffade sig en husslav. Slavarna, som kom från alla hörn av världen anammade budskapet Jesu kärlek och försoning fullt ut. Så pass att man började kalla den kristna läran för en “Slavreligion”.

När sen det kom en förföljelsevåg, när en maktgalen kejsare plötsligt fick för sig att han skulle utrota denna kristna plåga. Så mördades de kristna i tiotusental på det mest utstuderat grymma sätt. Vattendelaren för de kristna var att de ställdes inför valet att tända rökelse inför en bild av kejsaren, förbanna Jesus, eller torteras och avrättas. Detta mönster har följt kristendomen under 2000 år. Allt ifrån den första martyren Stefanus till dagens kristna i Irak, som får gå igenom ett obegripligt lidande och mördas i hundratal i de byar och områden som behärskas av de av satan besatta Isis krigarna.

Anledningen till att Jesus blev ledd av Anden ut i öknen för att frestas av Djävulen finner vi i Gamla testamentet. I 1 Mos 3, testas Adam och Evas lydnad inför vad Gud sagt till dem. Men de föll för frestelsen att kompromissa med vad Gud sagt, med fruktansvärda konsekvenser som följd. Därför, när nu Jesus kommer, som den andre Adam för att försona synden och återupprätta Gudsrelationen mellan Gud och människa igen, så måste han testas på samma sätt som Adam och Eva. I 5:e Moseboken 8:1-5 finner vi bakgrunden till frestelseberättelsen. “2. Tänk på hela den väg, som HERREN, din Gud, ledde dig under dessa fyrtio år i öknen, för att ödmjuka dig och pröva dig för att lära känna vad som var i ditt hjärta, om du ville hålla hans bud eller inte. 3. Han ödmjukade dig och lät dig hungra, och gav dig manna att äta, som varken du eller dina fäder kände till, för att han skulle låta dig förstå, att människan lever inte enbart av bröd, utan av alla ord som utgår från HERRENS mun”. (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln)

På samma sätt som Israels barn prövades av Herren i 40 år i öknen för att lära sig förtrösta på Herren, att lita på Hans löften. Så prövas nu Jesus. Men han besvarar Satan med Guds ord. Första prövningen handlade just om detta. Jesus hade fastat i fyrtio dagar. När Jesus blev hungrig kom Satan. Det är när vi har behov, när våra begär väcks, när vi är svagast – då kommer djävulen. Det är då vi testas. T.ex. en människa som är utan pengar, som har stora räkningar att betala, skulle ju vara mer frestad att behålla innehållet i en plånboken som han hittade på bussen, än en som var utan direkta behov. Alternativen – antingen lämna den till polisen eller stoppa den på sig och ta pengarna. Antingen förtrösta på, att Herren kommer förse honom om han följer Guds vägar, eller ta saken i egna händer och stjäla pengarna.

Vi ställs ständigt inför val. Ofta handlar det om att antingen följa den lättaste vägen eller den rätta vägen. Striden och frestelserna utspelas i våra tankar och sinnen. Här gäller det att var fylld med Guds ord. Läsa Guds ord varje dag. På samma sätt som Israels barn prövades genom att varje dag vara hänvisade till att samla manna i öknen för att tillfredsställa sin hunger. I vår sekulariserade västvärld där Sverige är det mest sekulariserade landet i världen, får man betala ett pris om man offentligt hävdar att vi ska följa vad Bibeln säger. Det mediala Sverige hatar allt som har med Jesus att göra. Men man omhuldar Islam, försvarar och t.om. vill hjälpa återvändande Isiskrigare! Men ve den kristen som har mage att påstå att bibelns väg är den rätta. Ve den som säger att Homosexualitet är synd, påstår att det är fel att skilja sig eller att påstå att det endast finns en väg till himlen.

Idag prövas vi om och om igen. Vi pratar om förföljelser i den yttersta tiden. Det är inte något som kommer i framtiden, vi står mitt i det nu. Vägen smalnar och det är dags för församlingen att välja väg. Eller som Elia utmanade Israels barn med – Gud eller Baal – Bestäm er och ta konsekvenserna! 

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 24 – Europa!

I Matt 4:1-11 beskrivs hur Jesus utsätts för djävulens frestelser. Detta var helt enligt Guds vilja, han leddes av Anden ut i öknen. En gång i begynnelsen hade den förste Adam frestats och lidit nederlag med katastrofala följder för mänskligheten. Jesus Kristus vann seger över djävulen, och om vi lever i den segern, följer Guds ord och bygger våra liv efter den visdom och kraft som finns att hämta i vår Gudsrelation så byggs våra liv och samhällen på en säker, kreativ och blomstrande grund.

Fiendens taktik för att besegra oss har med Guds ord att göra. Antingen försöker han få oss att tvivla på ordet eller också försöker han få oss att missbruka  eller feltolka Guds ord. I den äldsta frestelseberättelsen i bibeln från 1 Mos 3 så ser vi detta väldigt tydligt. “Ormen var listigare än alla djur på jorden, som HERREN Gud hade gjort. Han sade till kvinnan: Skulle väl Gud ha sagt:”  Det är första attacken. Den har fått genomslag nästan totalt i vårt sekulära samhälle. En snabb titt tillbaka visar oss hur detta gått till. Från reformationen på 1500-talet fram till c:a 1950 så byggde Europas samhällen på kristna värderingar på bibelns grund. Politiken, kulturen, rättsväsende osv hade sina rötter inom bibelns tankevärld och lagar om rätt och fel. Denna tid var ju också Europas stora uppvaknande inför evangeliet. I dess spår finner vi också den stora emigrationen från Europa till det förlovade landet i väster – USA. Dit flydde miljoner människor av religiösa och ekonomiska skäl. I USA byggdes nationen på de stora nationsbyggarnas tankar, t.ex.religionsfrihet och åsiktsfrihet. Detta då man flytt från Europas kungavälden och dess sätt att med Bibelns hjälp förtrycka och suga ut folket. Kungen var nästintill likställd med Gud, och hans makt vidhölls av en här av adelsmän som njöt av stora privilegier. Men så kom väckelserörelserna i England och Tyskland på 1500-1700-talen och spred sig sen till övriga Europa och främst till USA. Härifrån finner vi den moraliska grund och det kristna tänkande som fortfarande ligger i folksjälen i Europas länder. Vissa länder avkristnades snabbare, speciellt de som kom under kommunismens skräckvälden, där man med makt, kraft, avrättningar, fångläger osv och ett väldigt propagandamaskineri sakta började sudda ut det kristna arvet ur sina medborgare. Detta är ett resultat av Satans inflytande över de mänskliga sinnena när han viskade sitt “skulle då Gud ha sagt?”

Resultatet av att lämna den kristna tron har visat sig vara förödande – var finns fattigdom och förfall, var finns förtryck och var sitter flest fängslade för politiskt icke korrekta åsikter? – I länder som lämnat den kristna tron. Där följer fattigdom och lidanden. Lämnar man Gud utanför så väntar helvetet. Vi minns alla när Berlinmuren föll, och då verkligheten om vad som pågått i ÖstEuropas länder blev klar för oss. Hur man behandlat handikappade och äldre. Skräckbilder från Rumäniens och Bulgariens institutioner kablades ut över världen. Totalt olika världar. VästTyskland – Europas rikaste land, att jämföra med ÖstTyskland – ett av Europas fattigaste land.

På sjuttiotalet slogs det fast i grundlagen i Sverige att nu skulle landet vara en sekulär stat, och alla religioners inflytande, i första hand den kristna tron, visade det sig, skulle utplånas. Den svenska skolan, som under hundra år byggt upp moral, karaktär och hederlighet i den unga generationen, förändrades snabbt till att bli en lekplan för all möjlig antikristlig smörja. Resultatet av Sveriges sekularisering, havererad invandrings/integrations politik i spåren av det helt misslyckade EU-projektet, är mycket nedslående. Det gamla Sverige finns inte kvar. De svenska storstäderna blir nu snabbt befolkade med flyktingar från mellanöstern som har en helt annan kulturell/moralisk grundvärdering. Kraschen mellan den Islamska 700-tals kulturen och det europeiska öppna samhället visar sig nu över hela Europa. Från stad efter stad kommer nu rapporter om gängvåldtäkter, grovt gatuvåld, kriminalitet av en skala som får polis och rättsväsende att stå maktlösa. I Sverige vill en tredjedel av poliserna byta jobb.

De unga männen från mellanöstern och nordafrika tror att de europeiska kvinnorna är ett lovligt byte. I Koranen har de fått lära sig att om en kvinna inte täcker sin kropp, hår och helst ansikte också, med kläder så är hon en hora. Dessa män har nu skapat skräck och oro i våra städer. Det öppna samhället håller på att sluta sig i skräck för dessa nya innebyggare. Det började med ett ifrågasättande av Guds ord, genom nya ideologier. Marxism, Darwinism, Socialism, Kommunism trumpetar alla ut “Skulle då Gud ha sagt!” Alla dessa “ismers” inflytande mynnade ut i det kaos vi ser i Västvärlden idag. Det har gått mycket fort. Islams invasion av Europa, påhejad av vänstervridna radikaler och omdömes skadade miljöpartister kommer förmodligen mynna ut i inbördeskrig i Europa. Det är en allvarlig situation, spänningarna byggs upp och om inte Europas yttre gränser omedelbart börjar fredas och att man börjar sända tillbaka, mellanösterns unga män till sina hemländer, så kommer folk resa sig och ta saken i egna händer.

Allt detta är resultatet av att man började ifrågasätta Gud och hans ord Bibeln.

Fortsättning följer….Stefan Hallman www.ctvc.se

SANNINGEN OM ISLAM – DEL 10 FRÄLS ELLER DÖDA DEM! OM ISIS

INGEN RÄDSLA HÄR FÖR ATT SÄGA SANNINGEN! PHIL ROBERTSSON EN AV MEGA STJÄRNORNA I DUCK DYNASTY DEN OERHÖRT POPULÄRA KRISTNA TV SHOWEN I USA, BLIR INTERVJUAD PÅ FOX NEWS. ÖVERSATT OCH TEXTAT AV STEFAN HALLMAN.

Förstår du vad du läser? Dag 23 Striden!

Striden!

Matt 4:1 “Då blev Jesus förd av Anden ut i öknen, för att frestas av djävu­len.”                                 Precis innan detta skedde hade ju Jesus upplevt stora saker, Gud hade offentligt invigt Jesus till tjänst, och smort honom med Den Helige Ande och nu skickas han ut i öknen. Markusevangeliet beskriver händelsen så 1:12. “Och Anden drev honom strax ut i öknen”.

Här har vi mycket att lära. 1.)Efter stora segrar så kommer stora prövningar, det är en andlig princip, som många har fått uppleva. Inte bara bibelns gestalter utan detta är något som följt kristna genom hela historien. För djävulen är fullt aktiv i denna värld. Paulus skriver i Ef 2:2…”i vilka ni förut vandrade efter denna världens sätt, efter fursten över luftens välde, den ande som nu är verksam i olydnadens* barn”. En kristen har bytt herre. Tidigare var han, kanske utan att veta om det, under inflytande av djävulen. Men som kristen har han genom Kristi seger, genom tro och pånyttfödelsen, befriats från djävulens inflytande. Kedjorna har krossats och frihet och ljus och Guds härlighet är nu den andliga sfär som blir en kristens livsmiljö. Men genom omvändelsen har man också fått en edsvuren fiende. En som hatar att du lämnat mörkret för att leva i Guds underbara ljus. Paulus undervisar, från fängelsecellen i Rom, i “Ef 6:10Till sist, mina bröder*, bli starka i Herren och i hans väldiga kraft. *UN utelämnar: mina bröder. 11. Ta på er hela Guds vapenrustning, så att ni kan stå emot djävulens lis­tiga angrepp.

Denna kamp är en verklighet. Men tyvärr är det väldigt många som inte inser detta. Men alla som varit ute i evangelisation, mission eller arbetat som pastor, ledare på något sätt har fått uppleva denna kamp och motstånd. Om inte djävulen lyckats förhindra våra expansiva insatser för Guds rike på plats, så kommer det kanske bakslag efteråt. Detta är en av utmaningarna i livet med Gud som vi måste vara beredda på.  Om och om igen upptäcker vi att det är här faran ligger. Detta var precis vad som hände med Elia. Elia var ju en fantastisk människa, en profet med makalös tro, smord med makt och kraft att göra under. Han var ju den som så magnifikt, i sin ensamhet, utmanade och besegrade alla baalsprofeterna på berget Karmel.(1 Kung 18:17-40)  Detta var Elias absoluta höjdpunkt. Men, i och med att han lät avrätta de 300 profeterna provocerade han Isebel, så att hon lovade att ta Elias liv. 1 kung 19:3 När han fick höra detta steg han upp och flydde för sitt liv. Han kom till Beer-Sheba, som hör till Juda, och där lämnade han kvar sin tjänare. 4 Själv gick han en dagsresa ut i öknen. Där satte han sig under en ginstbuske. Han önskade sig döden och sade: “Nu är det nog, Herre . Tag mitt liv, för jag är inte bättre än mina fäder.”

Det verkar som det finns en andlig lag som att, efter vi stått som allra starkast emot ondskan, så störtdyker vi ner i misströstans träsk. I Jesu frestelse berättelse i Matt 4  hade fienden noggrant, subtilt och skickligt utvalt sitt tillfälle för att få Jesus på fall, men Jesus besegrade djävulen. Därför måste vi lära oss att vara på vår vakt, vara förberedda på att efter tider av seger, väntar fienden bakom hörnet för att fresta oss till fall.

2.) Det är i vår tankevärld och vårt känsloliv i första hand som djävulen kommer med sin frestelse. Han attackerar oss i vårt eget sinne. Ibland är den så intensiv att nästan kan se fienden. De berömda bläckfläckarna på väggen i Martin Luthers rum i slottet Wartburg i Tyskland vittnar om detta. Luther kastade bläckhornet när han blev frestad av fienden! Djävulen känner våra innersta svagheter och begär, det är på dessa punkter fienden attackerar i första hand.

3.) Jesus fick möta fienden flera gånger. Även om det var ett avgörande slag i öknen så ser vi i evangelierna hur djävulen kommer tillbaka med sina slipade attacker. Petrus blev ju redskapet för att försöka hindra Jesus att gå till korset i Matt 16:22 “Då tog Petrus honom åt sidan och började tillrättavisa honom: “Gud bevare dig, Herre! Det där ska aldrig hända dig.” 23 Men Jesus vände sig om och sade till Petrus: “Gå bort från mig , Satan! Du vill få mig på fall, för dina tankar är inte Guds utan människors.” Det största slaget utkämpade Jesus dock strax innan han blev fängslad. Aldrig har det utspelats en sådan kamp i någon människas liv som då Jesus frestades i Getsemane.(Luk 22:22-24)”… och sa: Fader, om du vill, så ta denna bägare* ifrån mig. Men ske inte min vilja, utan din. *KXII: kalk. 43. Då visade sig för honom en ängel från himlen och styrkte honom*.44. Och under svår kamp bad han ännu ivrigare, och hans svett blev som blodsdroppar som droppade ner på marken*.

Fortsättning följer……/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 22 Frestelsen!

Jesus testas!

Matteusevangeliet 4:1-11

Då blev Jesus förd av Anden ut i öknen, för att frestas av djävu­len. Mark. 1:12. Luk. 4:1. Hebr. 2:18. 2. Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han sedan hungrig. 2 Mos. 34:28. 1 Kon. 19:8. 3. Och frestaren kom fram till honom och sa: Om du är Guds Son, så befall att dessa stenar blir bröd. 4. Då svarade han och sa: Det står skrivet: Människan ska inte leva bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun. 5 Mos. 8:3. Luk. 4:4. 5. Då tog djävulen honom med sig till den heliga staden och ställde honom på templets högsta plats 6. och sa till honom: Om du är Guds Son, så kasta dig ner, för det står skrivet: Han ska ge sina änglar befallning om dig, och de ska bära dig på sina händer, så att du inte stöter din fot mot någon sten. Ps. 91:11f. 7. Jesus sa till honom: Det är också skrivet: Du skall inte sätta Herren, din Gud, på prov. 5 Mos. 6:16. 11 Matteus Evangelium Matt. 5:1 8. Åter tog djävulen honom med sig upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet 9. och sa till honom: Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och till­ ber mig.10. Då sa Jesus till honom: Gå bort, Satan. För det står skrivet: Herren, din Gud, ska du tillbe, och endast honom ska du tjäna. 5 Mos. 6:13, 10:20. Luk. 4:8. 11. Då lämnade djävulen honom, och se, änglar kom fram och tjänade honom. Joh. 1:51

I detta avsnitt utsätts Jesus för frestelse. Ofta när vi tänker på ordet frestelse, tänker vi på att det är djävulen som lockar oss för att vi ska synda. Och det är sant ur ett perspektiv. Men ordet för fresta heter på grekiska “peirazein” och betyder mer testa, än fresta. Med det sagt så kan man se Jesu frestelse ur ett annat perspektiv. För Gud frestar aldrig någon till synd.

Berättelsen om Abraham i GT, visar oss vad det handlar om. I 1 Mos 22 finns denna, en av GT:s mest gripande berättelser. “Sedan detta hade skett, satte Gud Abraham på prov och sade till honom: Abraham! Och han svarade: Se, här är jag. 2. Och han sade: Ta nu din son, din ende son Isak, som du älskar, och gå bort till Moria land och offra honom där som brännoffer på ett av bergen, som jag skall säga dig.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-gamla-testamentet_790)

Tiden hade nu kommit för att Gud skulle pröva Abrahams lojalitet. Precis som metall prövas i elden för att avgöra hur mycket den tål och vad den kan förväntas att bära när det gäller. På samma sätt måste en man testas innan han kan användas till nytta för Gud. Bland judarna finns ett talesätt “Den helige, välsignat är hans namn, upphöjer inte en man till värdighet förrän han först har testat och utforskat honom och om han är ståndaktig i testen upplyfter han honom till värdighet.” 

I detta ligger en stor sanning; det vi kallar prövning vill inte få oss att synda, den är för oss ett medel att besegra synden! syftet är inte att göra oss onda utan syftet är att göra oss goda! Den vill inte göra oss svagare, den vill göra oss starkare, och finare och ädlare! Prövningen är inte ett straff för att vi är människor, Prövningen är människans ära! För genom Prövningen kan vi bli de människor Gud tänkt! Det är med detta perspektiv vi ska se på Jesu frestelse!

Låt oss nu se på några detaljer:För det första så ser vi att “Då blev Jesus förd av Anden ut i öknen, för att frestas…” Mycket viktigt att komma ihåg detta. Det är Guds vilja att vi testas nu och då. Och många gånger sker det efter stora andliga upplevelser. Så vad det för Jesus så är det för oss. Testas är en sak, frestas är en annan.

Testen kommer från Gud, det beskriver Jakob i sitt brev 1:2-3 “2. Mina bröder, håll det för ingenting annat än glädje när ni råkar ut för olika slags prövningar. 3. Ni vet, att när er tro prövas, så leder det till uthållighet”. Satan kan begära att vi ska frestas, och Gud kan ge sin tillåtelse att vi prövas. I Luk 22:31 säger Jesus till Petrus ” 31. Och Herren sa*: Simon, Simon, se, Satan har begärt att få sålla er som vete…” Här var bilden, “sålla vete” alltså att först krossa vetekornen och sen kasta dem upp i luften för att skalen ska blåsa bort”. Dvs få fram det innersta och användbara i vetekornet. Som sen blir till bröd för folket att äta. Så går en test från Gud till. Gud ger tillåtelse till satan att utsätta oss för prövning. Vi vet ju hur Petrus testades angående sin bekännelse. Han som frimodigt bekänt sin tro på Jesus som Messias och lovat minsann att han aldrig skulle svika Jesus, faller pladask, efter Jesus blivit fängslad. Han förnekar Jesus tre gånger. Men detta blev Petrus räddning. Han skämde ut sig visserligen, men han krossades och den onyttiga agnen, det yttre skalet, blåste bort, och han blev färdig för tjänst. Ödmjuk i hjärtat pga sin tidigare synd. Hela berättelsen om Job i GT är ju ett ypperligt exempel på detta.

Men frestelsen till att synda har ett annat ursprung: det beskrivs också av Jakob 1:” 13. Ingen som blir frestad får säga: Jag blir frestad av Gud. För Gud kan inte frestas av det onda och frestar inte heller någon.14. Utan var och en frestas, när han dras bort och lockas av sitt eget begär.” Här talar han om när begären väcks till att synda. Dessa finns inom oss och Herren vill hjälpa oss att besegra dem. Vi kan ställas i situationer, omständigheter som gjort oss svaga som får oss att fatta dåraktiga beslut. Vi kanske har misskött vårt andliga liv så att köttet får utöva sin orena makt i vårt sinne. Då kan begären väckas. Begär efter att bryta mot Guds bud. Det är nämligen den gamla Adamsnaturen som väcks till liv. Den vill vara oberoende av Gud och lockar alltid med “skulle Gud ha sagt”, de ord som satan frestade Eva med. Så börjar striden inom oss.

Två olika viljor börjar tvista. Den ena vill följa Gud, den andra vill gå sin egen väg. Frestelserna är av olika slag, men alla bryter de mot 10 Guds bud. Allt från att missbruka Herrens namn (svordomar) till  att förbanna sin nästa (mord enligt Jesus) begå äktenskapsbrott i tanken (lusta, orena sexuella tankar, onani) eller ännu värre, begå äktenskapsbrott i verkligheten! Eller stöld (även den minsta sak är synd) osv…listan kan göras lång, den gamle Adam är uppfinnings rik...! Dessa tankar kommer som sagt inte från Gud. Han kan inte synda och skulle aldrig leda dig till att göra det.

Tro aldrig, du som är gift, att Gud skulle leda dig till en annan kvinna. Det finns exempel på äkta män eller hustrur som fått för sig att Gud sett ut åt dem någon annan och att nu ska man skilja sig och gifta om sig med en ny människa. Detta är helt sjukt, men tyvärr verklighet för en del. Man kan bli helt förvirrad om man inte håller sig till skriften, fantasierna tar över och snart är fallet där. Jakob fortsätter “15. Därefter, sedan begäret har blivit havande, föder det synd, och när synden är fullmogen föder den död.”….

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – Dag 21 Se Guds lamm!

Jesus bekräftas som den utvalde i dopet.

Matteusevangeliet 3:13. Då kom Jesus från Galileen till Jordan, till Johannes, för att låta döpa sig av honom.  14. Men Johannes försökte hindra honom och sa: Jag behöver döpas av dig, och du kommer till mig? 15. Då svarade Jesus och sa till honom: Låt det ske nu, för på detta sätt ska vigöra för att uppfylla all rättfärdighet. Då tillät han honom det. 16. Och när Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet, och se, då öppnades himlarna för honom, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom 17. Och se, en röst från himlen* sa: Denne är min älskade Son. I honom har jag ett gott behag. 

Jesu dop är en viktig händelse i frälsningshistorien. Man kan säga att det har åtminstone tre viktiga ingredienser : Gudomlig bekräftelse, offentligt tillkännagivande och fullständig identifiering.

Gudomlig bekräftelse och utrustning till tjänst: Vid Jesu dop finns för första gången Guds treenighet omtalad; Sonen döps, Guds Ande kommer ner över honom och han blir smord och utrustad till sin tjänst som präst, profet och kung, och Fadern talar. Fadern talar. Jesus behövde inte Den Helige Ande för att övervinna synden och djävulen, Jesus var syndfri och i honom fanns inget som hörde satan till, men han fick Anden som gav honom förmågan att betjäna folket genom de andliga nådegåvorna.Tre gånger i Jesu tjänst talar Fadern speciellt till Jesus. Vid dopet, på förklaringsberget (Matt 17:5) och inför Hans lidande och död (Joh 12:28) I de ord Gud sade vid dopet finns det två hänvisningar till Bibeln. Ord som var välkända och som var profetiska utsagor om den kommande Messias. “Denne är min älskade son” är hämtat från Ps 2:7 och “I honom har jag ett gott behag” Jes 42:1 ff. Nu lades dessa ord över mannen som steg upp ur dopvattnet, nu var han bekräftad som den utvalde, han var Messias och nu kom Anden över honom, nu gavs han förmågan att betjäna folket med tecken och under.

Offentligt tillkännagivande: Johannes hade vid denna tid predikat c:a 6 månader och hans tjänst stod på sin höjd. Nu döpte han nere vid Betania (Joh 1:28) på andra sidan Jordan. Här nere har Johannes samlat stora skaror, man har vallfärdat från alla städer. Johannes har utmanat folket att omvända sig innan Messias kommer. Inte minst hade ju det andliga ledarskapet fått möta skarp tillrättavisning och blivit avfärdade när de ville döpas, då de inte visade på omvändelsens frukt. Hit kommer nu Jesus efter en vandring på 15 mil. Johannes känner ju igen sin släkting. Här Träder nu Jesus in i sin tjänst och detta offentliggörs inför alla. När Jesus går upp ur vattnet, öppnas himlen och Anden kommer ner i form som en duva och Faderns proklamation offentliggörs. Nu är det annonserat, detta är Guds son som nu startar sin tjänst. Johannes vittnar dagen efter dopet – “Joh 1:32. Och Johannes vittnade och sa: Jag såg Anden komma ner lik en duva från himlen, och han förblev över honom. 33. Och jag kände honom inte, men han som sände mig till att döpa med vatten, han sa till mig: Han över vilken du får se Anden komma ner och förbli över, han är den som döper med den Helige Ande. 34. Och jag har sett och har vittnat att han är Guds Son.” Så Johannes var förberedd och väntande, han visste inte att det skulle vara hans släkting som skulle komma, att det var just denne som Gud skulle peka ut och utvälja. Från denna stund så pekar Johannes ut Jesus för folket; Där går Guds lamm, det säger han två gånger i Joh 1 (1:29, 1:36)

Fullständig identifiering med människans synd: Jesus var syndfri, men han måste bli ett med människans synd dna, som allt från Adams fall låg i det mänskliga arvet. Han hade ingen synd, men fick alltifrån dopet till korset bära mänsklighetens synder i sin kropp. Invigd och avskild att bli Guds offerlamm. Därför säger Johannes dagen efter dopet “Se Guds lamm” och pekar på Jesus. Det var Jesu kallelse, gå in under synden, bära den i sin kropp, besegra djävulen, ta med sig synden upp på korset och ta straffet för alla människors synder. I dopet startar vandringen mot Golgata. Det är en korsmärkt man som reser sig vattnet, som beseglas av Anden och som får höra Guds röst som bekräftar invigningen. Än en gång ljuder orden som Abraham en gång fick säga till sin son Isak “Gud utser nog åt sig fåret till brännoffret, min son”… Här skedde utpekandet.

Här ligger skillnaden mellan Johannesdopet och det kristna dopet. Johannes ville ju först inte döpa Jesus. Johannes stod där vid Jordan och inom honom hörde han Guds röst förkunna “det är denne jag har utvalt”, och därför menade han att det var ju Jesus som borde döpt Johannes inte tvärtom. Men Jesu svar visar vad det handlade om : detta måste ske för att uppfylla all rättfärdighet. Det handlade om att uppfylla lagen. Johannes uppdrag var att få ner judarna på den sanna nivån. De trodde att de kunde tillgodoräkna sig guds rättfärdighet bara för de var av Abrahams släkt. Johannes visade dem att de måste nu komma till Gud samma väg som proselyter och hedningarna – omvändelse och dop! Detta var något totalt nytt för judarna.

Aldrig förr i judarnas historia hade man begärt att någon jude skulle omvända sig och låta döpa sig. Det var endast hedningar och orena syndare som behövde detta! Inte medlemmarna i det heliga Gudsfolket! Inte underligt att fariséerna var tvungna att skicka dit någon för att fråga “Joh 1:21. Då frågade de honom: Vem är du då? Är du Elia? Och han sa: Det är jag inte. Är du profeten? Och han svarade: Nej 22. Då sa de till honom: Vem är du? Vad säger du om dig själv, så att vi kan ge ett svar till dem som har sänt oss? 23. Han sa: Jag är rösten av en som ropar i öknen: Gör Herrens väg rak, som profeten Jesaja har sagt. 24. Och de som var utsända var från fariséerna. 25. Och de frågade honom och sa till honom: Varför döper du då, om du inte är Kristus, inte heller Elia och inte heller profeten?” Fariséerna forskade desperat i skrifterna efter en lösning – om inte Johannes var varken Kristus (Messias) eller Elia eller profeten…möjligtvis någon av de kunde väl komma med ett krav på omvändelse dop…” Deras ögon var förblindade. 

Nästa steg i frälsningshistorien startar här. Jesus genomgår tre saker här; för det första måste också han genomgå omvändelsens dop, för att uppfylla all rättfärdighet. Han kunde inte hoppa över detta, hans kallelse var att uppfylla lagen – och detta var det senaste budet från Gud! För det andra blir han pålagd alla människors synd. Det tredje som sker att han blir ett exempel för alla som kom efter. Här pekar Jesus på den väg som sen kom genom det kristna dopet.

Från denna stund visste Jesus att han var en kung, men hans tron skulle bli ett kors. I denna stund visste han att han skulle bli en erövrare, men hans enda vapen skulle vara den lidande kärleken.

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

CURT WRIGFORS DEL 3

Intervju med Curt Wrigfors, mannen bakom framgångssagan Team Boro. Husföretaget som fullständigt tog över husmarknaden i Skandinavien på bara ett par år och som lyckades bygga ett hockeylag nästan från noll till att kvala till elitserien.

CURT WRIGFORS DEL 2 Team Boro

Intervju med Curt Wrigfors, mannen bakom framgångssagan Team Boro. Husföretaget som fullständigt tog över husmarknaden i Skandinavien på bara ett par år och som lyckades bygga ett hockeylag nästan från noll till att kvala till elitserien.

CURT WRIGFORS DEL 1

Intervju med Curt Wrigfors, mannen bakom framgångssagan Team Boro. Husföretaget som fullständigt tog över husmarknaden i Skandinavien på bara ett par år och som lyckades bygga ett hockeylag nästan från noll till att kvala till elitserien.

Förstår du vad du läser? – Dag 20 – Omvänd er!

Matt 3:1-2 “Vid den tiden kom Johannes Döparen och predikade i Judeens öken och sa: Omvänd* er för himmelriket  är nära.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Johannes döparens budskap, kan sammanfattas i dessa rader; Omvänd er! Det är samma uppmaning som Jesus kom med strax efter, Mark 1:15 “ och sa: Tiden är fullbordad, och Guds rike är nära. Omvänd er* och tro evangelium.”. Nu ska vi se vad som Kungars kung och hans budbärare egentligen menar med dessa ord.

Det är värt att notera att både Johannes och Jesus använder ordet “omvändelse” utan att ge någon närmare förklaring vad de menar. Det betyder att hans lyssnare förstod vad de menade denna term.

Bland judarna var detta ett väldigt viktigt begrepp. Så viktigt att rabbinerna menade att omvändelsen funnits innan ens lagen givits. Ordet för omvändelse på hebreiska är “teshuba” vilket är substantiv form för verbet “shub” som betyder “vända på”. Omvändelse är att vända sig från det onda och vända sig till Gud. Den berömde medeltida judiske läraren, Maimonides sa detta om omvändelse “Vad är omvändelse? Omvändelse är att syndaren lämnar sin synd, får bort den ur sina tankar och fullständigt ställer om sitt sinne så att han aldrig kommer göra det igen”  

Bland judarna ansåg man att en omvändelse var inte giltig om inte den åtföljdes av handlingar som visade det. De menade t.ex. att Gud stoppade inte utplånandet av Nineves syndiga befolkning för att de gick i sorgdräkt och fastade utan därför att de ändrade sina onda vägar. De omvände sig från ondskan. Så bland judarna var det inget värt om man inte också visade upp ett rättfärdigt liv. Johannes kom ju direkt från den traditionen när han framställde kravet på att hans lyssnare skulle uppvisa omvändelsens frukt.

Författaren G.F. Moore skriver “Den uppenbart viktigaste betydelsen med omvändelsen inom judendomen är alltid en förändring i människans attityd mot Gud, och hur man framlever sitt liv, det betyder en religiös och moralisk reformation av folket eller den enskilde”. Det handlade alltså om en sådan fullständig sinnesomvändelse att det totalt förändrar den enskildes liv både moraliskt och i relationen mot Gud.

Bibelläraren J I Packer skriver om att ordet på grekiska för omvändelse”metanoeo ” betyder att förändra sitt sinne så att ens åsikter, värderingar, livsmål och livsstil ändras och att men lever hela livet annorlunda. Förändringen är radikal, både inuti och utanpå; intellekt, och omdöme, vilja och känslor, uppförande, livsstil – allt blir påverkat. Omvändelse innebär att man börjar ett nytt liv.”

Detta är också ett centralt begrepp i hela NT, för Jesus, Johannes döparen, för de tolv apostlarna (Mark 6:12) Petrus (Apg 2:28), Paulus (Apg 17:30, 26:20)

Vi kan också lära oss från den judiska tron att omvändelse är: “som havet – en man kan bada i det när som helst”, Omvändelsen är totalt nödvändig – det finns en berättelse om Abraham att han talade med Gud och sa “Du kan inte hålla i båda ändarna samtidigt på repet. Om du kräver strikt rättvisa kan inte världen förbli, och om du kräver att världen ska förbli, kan inte strikt rättvisa finnas”!  Om det endast fanns Guds strikta rättvisa så skulle det betyda slutet för allt och alla. Så nödvändig är omvändelsen, att för att Gud skulle göra det möjligt för mänskligheten att existera, fick han annullera sina egna befallningar.”

Gud tar emot också omvändelse i det fördolda. Rabbi Eleazar påpekar att “så är det i världen att när en man kränkt någon offentligt och han vid ett senare tillfälle vill försonas med honom så säger hans motpart; du förnedrade mig offentligt, och nu vill du ha försoning här med bara oss två! Nej du, gå och samla ihop dem som var närvarande när du kränkte mig offentligt, och be mig sen om ursäkt så ska vi försonas! Men Gud är inte sådan; en man kan stå på torget och förbanna och häda Gud och den Helige kommer säga till den personen “omvänd dig här mellan dig och mig och jag kommer ta emot dig”! Guds nåd är så tillgänglig för den som skäms för sin synd, att han endast behöver berätta den för Gud!

Så när Johannes döparen predikade om omvändelsen var det inget nytt begrepp, alla visste vad han menade. Precis då som nu, kämpar alla innerst inne med sin hemliga synd men det finns möjlighet till försoning och förlåtelse om man är redo att ödmjuka sig. Det gäller för alla både Jude och grek. Så omvänd dig ty himmelriket är nära!

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

 

HALLMANS KAVALKAD 2007-2009

Kavalkad med klipp från intervjuer med olika gäster hos Stefan och Maria Hallman i studion på Visjon Norge 2007-2009.

FACE TO FACE MED PROFESSOR STEVEN JACK LAND

Talkshow från Pingstväckelsens 100 års jubileum i Oslo Norge år 2007. Programledare Stefan och Maria Hallman. Programserie Face to Face.
Intervju på engelska textat till svenska. 26 min.

Förstår du vad du läser? – Dag 19

Johannes döparens budskap till oss alla idag! Även om vi inte tillhör vare sig det Sadduceiska partis eller fariséernas sekt, så har den eldige predikanten mycket att lära.

Matt 3:7. Men då han såg att många av fariseerna och sadduceerna kom till hans dop, sa han till dem: Ni huggormsyngel, vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kom­mande vreden? 8. Bär därför sådan frukt som hör till omvändelsen*. 9. Och tänk inte att ni kan säga till er själva: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham. 10. Och yxan är också redan satt till roten på träden. Därför blir vart och ett träd som inte bär god frukt avhugget och kastat i elden. 11. Jag döper i sanning er i vatten till omvändelse*, men han som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte värdig att bära hans sandaler. Han ska döpa er med den Helige Ande och eld. 12. Han har sin kastskovel i handen, och han ska noga rensa sin trösk­plats* och samla sitt vete i ladan,men agnarna ska han bränna upp i en outsläcklig eld.”

Johannes var fokuserad på något större än sig själv. Hans uppdrag var att bereda vägen för någon annan. En som var starkare än han själv. Johannes menade att han inte var värdig ens att bära den kommande personens sandaler. Detta var en uppgift för en slav. Johannes attityd var självuppgivande, inte självförverkligande. Hans enda uppgift i livet var att vara vägvisare till någon annan. Att peka på Jesus som Guds lamm.

“Jag döper i sanning er i vatten till omvändelse”, En annorlunda översättning än i svenska bibeln. Detta är ju från reformationsbibelns översättning, alltså bygger på Karl den XII bibel, som i sin tur bygger på en annan översättning än den svenska kyrkobibeln. Det är samma grundtext som King James översättning, där det står “I Indéd baptise you”.  Alltså Johannes betonar det på ett annat sätt; Ung. jag döper er verkligen er i vatten…till omvändelse”.

Johannes förkunnar att den som ska komma efter honom döper i något annat – Den Helige Ande och eld. Det står inte i Den Helige Andes eld. Utan Helige Ande och Eld! Det är skillnad. Det är många pingstteologer som skiljer på Den Helige Andes dop och ett eldsdop! Det är först när man blir döpt i eld som man verkligen blir använd av Gud menar de. Jens Garnfeldt, en känd pingstpredikant från Danmark, berättade följande från sin uppväxt; Han kom hem till sin morfar och berättade att han blivit andedöpt. Varvid morfar tar honom åt sidan, tittar noga på honom och säger; det är gott, men du måste också bli döpt i Elden”.

Vad är då Den Helige Andes gåvor och gärning? Här kan jag inte redogöra för den kristna dogmatiken kring Den Helige Ande, utan jag vill kortfattat dela några tankar:

Detta är vad Anden är och vad han vill utföra för den som vill ta emot idag!

1.  Ordet för Ande är ruach, det motsvarar pneuma på grekiska och betyder inte endast ande utan också andedräkt. Andedräkt betyder liv och därför är löftet om Anden också ett löfte om liv. När Guds Ande kommer in i oss så gör han oss levande på alla plan, ett nytt liv tar gestalt.

2. Ordet ruach betyder inte bara andedräkt det betyder också vind och vind betyder kraft! Samlar man den stormande vinden i ett segel så blir det stora krafter som drar mäktiga skepp över stora hav. Eller stormen som sliter upp stora träd ur marken. När stormen Gudrun drog fram över Småland natten mellan 12-13 Januari 2005, fällde den 75 miljoner kubikmeter skog i Götaland. Oerhörda krafter med otroliga konsekvenser. Så mycket timmer skulle tas hand om att det bl.a. fraktades två stora timmertåg om dagen i två år, till sågverk över världen bara från Nässjö station!Talar vi om vind – så talar vi om kraft!

3. Guds Ande är kopplat till skapelse kraft. Det var Den Helige Ande som vilade över vattnet på skapelsens morgon och skapade ordning ur kaos, skapade världen ur en ännu icke skapad dimma. Gud kan skapa något nytt i en människa – ordning ut kaos. Spelar ingen roll hur oordnad, okontrollerad en människa är – när Guds ande får bearbeta människan så blir hon omskapad till ett liv i harmoni med Gud.

4. Guds Ande kom med sanningen till människan. Varje ny upptäckt och nya tankebanor är en gåva från Den Helige Ande. Guds Ande påverkar människans sinne och förvandlar människans gissningar till gudomlig kunskap.Det är många fantastiska, upptäckter, stora som små vars uppfinnare ger Gud äran. Ibland rena tillfälligheter som när Alexander Flemming År 1928 upptäckte  att mögelsvampen Penicillium notatum alstrade ett bakteriedödande ämne. Han kallade det penicillin. Detta tack vare ett misstag – han glömde stänga fönstret och det stod ett fat med mikrober framme.

5, Anden ger oss förmågan att se Guds sanning. Vi får öppnade ögon att se Guds verk. När jag precis kommit till tro så vaknade jag till en helt ny värld. Jag såg världen med nya ögon, många saker jag aldrig tänkt på blev nu min verklighet. Jag började se att himlen var blå, att naturen lyste av skönhet, att fåglarna sjöng och att det fanns balkonger på husen. Jag fick nytt språk och jag började sjunga. Framförallt började jag älska. Jag fick kärlek från Gud och helt nya intressen i livet.

Det var detta Johannes döparen såg framför sig skulle komma genom den som kom efter honom. Jesus kom och Andens dop och eldsdopet är tillgängliga för den som vill. Praise the Lord!

Hallelujah, Anden är här och tar du emot Honom så blir ditt liv förvandlat. Men det är ett härligt tema så det tar vi mer om en annan gång…

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Vad har Margot Wallström och Tommy Dahlman gemensamt?

Har de sista dagarna med stigande frustration nåtts av nyheten om att Margot Wallström, Sveriges utrikesministers senaste antisemitiska övergrepp mot Judarna. Har läst och förstått hur hon har skott sig på Kommunals medlemmar, tillskansat sig en lägenhet mitt i centrala Stockholm, som hon enligt uppgift i Expressen endast betalar 32 kr/mån. för.  Egentligen är vi ganska vana vid att våra politiker sviker väljarnas förtroende, ibland upplevs det som en regel snarare än ett undantag. Jag är så förkrossande trött på detta hyckleri som pågår i maktens korridorer, där man säger ett men gör ett annat. Under det att man står fram i massmedia och ser så viktig ut och “nu ska det minsann hända grejer”, så pågår det lurendrejeri och utnyttjande av systemet och ibland rena olagligheterna i mörkret. Och inte förrän någon vissel-blåsare, någon som skvallrar, eller någon sanningsägare sprider saken till massmedia får vi reda på saken. Inte underligt att folks förtroende för politiker, poliser, socialarbetare, lärare, fackliga företrädare…fullständigt rasat ihop.

Men det värsta är att samma trend – en utmattning av förtroendet också för andliga ledare de senaste åren tagit över. Skandal på skandal. Orkar inte räkna upp alla “andliga” ledare som levt dubbelliv, det handlar om samma sak som för politikerna – man säger en sak – men gör en annan! Det handlar om äktenskapsbrott, förskingring av pengar, och de senaste åren allt oftare – förhållandet till alkoholen. När representanten för det (f.d.) kristna partiet,KD,  Sara Skyttedal, skyltar med champagneflaskan t.om. i regeringens lokaler…så undrar man hur hon tänker?. Här ska man representera tusentals väljare för ett parti, vars rötter är djupt förankrade inom nykterhetsrörelser och frikyrka, och beter sig på detta sätt. Inte underligt att partiet i senaste opinionsundersökningen hade sjunkit till 2,9 %.

Igår nåddes vi om budet att Tommy Dahlman åkt dit för rattfylla, ett brott som innebär att man omedelbart blir av med körkortet och kan få sitta i fängelse upp till 2 år! Alltså ett allvarligt straff för ett allvarligt brott. Det begriper ju alla att det finns många förmildrande omständigheter i ett sådant fall. Detta kommer ju som en krisreaktion efter tider av press och överarbete. Att han tagit upp den tuffa debatten med de radikalaste ämnen och lyft fram i ljuset sådant som i samhället och kyrkan, ännu mer, varit politiskt icke korrekt. Inte minst denna upphettade höst med allt som har med invandring och Islam att göra.

Men, varenda människa får stå för sina egna val. Det var inte djävulen som gick till systemet för att hämta ut vinflaskan. Det var Tommy själv förmodligen. Det var han som valde ut den i hyllan och betalade den med egna pengar. Det var framför allt han själv som korkade upp den och hällde i sig innehållet. Men att sen ta ett beslut att gå ut i garaget, starta bilen och ge sig ut i trafiken är bara så totalt omdömeslöst. Det är dessutom totalt olagligt.

Jag växte upp med alkoholen, den blev en välkänd vän och misshandlare från det jag var mycket liten. Fick det med i blodet då min mor var djupt alkoholiserad redan från tonåren. Hela min barndom utspelades och präglades av spriten och det helvete och djävulskap som den skapar. Ingen begriper vad jag talar om, som själv inte varit med om det. Att leva under samma tak som människor som förnedrar sig, våldsamma misshandlar, mordförsök, familjeupplösning och totaltraumatiska och chockerande upplevelser, är bara några av frukterna som följer i alkoholens förföriska gift.

Jag började droga redan som barn, var totalt utslagen redan som 20 åring, läkarna gav mig 5 år att leva om jag inte ändrade livsstil. Jag levde med ständigt hat och fylld av våld. En serie av dramatiska händelser, var min början till omvändelse och längtan efter ett alkoholfritt och drogfritt liv. Jag började undra, finns det inget annat, finns det ingen annan miljö. Är detta allt?

När jag så småningom nåddes av budskapet om Jesus och inbjudan till Guds rike så tackade jag tveksamt ja. Jag blev frälst, verkligen, och upptäckte vilken fantastisk gemenskap som fanns i den kristna församlingen. Att här var det fritt från alkoholen, jag fick stöd i omgångar på LP-stiftelsen, bodde där i tre omgångar. Jublade i mitt nya liv med Jesus och började ett nytt liv. Sedan den 22 december 1984 har jag aldrig smakat alkohol. Hösten 1985 träffade jag min fru och vi har varit gifta i 30 år till sommaren. Livet är tufft. Sjukdomar och kriser och äktenskapsproblem kan smyga sig in i den svenska frikyrkoidyllen. Det är allt för vanligt i våra sammanhang, det vet jag efter att tjänat som pastor i flera församlingar. Men alkohol är inte lösningen. Inte heller skilsmässa!  Jesus är lösningen! Att ödmjuka sig för honom, att kasta sig på Jesus varje dag, att leva ett liv centrerat till bibeln och dess innehåll. Det är kungsvägen. Ibland får man betala ett högt pris för att man väljer att stå upp för Guds sanningar. Ibland kostar det jobb och trygghet. Bättre lida för goda gärningar än onda!

Nu har åren gått, den drogfria tillflyktsorten i församlingen är ett minne blott. Allt fler i församlingarna smygdricker alkohol, en del skäms inte alls utan sitter stolt bland arbetskamraterna på puben och pimplar bärs…Vart skall man nu ta vägen med de vänner som levt i sprithelvetet och söker frihet. Frihet från alkohol var en självklarhet i pingströrelsen förr. Det var ett pris man var villig att betala för att hjälpa andra. Man undvek t.om. lättöl, för att inte inleda någon annan i frestelse. Vad gör vi nu med LP-vännerna?

Och nu, blir Tommy Dahlman, fasttagen  av en polispatrull, får blåsa, fråntagen körkortet, följa med till polisstationen. Inte kul att vara känd pingstpastor i det läget. Inte alls trevligt att det visar sig att en som av oss fått stort förtroende, en som med stort självförtroende trätt fram inom media och frimodigt pekat ut vägen vi ska vandra, har levt ett dubbelliv. Ett förtroende som förmodligen nu dessvärre är till stor del förbrukat. Oavsett vilka förmildrande omständighet som föreligger i Tommy Dahlmans fall, oavsett vilka problem han har, om det handlar om familjen, arbetet eller vännerna, så är alkoholen en totalt förbjuden räddare i nöden! Det borde Tommy veta, efter så många år som pingstpredikant.

Tommy, Jag såg dig som kanal 10:s räddning. Som Inblicks chefredaktör var du strålande. Som predikant lysande. Men att du under tiden som din karriär skjutit i höjden under ytan haft ett växande problem med alkoholen är skrämmande. Detta var ju inte första gången du söp till det, så mycket begriper jag efter mitt missbruk på 70-talet. Du skulle ha erkänt dina problem långt tidigare. Synd att inte du med så många vänner över hela världen, inte öppnade dig och fick hjälp i rätt tid. Vi fortsätter givetvis att be för dig och din familj. Herren är trofast.

Ef 5:18. Och drick er inte berusade av vin, det leder till ett dåligt levnadssätt, utan låt er uppfyllas av Anden. 

Stefan Hallman

Förstår du vad du läser? – Dag 18

Johannes döparens varning till de andliga ledarna i Sverige!

5. Då gick Jerusalem, hela Judeen och hela landet kring Jordan ut till honom, 6. bekände sina synder och lät döpa sig av honom i Jordan7. Men då han såg att många av fariseerna och sadduceerna kom till hans dop, sa han till dem: Ni huggormsyngel, vem har fått er att tro att ni kan fly undan den kom­mande vreden?  8. Bär därför sådan frukt som hör till omvändelsen. 9. Och tänk inte att ni kan säga till er själva: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham. 10. Och yxan är också redan satt till roten på träden. Därför blir vart och ett träd som inte bär god frukt avhugget och kastat i elden. 11. Jag döper i sanning er i vatten till omvändelse*, men han som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte värdig att bära hans sandaler. Han ska döpa er med den Helige Ande och eld12. Han har sin kastskovel i handen, och han ska noga rensa sin trösk­plats* och samla sitt vete i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en outsläcklig eld(http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Johannes döparens förkunnelse var våldsamt skarp.! Men jag undrar hur han hade bemött dagens kristenhet? Jag tror dock att hans budskap hade vässats ännu skarpare! För i vår tid har normerna för hur man anser sig kunna leva som kristen förändrats totalt. När man betänker hur man i urkyrkan såg på det kristna livet och jämför med nu så är kontrasten  iögonfallande.

Den stora skillnaden ligger i att man på apostlarnas tid så hade man ett “kropps” tänkande. Idag är man präglad av individualism och själviskhet. Då såg man sig själv som delaktig av något större än sig själv (Kristi kropp på Jorden) och därför kunde man inte leva hur som helst, för det skulle skada den större gemenskapen, dvs. församlingen. Dessutom var vägen in i gemenskapen inte så bred och allmänt välkomnande som i församlingarna idag. Det krävde verklig omvändelse och att man med sitt liv visat att man menade allvar med sitt kristna liv. Därför hade man t.ex. dopundervisning, man gick i katekes-skola 1 år innan dopet. Man tog så allvarligt på detta att en del väntade med sitt dop så länge de kunde, pga. rädsla att inte klara leva det kristna livet i enlighet med det helgade liv och den efterföljelse som förväntades efter man låtit döpa sig.

Detta var också varför församlingstukten var så effektiv. Om man inte omvände sig från sin synd så blev man utesluten ur gemenskapen, vilket givetvis påverkade den enskildes liv på ett mycket negativt sätt. Utesluten från vännernas gemenskap och församlingens stöd  och att dessutom bli utsatt för  den förkastelse och fruktan detta innebar så måste den enskilda troende tänka två gånger innan han valde att synda. Skammen över att ha smutsat ner Kristi kropp var nog svår att bära. Och om man ville komma tillbaka så innebar det att man offentligt fick bekänna sin synd och göra avbön inför församlingsgemenskapen.

Idag, har hela värdesystemets tänkande vridits alltmer åt individualistiskt tänkande. Själviskhetens ande har gripit människan. Man tänker numera utifrån en annan plattform då man bedömer andra eller gör sina val. “känns det rätt för dig så är det ok för mig”, “det är inte min sak att döma dig, du gör som du vill”. Också har detta smugit sig in i församlingen. Man får inte döma! Detta är ett vanligt tänkande. Detta är dock inte hela sanningen! Bibeln uppmanar oss att ge akt på varandra och uppmuntra varandra till ett liv i helgelse. Se på Matt 7, i bergspredikan, där säger Jesus “Döm inte på det att ni inte må bli dömda” men han avslutar samma resonemang med ” 4. Eller hur kan du säga till din broder: Låt mig ta ut flisan ur ditt öga, och se, du har en bjälke i ditt eget öga 5. Hycklare, ta först ut bjälken ur ditt eget öga, och sedan kommer du att se klart nog för att ta ut flisan ur din broders öga.”!  Alltså, vi ska vara uppmärksamma på varandra, men vi ska inte hyckla.

Ett annat bibelord som väldigt sällan tillämpas idag finner vi i Matteusevangeliet 18:15. Vidare, om din broder syndar mot dig*, så gå och tillrättavisa honom enskilt mellan dig och honom. Om han lyssnar på dig, så har du vunnit din broder.  16. Men om han inte lyssnar till dig, så ta med dig en eller två till, för att var sak ska avgöras efter två eller tre vittnens ord. 17. Och om han inte lyssnar till dem, så säg det till församlingen. Och om han inte lyssnar till församlingen, ska han vara för dig som en hedning och tullindrivare” 

Så här föreligger ett allvar och och ett efterföljelsens krav. Vägen till Guds rike är smal. Allt är visserligen av “nåd”, men det går inte leva hur som helst och kalla sig kristen. Då blir det bara ett skådespel för världen. Ett hyckleri, ett falskspel som världens barn ser igenom och får dem att vända sig bort från förkunnelsen. När nu i våra tider, personer som fått stora plattformar och upphöjda positioner, kristna ledare med stort inflytande, faller igenom i äktenskapsbrott, ekonomiska oegentligheter, rattfylleri och än värre synder, så är det en katastrof!

Det senaste i raden av avfall och misslyckanden är ju det som drabbat den kristna tv-kanalen  kanal 10 med dess tidningsorgan, veckotidningen Inblick.

Förra sommaren fick debattören Marcus Birro lämna sitt uppdrag på tidningen pga. sina utomäktenskapliga förbindelser (äktenskapsbrott). I fredags (15 Januari) bestämdes att chefsredaktören och programledaren Tommy Dahlman skulle ta en timeout från sitt uppdrag pga att han åkt dit för rattfylla! Ett allvarligt brott som kan ge upp till två års fängelse. Detta är så chockerande och så dåligt att man vet inte vad man ska tro! Vi kan räkna upp fler skandaler som varit under senaste åren; Ulf Ekmans avfall från den evangeliska tron, hans ekonomiska oegentligheter som dragits fram i massmedia. Hans pastorskollega Robert Ekh, som skrivit böcker och undervisat om äktenskapet, berättade för församlingen Livets ord att han i två års tid levt med en annan kvinna. Han hade alltså levt i äktenskapsbrott/otukt i två år och samtidigt arbetat som pastor i församlingen. Han skilde sig nu från sin fru och flyttade till Thailand.

Det går som en skilsmässovåg bland pastorer i Sverige och ju fler pastorer som väljer denna väg, desto fler vanliga medlemmar tycker det är ok att skiljas. Hela fundamentet för samhället bygger på äktenskapet, denna institution skapad av Gud, är nu utsatt för attack. Det blir allt vanligare och allt mer accepterat att skilja sig i församlingarna. Ingen verkar bry sig, man rycker på axlarna och säger…”Ja men så är det idag…vi får ju acceptera att människor tänker inte längre likadant”…

Det finns naturligtvis ömmande personliga skäl till varför människor faller i synd. Självklart även för ledare. Stressen och pressen och den andliga striden för de som står i offentlighetens ljus är betungande. Men deras val att synda får dock stora konsekvenser inte bara för dem själva och deras familj och vänner utan det drabbar kristenheten i stort. Även om de tror att detta är deras egna val och de har rätt att göra vad de vill, så kastar det en svart skugga över hela den kristna kyrkan. Dessa ledare, som så många sett upp till och  offrat sina pengar till, sviker medlemmarnas förtroende. Detta är sorgligt och skapar djup oro i hela Kristi kropp.

Men denna utveckling, visar bara på en djupare trend som pågår under ytan. Ett djupt avfall från den bibeltroende kristna vägen har spritt sig i kyrkan. Fortfarande kanske det ser bra ut på ytan, men det pågår ett krig mot själva kärnan av den kristna tron. Det handlar om tankebyggnader och grundläggande värderingar som allt oftare ifrågasätts. Människotankar och humanistiska värderingar tvingar ofta bort den kristna förkunnelse som vågar utmana människor till omvändelse från sin synd. Det vi kallar väckelse, ligger långt borta från verkligheten i de kristna församlingarna. Nu mer handlar det om att stryka medhårs och framför allt inte störa någon i sin syndasömn. “Låt oss älska alla och låt dem leva som de vill. Stör inte de muslimska flyktingarna. Plocka ner kors och kristna symboler, ersätt dem med Mecka kompasser. Dela ut bönemattor till dem och sälj gärna tomma kyrkor till de muslimska vännerna.” Detta är sanningen i Sverige idag, så här resoneras det ibland pastorer och andliga ledare. Det är just nu den politiskt/andligt korrekta åsikten. Fegheten och flockmentaliteten hos många pastorer och kristna idag böjer sig alltför lätt för dessa påtryckningar.

“8. Men de fega och de otroende* och de avskyvärda samt mördare och otuktiga och trollkarlar och avguda­ dyrkare och alla lögnare ska få sin del i den sjö som brinner med eld och svavel, som är den andra döden.” Upp. 21:8

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

 

Förstår du vad du läser? – Dag 17 Matteusevangeliet 3: 7-12

2015 skrev min hustru ett bibelstudium varje morgon och lade ut på sin blogg. Hon skrev 366 dagar i följd, en anmärkningsvärd prestation. Dessa blogginlägg finns att läsa här på hemsidan. Klicka på Bibel 365, så finner du dem. 2016 är det min tur att ta över bloggandet men jag har inte samma ambition. Jag började 1 Januari att skriva en utläggning över Matteusevangeliet och så får vi se hur långt det räcker. Jag fortsätter idag från kapitel 3. Jag läser från reformationsbibelns översättning för att göra det lite extra intressant.

Johannes döparens förkunnelse – del 1.  Ett Hot!

Matt 3:7. Men då han såg att många av fariseerna och sadduceerna kom till hans dop, sa han till dem: Ni huggormsyngel, vem har fått er att( Matt. 3:8) 10 tro att ni kan fly undan den kom­mande vreden? (Matt. 5:20, 12:34, 23:33. Luk. 3:7f. Rom. 5:9. 1 Thess. 1:10.) 8. Bär därför sådan frukt som hör till omvändelsen*.( Luk. 3:8. *KXII: bättringen. Alt. övers.: sinnesändringen, ångern).9. Och tänk inte att ni kan säga till er själva: Vi har Abraham till far. För jag säger er att Gud av dessa stenar kan uppväcka barn åt Abraham. (Joh. 8:39. Apg. 13:26.) 10. Och yxan är också redan satt till roten på träden. Därför blir vart och ett träd som inte bär god frukt avhugget och kastat i elden. (Matt. 7:19. Luk. 13:7. Joh. 15:2f.) 11. Jag döper i sanning er i vatten till omvändelse*, men han som kommer efter mig är starkare än jag. Jag är inte värdig att bära hans sandaler. Han ska döpa er med den Helige Ande och eld. (Hes. 36:25f. Joel 2:28. Mark. 1:7f. Luk. 3:16f. Joh. 1:26f. Apg. 1:5, 2:4, 11:15f, 13:25, 19:4. *KXII: bättring. Alt. övers.: sinnesändring, ånger). 12. Han har sin kastskovel i handen,och han ska noga rensa sin trösk­ plats* och samla sitt vete i ladan, men agnarna ska han bränna upp i en outsläcklig eld.”

(http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Johannes döparens predikan var verkligen inte till för att klia någon i öronen. Här var det raka rör och blixt och dunder. Det var verkligen Elia som stod fram på nytt. Inte för att utmana Baalsprofeter denna gång men för att utmana något som näst intill var lika illa – De religiösa ledarna som enligt Jesus “stängde till himmelriket för andra och själva inte heller gick in”.

I den Judiska öknen växte det en slags lågväxande vassa gräs och det hände att detta gräs började brinna av olika orsaker. Resultatet blev en bushbrand som rasade fram i hög hastighet och jagade allt småvilt framför sig. Små gnagare, kaniner, rävar och fåglar rusade framför elden för att rädda sina liv. Men också ormar jagades fram ur sina hålor och fick ringla undan i full fart för att komma undan elden. Likadant var det om någon kom med en lie för att skörda gräset i öknen, smådjuren fick också då springa undan allt vad de kunde.

Detta är en bild som Johannes använder om de religiösa ledarna –är det på detta sätt ni kommer rusande till mig för att döpas“! Ropar han till dem. “Ni springer som små ynkliga djur när ni ser elden nalkas.” Era ynkryggar! Huggormsyngel, ropar han – “ni flyr precis som ormen undan lien”Tro inte att ni kan rusa hit för att döpas bara för ni fattat att domen nalkas – ni måste bära omvändelsens frukt!!

En annan bild Johannes använder är bilden om Abrahams barn. Detta var något oerhört  värdefullt för judarna. Man lade en väldig tyngd på att om man bara är av judisk ätt så kommer man klara sig från Helvetets plågor. Man kan jämföra det med hur katolikerna ser/såg på detta med avlaten. Alltså i den katolska tron menar man att Jesus och även helgonen levt så pass mycket mer rättfärdigt än vad som skulle behövas för att ta dem innanför himlens portar. Denna överflödiga rättfärdighet samlades sen i sen i en skatt. Denna skatt hade sen kyrkan rätt att förvalta och kyrkan sålde ut denna rättfärdighet i form av avlatsbrev, som kunde garantera t.ex. att en död släkting nu fick sin tid i skärselden förkortad. Fantastiskt system som dessutom blev en lukrativ affärsrörelse för kyrkan så att man t.ex. fick pengar till att bygga Petruskyrkan i Rom.

För judarna så fungerade ungefär relationen till Abraham på liknande sätt. Han var så pass rättfärdig och hade sådan favör med Gud att det räckte att man var släkt med honom så var allt klart inför himlen. Alltså en jude behövde inte några egna meriter för att bli godkänd för himlen. Det räckte med Abrahams meriter. Man sa att “alla judar har en del i den tillkommande världen.”  Man talade om “förfädernas befriande meriter”. Abraham, sa man, “satt vid ingången till Helvetet och skickade tillbaks alla judar som var på väg in dit”. De sa att det var Abrahams meriter som gjorde att skeppen kunde segla på haven, att det var Abrahams meriter som fick det att regna på jorden, att Abrahams meriter  som gjorde att Mose kunde gå upp på Sinai berg för att ta emot lagen.

Det är denna ande av religiös egenrättfärdighet som Johannes döparen går till rätta med. Han påpekade att det går inte tillgodoräkna sig tidigare generationers goda gärningar. En ond son kan inte tillgodogöra sig sin helgonliknande faders välgärningar. Här gäller det att möta Gud på egen hand. Det finns ingen genväg. Om man menar sig vara omvänd, vara en kristen, så gäller det att ens liv levs i samklang med ens bekännelse!

Här gäller samma regler för alla – oavsett om man är katolik, ortodox, eller Jude – “bär då sådan frukt som hör till omvändelsen!” Annars hotas vi att , och Johannes använder åter bilden från jordbruket, att “huggas av och kastas i elden”. Bonden gick över sina marker varje år och fanns det något träd som bara stod fruktlös och sög ut jorden, så var domen fälld…Yxan var redan satt till roten!

Detta är en genomträngande och rannsakande predikan framburen av en döparprofet med eld i ögon och eld i hjärtat. Sanningen levererad utan omsvep! Detta skulle vi ha mer av idag! Må Gud hjälpa vårt avfälliga släkte inför den kommande domen…

Fortsättning följer…./Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – Dag 16 Matteusevangeliet 3:1-6

Johannes döparen träder fram. Matt 3:1-6

“Vid den tiden kom Johannes Döparen och predikade i Judeens öken (Mark. 1:4. Luk. 3:2f. Joh. 1:6f).2. och sa: Omvänd* er för himmel­riket** är nära.( Matt. 4:17. Mark. 1:15.*KXII: gör bättring. Alt. övers.: gör sinnes- ändring, ångra er. **Ordagrant: himlarnas rike). 3. För han är den som profeten Jesaja talade om, när han sa: En röst ropar i öknen: Bered Herrens väg, gör hans stigar raka.(Jes. 40:3. Mark. 1:3. Luk. 3:4. Joh. 1:23. )4. Och Johannes hade kläder av kamelhår och ett läderbälte om livet, och hans mat var gräshoppor och vildhonung. (2 Kon. 1:8. Matt. 11:8, 18. Mark. 1:6. )5. Då gick Jerusalem, hela Judeen och hela landet kring Jordan ut till honom, 6. bekände sina synder och lät döpa sig av honom i Jordan.”

Vilken fantastisk person Johannes döparen är! Och att skriva något om honom är en utmaning, det finns nämligen så många olika delar kring hans liv som är intressanta. Så jag får välja något lite här och sen återkomma längre fram när han blir omtalad i texten.

För det första, Johannes döparen var släkt med Jesus. Vi vet ju inte hur länge Johannes levt i öknen och förberett sig för sitt framträdande, men det var säkert många år. Men i enlighet med vad jag hittills kommit fram till när det gäller Jesu familj så är jag övertygad om att Jesus träffat Johannes många gånger under sin uppväxt. De var ju kusiner. Utifrån Lukas 1:a kapitel så vet vi en del om Johannes födelse och de märkliga omständigheterna kring detta. Hur ängeln Gabriel trädde fram inne i det heliga i templet i Jerusalem när Sakarias, Johannes pappa, skulle förätta rökelseoffret. Hur Gabriel, berättar om att Sakarias och Elisabet ska få ett barn; Som ska bli till glädje och fröjd…som ska bli stor inför Herren…som ska bli uppfylld av Helig Ande redan i moderlivet…som ska omvända många av Israels barn till Herren…som skall gå i Elias ande och kraft…för att omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han åt Herren skaffar åt Herren ett välboret folk! Vilket budskap till den gamle mannen Sakarias, som längtat efter en son hela sitt liv. Nu är de bägge makarna i gamla och i hög ålder, inte underligt att den chockade gamle prästen uttrycker något av tvivel och därför blir belagd med tunghäfta, blir stum, som ett straff för sin otro.

Alla förstår att något har skett inne i templet och förundras över detta. Sakarias fortsätter under tystnad och bön sin arbete vid templet under de dagar och veckor han har kvar av sin tjänstgöring. Han beger sig hem till “en stad i Judeén uppe i bergsbygden” (Luk 1:39) enligt traditionen så menar man att det handlar om staden “Ein Karem” som ligger i Jerusalems sydvästra utkant. Idag har byn 2000 invånare – men 3 miljoner besökare varje år!

Det berättas ju också om att Maria kom till Elisabet när hon var i 6:e månaden och barnet sprätte till av glädje och Elisabet blir uppfylld av helig ande och börjar profetera. Vilket får som följd att också Maria kommer i anden och prisar Gud. Sen stannar Maria hos Elisabet i tre månader, förmodligen till Johannes är född, varför skulle hon lämna några dagar innan? (Luk 1:56)

Så det är helt klart att “kusinerna” Jesus och Johannes hade ett nära band. Självklart är detta något som stötts och blötts inom släkten – dessa märkliga omständigheter vid de båda kusinernas födelser. Alla i släkten måste ju förväntat sig att något speciellt kommer att ske genom dessa barns liv.

Vid den tiden uppträdde Johannes…börjar kap 3 i sin berättelse om Johannes döparen. Och “Vid den tiden” fanns det fler som levde i Juda öken och hade ett liknande budskap som Johannes. I samband med att man hittade Döda havsrullarna i Juda öken 1947, vilket i sig skulle ta en bok att berätta om, fann man också spåren efter ett litet “samhälle” nedanför de berg där rullarna legat gömda i 2000 år.

Nu har arkeologerna grävt ut denna plats och det visade sig att här levde en grupp judiska “munkar” som man kallar “Esseér“. Jag har själv varit där i öknen och sett resterna av deras bostäder och dopbassänger. Att någon överhuvudtaget kan leva i den hettan är obegripligt. Många har framfört tanken att Johannes döparen skulle varit en av Esseérna, att han tillhört denna grupp som praktiserade dop och förkunnande skarpt mot synd och uppmanade till omvändelse innan Gud skulle döma världen. Esseérna förkunnade nämligen också från Jesaja 40:3ff att de var kallade “att jämna vägen för Herren i öknen och att bana på hedmarken en jämn väg för vår Gud“.

Men det förelåg en skillnad mellan Johannes och Esseérna. Johannes isolerade sig inte från andra och levde inte det rigida liv som munkarna gjorde med sina dagliga dop och reningsceremonier, fjärran från kontakter med samhället. Nej det står klart att Johannes döparen agerade på egen hand, även om han kanske kände till gruppen ute i Juda öken. De var en sekt som levde för att förbereda sig själva för Messias ankomst. Johannes å sin sida levde för att förbereda världen för Messias ankomst. Hans radikala förkunnelse drog till sig massorna från alla städer i Israel.

Enligt Jesus, så var Johannes den störste människa som någonsin fötts. Enligt Jesus var han också den, i Malaki utlovade, Elia (Mal 4:5-6, Matt 17:10-13) Johannes döparen var klädd som Elia i Gamla testamentet (jmfr Matt 3:4 och 2 Kung 1:8) och uppträdde med samma makt och myndighet.

Johannes uppträdde i en tid när det var profetisk torka i landet. Ingen profet av rang hade trätt upp sedan Malakis tid 400 år tidigare. Men nu kom Johannes med sitt budskap “Omvänd er, ty himmelriket är nära”.

Johannes konfronterade ondska utan att frukta varhelst han mötte den. Han tillrättavisade kung Herodes Agrippa för sitt olagliga äktenskap. Han var inte rädd för att konfrontera hela det religiösa ledarskapet och det “kyrkliga” etablissemanget av sin tid. Han sa dem sanningen oavsett konsekvenser. Andlig och politisk korrekthet fanns inte med på kartan. Han var som ett ljus i mörkret, en vind från Gud som kommer med kraft och för bort orenheten. Den grekiska filosofen Diogenes (400 f.kr) sa att “Sanningen är ,som ett skarpt ljus rakt in i ansträngda ögon, den som aldrig irriterar någon kommer aldrig göra något gott”!

Johannes uppmanade dem att ge sig till rättfärdigheten. Johannes pekade inte bara på det som var fel. Han förde fram, på ett positivt sätt, Guds moraliska standard! Han var en röst som kallade till att leva på en annan nivå – ett högre liv.

Johannes kom från Gud. Han hade levt många år i förberedelse, ute i öknen under självförnekelse och strapatser. Han hade härdats för uppgiften. Han kom inte med några egna åsikter – hans budskap var direkt från Gud! Ska man predika eller vara lärare, må man vara fullständigt preparerad och uppfylld av Gud.

Johannes pekade på något bortom sig själv. Är man uppfylld av sig själv har man inget budskap. Johannes kom och uppenbarade människors synd och ondska och tillrättavisade dem. För hans uppdrag var att folket skulle bereda sig för Messias tillkommelse. Han citerade Jes 40 – om att bereda vägen för Herren. I den antika världen  var de vanliga vägarna knappt mer än en kostig. Men utanför städerna, speciellt de kungliga städerna, så preparerade man vägen. Man lade stora svarta basalt stenar och planade ut och gjorde vägen väldigt jämn. Så när kungen kom eller det var statsbesök på gång, så sopade man och putsade upp vägen som förde fram till stadens portar. Josefus berättar att detta gjorde Salomo utanför Jerusalems portar. Dessa vägar kallades för kungsvägen.

Johannes förberedde vägen för Kungen. På samma sätt är det varje predikants uppgift att genom förkunnelsen förbereda folkets hjärtan, rensa upp och jämna ut för att Kungen ska komma.

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

Förstår du vad du läser? – Dag 15 Matteusevangeliet 2:19-23 del 2

De tysta åren…

Innan vi går in i tredje kapitlet ska vi titta lite på åren mellan Jesu barndom och början av hans tjänst. Vi läser Matteus och i hans evangelium slutar kapitel 2 med att Josef med familj kommer till Nasaret och sen går det många år, kanske 30 år innan kapitel 3 följer med berättelsen om Johannes döparen:

2:23. Och han kom och bosatte sig i en stad som heter Nasaret, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeterna: Han ska kallas nasaré… 3:1 “Vid den tiden kom Johannes Döparen och predikade i Judeens öken”

Vad skedde i Jesu liv under dessa år?  Och hur såg vardagslivet ut för honom? Hur såg han ut? Vilken utbildning hade han? Det är många frågor som reser sig när man börjar fundera. Men eftersom skriften är ganska knapphändig med information om detta får man istället söka andra referenser och informationskällor för att göra sig en bild av Jesus under denna tid. T.ex. utifrån hur geografin såg ut på denna tid, de världspolitiska händelserna, gudstjänst liturgi, hemmets andaktsliv och synagogans gudstjänst, templet med dess ritualer, inte minst under påsk, pingst och lövhyddofesten.

Jesus hade en stor familj, med en stor släkt. Han var ättling till David genom Josef, som var av Juda stam. Maria var troligen av levitisk släkt av Arons hus. Jesus hade fyra bröder och flera systrar (Mark 6:3, Matt 13:55) Den judiske historieskrivaren Josefus menar att Josefs släkt fanns söderut, att Kleopas var bror till Josef och han hade en son vid namn Simon och att de bodde i Emmaus.(Luk:4,44) I norr bodde Salome, troligen syster till Maria, hon var hustru till Sebedeus, vilken tillsammans med sönerna Jakob och Johannes bedrev fiske i stor skala i Genesarets sjö. Maria hade också släkt söderut, prästdottern Elisabet och hennes man Sakarias, Johannes döparens föräldrar, bodde söder om Jerusalem i Judeéns bergsbygd. (Luk 1:5)

Så Jesus växte upp i relation till ett antal släktingar från de ledande stammarna och de äldsta familjerna, en släkt som fanns över hela Israel och som var rädd om sina släktrelationer. Som jag berättat tidigare så var man väldigt noga med att dokumentera släktens härkomst, historia och släktrelationer. Inte underligt då att när den romerske kejsaren Domitianus under förföljelsen av de kristna på 90-talet började efterforska, om det fanns några ättlingar till den där som de hyllade som judarnas konung. Faktiskt letade rätt på ett antal unga bönder som var i nedstigande led till Josefs bror, Kleopas. Kejsaren tyckte dock att de där enkla bönderna utgjorde inget större hot mot hans kunglighet, så han lät dem ta sig tillbaka till Judéen.

Finns det några referenser till hur Jesus såg ut? Johannes döparen står det ju om, att han hade kläder av kamelhår och levde på honung och gräshoppor. Men det står ingenting om Jesus. Förmodligen av det enkla skälet att det fanns ingenting att anmärka på! Han klädde sig som en vanlig Jude. Då kan vi först sluta oss till det faktum att Jesus var en välväxt man. För enligt rabbinerna skulle en man, för att återspegla Guds härlighet, vara sådan. Hans hy var ljusbrun, ögonfärg brun (eller klarblå vilket också var vanligt). Han var svarthårig och håret räckte till skuldrorna. Det var benat i mitten kammat och smort med tunn fin olja. Det var förbjudet att ha ovårdat hår. Man skulle ha skägg och mustasch. Bland romarna och hedningarna var modet att man skulle vara slätrakad, allt enligt det hellenistiska mode som Alexander den store införde. Men inte judarna, de hade förakt för en skägglös jude. Allt detta kan vi vara tämligen säkra på annars skulle genast rabbinerna påpekat detta för att nedvärdera Jesus.

Han var snickare. Han hade, som brukligt var, lärt sig sin fars yrke. Och som äldste sonen var det han som fick bära försörjnings ansvaret för den stora familjen när Josef gick bort. Vilket enligt de flesta skedde när Jesus var i tonåren. I de gallileiska bergen fann Jesus det virke som han behövde för att tillverka de redskap, möbler, kanske också instrument som han kunde sälja. Han talade till vardags arameniska (med en gallileisk dialekt) men med Pilatus talade han grekiska och förmodligen talade han latin med soldaterna. Han både talade och läste givetvis hebreiska, det gudomliga språket, då han kunde läsa och utlägga skriften.

Hans kläder var av vardagslag – armlös ylleklädnad med gördel (Mark 6:8-9, Joh 19:23), mantel med tofsar i hörnen (Luk 8:44) sandaler på fötterna (Mark 1:7, 6:9) och när han var ute på vandring en stav. Det enda som var annorlunda var att hans livklädnad var vävd i ett stycke. Kanske han hade en vit huvudduk till skydd för solen.

Jesus fick lära sig Toran, lagen, redan från barndomen. I de flesta fromma hem hade man en uppsättning skriftrullar och läste ur dem. Fadern lärde sin son bokstäverna och att att läsa skriften. När han blev lite äldre kanske han skickades till någon av de många “byskolor“, med Tora undervisningen i centrum, som alltsedan Simon Ben Schetacs tid (år 75 f.kr), hade upprättats överallt. När Jesus som 12 åring försvann från föräldrarna vid ett besök i Jerusalem, så fann de honom sittande och diskutera skriften tillsammans med de skriftlärda rabbinerna. Måste varit en mycket ovanlig upplevelse för dessa rabbiner. Jesus visade alltså ett stort religiöst intresse som barn och forskade säkert i skrifterna under sin tonårstid. Kanske fanns Nikodemus bland de skriftlärda som fick möta Jesus som tolvåring i templet?

Kring Jesu barndom finns många legender givetvis, men de har inget att bidra med om man söker den sanna bilden av Jesus. Däremot kan de bidra med kring kunskap, andra små detaljer som kan vara intressanta. Det finns också många sedelärande ting i dem. Jag rekommenderar, för den som vill läsa dessa berättelser, att du lånar boken “Kristuslegender” av Selma Lagerlöf på biblioteket. Där finner du berättelser om allt från resan till Egypten, Betlehems barn, om Veronikas svetteduk och rödhaken rödbröst. Så långt om Jesu barndom.

Imorgon börjar vi med Matteus 3 – Johannes döparen!

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

Förstår du vad läser? – Dag 14 Matteusevangeliet 2:19-23

Jag fortsätter min blogg, dag för dag,  där jag studerar Matteusevangeliet. Jag använder Nya testamentet, Reformations Bibelns översättning.  Idag avslutar vi kapitel 2.

Han ska kallas Nasaré.

“19. Men när Herodes hade dött, se, då uppenbarade sig i en dröm en Herrens ängel för Josef i Egypten, 20. och sa: Stå upp och ta med dig barnet och dess mor och bege dig till Israels land, för de som sökte efter barnets liv är döda. 21. Då stod han upp och tog barnet och dess mor och kom till Israels land. 22. Men när han hörde att Arkelaus regerade över Judeen i sin far Hero­ des ställe, fruktade han för att bege sig dit. Och sedan de i en dröm hade blivit varnade av Gud, drog han bort till Galileens trakter. 23. Och han kom och bosatte sig i en stad som heter Nasaret, för att det skulle uppfyllas som var sagt genom profeterna: Han ska kallas nasaré.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Matteus använder gång på gång hänvisningar till profetior i Gamla testamentet för att visa att hans berättelse är förankrad och förutsagt där. Ibland citerar han ett bibelord som vid ett ytligt beskådande inte verkar ha med sammanhanget att göra. Så är det med denna profetia: “Han ska kallas Nasaré”. Denna profetia finns inte i Bibeln. Däremot kan man möjligen förstå det utifrån ett ord i Jesajas 11:e kapitel som är en stark Messias profetia; 11:1 “Men ett skott ska skjuta upp ur Isaks avhuggna stam och en telning från dess rötter skall bära frukt.” Ordet skott, heter Nezer på hebreiska och utifrån det ordet har troligtvis Matteus hämtat förutsägelsen att Jesus skulle kallas Nasaré.  Josef och Maria var ju från Nasaret enligt Luk 1:26-27, så det är ju inte förvånande att de återvände dit från Egypten.

Att de ville undvika Herodes Archelaos herravälde är inte svårt att förstå. Kung Herodes den store hade haft stora privilegier och förmåner från romarrikets härskare. Han hade fått regera ganska obehindrat över hela Israel. Men inför sin död visste han att det privilegiet kommer inte att fortsätta, så han delade upp arvet mellan tre av sina söner. Herodes Archelaos ärver tronen, Herodes Antipas och Herodes Filippos blir härskare över Gallileén och Peréen, en del av ÖstJordan landet och ett område nordost om Genesarets sjö. Se kartan:palestine-under-herod-the-great-map

 

Hela området styrdes alltså av Herodes den store,  man kan se efter färgerna hur området delades upp. Hela det gula området styrdes alltså av Arkelaus. Det brandgula av Antipas och det lila av Filippus. Herodes familjen erkänner Arkelaus som kung och Herodes legotrupper som bestod av germanska (tyska), galliska (franska) och trakiska (bulgariska) förhärdade soldater. När Herodes dör utbryter det våldsammaste upproret det judiska folket någonsin upplevt. Man vill hämnas de båda skriftlärde Jehuda Ben Saripha och Mattatias Ben Margoloth som bränts levande för att ha plockat ner den romerska örnen på templet i Jerusalem. Arkelaus griper in och han låter hugga ner och slakta 3000 personer på tempelgården. Nu beger sig i tur och ordning Arkelaus och Antipas till Rom för att få sin makt stadfäst av kejsaren. Samtidigt beger sig en delegation av 50 äldste från judarna för att vädja till kejsaren att slippa dessa blodtörstiga galningar vid makten.

Under tiden tar upproret i Rom en ny vändning. En romare vid namn Sabinus, Kejsar Augustus finansprokurator, befinner sig i Jerusalem. Trots det laddade läget och alla varningar, börjar han att kontrollerar judarnas skatter och avgifter. Han ser till att lägga beslag på templets samlade förmögenhet på 400 talenter. I Jerusalem har romarna förskansat en legion soldater pga den kommande pingsthögtiden. Folket blir galna och börjar med stenkastning och fullt upplopp att attackera soldaterna. Upproret sprider sig som en löpeld över landet och kejserliga palats plundras överallt. Romarna kallar på förstärkning och en stor romersk här från Syrien är snart utanför Jerusalems portar varmed upprorsmännen flyr hals över huvud. Soldaterna fångar in 2000 män som sen sakta men metodiskt korsfästes utanför Jerusalems murar…

Sådan var alltså situationen när Josef med familj är på väg tillbaka från Egypten. Inte underligt att hans fruktade för kung Arkelaus…

Familjen drog vidare upp till Gallileéns bergsbygd. Till den lilla staden Nasaret. Där var de tillbaka i lugnet och friden. Denna plats kallades “Gallileéns blomma” av Hieronymonus, grekisk historiker. Staden låg 17 mil norr om  Jerusalem och Nasaret betyder “väktarinna el. rik på grenar” , den låg på södra sidan av ett brant kalkberg, som höjer sig 140 m över dalbottnen. Dess arabiska namn är en-Nasira. Nasaret var Jesu barndomsstad. Staden nämns icke i G.T. och var även på Jesu tid liten och obetydlig, jfr Joh.l :46.  (kan något gott komma från Nasaret?) Ändå var det ingen avkrok Jesus växte upp i. Gamla handelsvägar gick alldeles i närheten. Om man gick upp på de höga kullarna och såg västerut såg man ända till medelhavet. Man såg också den s.k. “Havsvägen”, vägen från Damaskus till Egypten, landbryggan till Afrika. Det var en av viktigaste karavanvägarna i världen. Det var vid denna väg Josef slängdes i brunnen av sina bröder (1 Mos 37) och det var på denna väg han fördes som slav till Egypten. Längs denna väg hade Alexander den store dragit fram för att utvidga sitt världsherravälde, det var här den romerske generalen Pompejus stormade fram för att utvidga romarnas välde söderut. Senare i tiden kom Napoleon med sin franska armé och det var denna väg som George Allenby, kom för att befria palestina från det turkiska väldet 1917.

Jesus levde omsluten av resande från alla nationer på väg åt alla håll i olika ärenden och uppdrag. Det fanns också en väg som gick österut mot romarrikets östra gräns. Den startade vid Acra vid Medelhavets kust och gick tvärs över palestina österut, här färdades karavaner med silke och dyrbara kryddor. Soldater marscherade taktfast i dammet och utgjorde nog en både spännande men fruktad syn. Mitt i detta växte Jesus upp. Han såg och visste – detta är värden och för dessa människor från alla hörn, ska jag ge mitt liv…!

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – Dag 13 Matteusevangeliet 2: 13 – 15

Flykten till Egypten.

“13. När de hade gett sig av, se, då uppenbarade sig i en dröm en Herrens ängel för Josef och sa: Stå upp och ta barnet och dess mor och fly till Egypten, och stanna där tills jag säger till dig, för Herodes tänker söka efter barnet för att döda det. 14. Då stod han upp och tog om natten med sig barnet och dess mor och flydde till Egypten, 15. och stannade där tills Herodes hade dött, för att det skulle uppfyl­las som Herren hade sagt genom profeten, som sa: Ut ur Egypten har jag kallat min Son.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Att dra söderut, ner till Egypten, under tider av krig och svårigheter var inget ovanligt för Judarna. Århundradena innan Jesu födelse så var det många tillfällen som judarna drog i skaror till Egypten för att söka skydd och för att få tag i mat under svälttider. Resultatet var att i Egypten fanns judiska kolonier i varje stad. I staden Alexandria fanns vid denna tid en kolloni på en miljon judar! Så när Josef och Maria med sitt barn kom ner dit så kände de sig knappast ensamma.

Intressant är att denna flykt till Egypten kom längre fram i tiden att användas av de kristnas fiender som ett vapen i retoriken mot Jesus och de kristna. Egypten var i ordets rätta mening ett trollkarlarnas land, ett häxkraftens och magins land. I Talmud (judisk bibelkommentar) står det “10 mått av häxkraft gavs åt världen. Nio delar till Egypten, en del till resten av världen.”

Jesu fiender attackerade honom med påståenden att det var under vistelsen i Egypten som han lärt sig göra mirakler och utför under.En judisk rabbi vid namn Elieser Ben Hyrcanus (levde 45-117 CE) kom med det absurda påståendet att Jesus hade dessa trollkonst formler tatuerade på sin kropp för att inte glömma dem…!

Celsus,den romerske filosofen, som avskydde de kristna. kom med ett påstående i en skrift år 178 e.kr.mot de kristna “Jesus hade kommit från en by i Judeen , och var son till en fattig judinna som fick sitt uppehälle genom arbete med sina egna händer. Hans mor hade kastats ut av sin man , som var snickare till yrket, efter att ha dömts för äktenskapsbrott [ med en soldat vid namn Panthera ( I.32 ) ] . Att på så sätt drivs bort av sin man, och vandra omkring i skam, födde hon Jesus , en horunge . Jesus på grund av sin fattigdom, tvingades ut för att gå till Egypten. Det var där han fick vissa ( magiska ) befogenheter som egyptierna är stolta över att besitta . Han återvände hem mycket upprymd över att besitta dessa befogenheter, och med hjälp av den styrkan  utgav han sig att vara en gud”.

Dessa saker tillbakavisades dock enkelt av kyrkofadern Origenes,i sin bok “Contra Celsium” som han skrev 60 år efter Celsius attack på de kristna. Som moteld mot den antikristliga retoriken pekar Origenes på att Jesus var bara ett barn både vid resan till Egypten och resan till Nasaret.

Det finns ett par legender även om Jesu flykt till Egypten. Den första handlar om att på väg till Egypten blir Josef och Maria och Jesus rånade av två stråtrövare. När de plundrat dem ville den ene av rånarna mörda dem. Men den andre rånaren, vid namn Dismas, såg barnet och upplevde något speciellt i sitt hjärta, så han förhindrade morden. Han vägrade att göra dem illa. Istället så sa han till barnet: “O du högt benådade barn, om det någonsin blir ett tillfälle då du kan visa barmhärtighet mot mig, kom då ihåg mig och glöm inte denna stund” Berättelsen slutar givetvis med att det är just Dismas, rövaren på korset, som Jesus sen visade barmhärtighet mot.

En annan legend är en barnberättelse. Den går ut på att familjen var på flykt mot Egypten men på vägen blir de helt utmattade och hittar en grotta att vila i. Det är kallt och frost på marken. En liten spindel ser familjens förtvivlade benägenhet och tänker att han vill hjälpa dem på något sätt. han bestämmer sig för att spinna ett nät för hela öppningen till grottan så att det blir ett skydd mot vind och annat. Under natten fryser det till och spindelväven blir vit av frost och blir som ett skynke. Då kommer en patrull av Herodes soldater på jakt efter Jesusbarnet och familjen. De stannar till utanför grottan och tänker gå in. Men då är det en officerare som säger att där kan de inte vara, det hänger ju en orörd spindelväv över hela öppningen så där är de inte. Och så kom familjen undan.

Nåväl, det finns många legender och sagor. Men berättelsen om Jesus är ingen saga. Det är “a true story” som man säger i Hollywood. En historia som blir allt mer spännande ju mer man läser. Så missa inte nästa avsnitt… kommer i bloggen imorgon!

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – Dag 12 Matteusevangeliet 2: 9 -12

“9. När de (vise männen) hade hört kungen, begav de sig iväg. Och se, stjärnan som de hade sett i öster gick före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. 10. När de såg stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje. 11. Och sedan de kommit in i huset såg de barnet med Maria, hans mor, och de föll ner och tillbad honom och öppnade sina skatter och bar fram gåvor åt honom: guld, rökelse och myrra. Ps. 72:10f. Jes. 60:6. 12. Och sedan de i en dröm hade blivit varnade av Gud att de inte skulle återvända till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Lite kuriosa om de vise männen;

De vise männen fann till slut vägen till Josef och Maria och det nyfödda Jesusbarnet. Kring denna händelse har det förstås blivit en riklig mängd legender och berättelser nedtecknade. Det har gjorts en mängd filmer filmer och teaterstycken om händelsen. Hur många de vise männen var står inte i texten. Men enligt en legend skulle de varit 12 stycken! Eftersom det står så lite om dem i bibeln så har deras uppdykande i Jesu födelse berättelse inbjudit till mytbildning och uppmålade fantasier.

Den legend som fått störst spridning berättar att det var tre vise män. Denna legend har vuxit fram under mer än tusen år, på olika håll i världen. Det började egentligen inom kyrkan att man på trettondagen vördade de vise männen. Prästerna i sina stilfulla dräkter och värdiga uppträdande gjorde snart att man började hylla dem som tre konungar. Detta blev till en väldigt folklig tillställning som sen växte ur kyrkan och blev till en folkfest med skådespel på marknader och dylikt. Därav växte legenden om heliga tre konungar fram. De olika legenderna samlades sen ihop av Johannes av Hildesheim år 1375 och skrevs ihop till en bok. Den handlar alltså om tre kungar som kom från Indien, Kaldeén och Persien för att frambära sina gåvor till den nyfödde frälsaren. De nämns vid namn i berättelsen: Caspar, Melchior och Balthasar. Melchior skulle varit en gammal man, gråhårig med långt skägg och han kom med guld som gåva. Caspar var ung och skägglös och bar fram rökelse som gåva. Balthasar var svarthyad och hade kort skägg och bar fram myrra som gåva.

Gåvornas betydelse. Guld är ju värdefullt som alla vet, men fanns det något ekonomiskt värde i rökelse och Myrra? Absolut, dessa tillverkades vid Aden bukten, nere vid nuvarande Jemen och på andra sidan Röda havet vid Afrikas kust, nuvarande Somalia. Se inramat område på kartan. the gulf of Aden 2

Dessa områden låg väldigt avlägset och öde vid denna tid och att transportera dem var både farligt och dyrbart. Så det var mycket dyrbara gåvor som  överlämnades till Josef och Maria och deras nyfödda son. Sedan urkyrkans tid har man ansett att dessa gåvor passade underligt väl och att de hade olika betydelser. Man har i varje gåva sett något som speciellt passade in på Jesu karaktär och hans gärning.

Första gåvan var guld, en konungslig gåva. Seneca, en romersk författare, samtida med Jesus, berättar att i Parthien (nuv. Iran) var seden att ingen kunde träda fram inför kungen utan att ha en gåva att överlämna. Guld, kungen av metaller, är en passande gåva för all kungars kung.

Jesus föddes för att bli kung. Men han skulle regera inte i makt men i kärlek, han skulle regera över människornas hjärtan. Inte från en tron men från ett kors. Vi borde oftare tänka på att Jesus är vår konung. Vi kan aldrig möta Jesus som en jämlik. Vi måste alltid möta honom med total underkastelse. Horatio Nelson, den store brittiske sjömilitären och viceamiralen, behandlade alltid sina besegrade motståndare med vänlighet och artighet. Efter en av sina marina segrar, tog man den besegrade amiralen ombord på Nelsons skepp, förde honom till Nelsons avdelning på båten. Amiralen kände till Nelsons artighet mot sina fiender och tänkte utnyttja situationen, han gick snabbt över golvet med handen rakt framför sig som att han skulle skaka hand med en likvärdig. Men Nelsons arm hängde rakt ner. “Ditt svärd först” sa han “och sen handen“. Innan vi kan bli vän med Jesus måste vi underordna oss honom!

Den andra gåvan var rökelse, vilket är gåvan för en präst.Det var i templet och i offergudstjänsten man använde den välluktande rökelsen.Prästens funktion var att öppna vägen till Gud. Det latinska ordet för präst är “pontifex” det betyder “brobyggare”. Det är precis vad Jesus gjort för oss. Byggt en bro över det stora djup som skiljde oss från Gud.Han gjorde det möjligt för oss att träda fram inför Gud.

Den tredje gåvan var Myrra. Det berättas ofta att myrra användes för väldoftens skull och kvinnorna använde den i sin skönhetsvård (massage med myrraolja) (Est 2:12). Myrra blandades också, liksom andra kryddor, i vin för att det skulle smaka och dofta bättre. Egyptierna använde denna harts vid balsamering, och greker och romare använde den vid religiösa ceremonier. I Orienten används myrra fortfarande som läkemedel.

Men framför allt användes den då någon hade dött. Myrra användes för att preparera kroppen när någon dött. “39. Och Nikodemus, som första gången kom till Jesus* om natten, kom också och hade med sig en blandning av myrra och aloe,omkring hundra pund**( 33 kilo). 40. Sedan tog de Jesu kropp och lin­dade den i linnebindlar tillsammans med välluktande kryddor, såsom judarna har för sed vid begravning.” Joh 19:39-40

Guld – en gåva för en Kung, Rökelse – en gåva för en präst och Myrra till någon som skulle dö. Det var de gåvor de vise männen bar fram redan vid Jesu krubba. Detta var en profetisk handling som talade om Jesus som den kommande verklige kungen, den perfekte Översteprästen och slutligen mänsklighetens oövervinnerlige frälsare!

fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? Dag 11 Matteusevangeliet 2: 3-16

Dramatiken kring Jesu födelse fortsätter… När De vise männen meddelar sitt ärende så får Herodes panik och hela stadens befolkning likaså. Som jag skrivit tidigare så var det en väldig turbulens ibland judarna, och en förväntan efter en världshärskares födelse som skulle ske i Palestina. Här händer det grejer – änglarna har fullt upp att leda både vise män och det ena himla fenomenet avlöser det andra. Det berättas också i andra skrifter att på Jerusalems gator vandrar en judisk siare vid namn Teron ungefär vid denna tid och förkunnar: “Rätten har trampats under fötterna, sanningen försvunnit, Lögn och ondska härskar, Naturens ordning är vänd upp och ner, skändlighetens mått är fyllt…” Men profetens ord tystas snart ner, han mördas av Herodes hemliga polis.

Men låt oss nu se Matteus beskrivning av händelserna – Matt 2:3-16

3. När kung Herodes hörde det, blev han förskräckt, och hela Jerusalem med honom,4. och när han hade kallat samman alla överstepräster och de skriftlärda bland folket, frågade han ut dem, var Kristus skulle födas. 5. Och de sa till honom: I Betlehem i Judeen, för så är skrivet genom profeten:6. Och du Betlehem i Juda land är inte alls den minste bland Juda fur­star, för från dig ska det komma en Furste, som ska vara en Herde* för mitt folk Israel. (2 Sam. 5:2. Mik. 5:2. Joh. 7:42. *KXII: Herre).7. Då kallade Herodes i hemlighet de vise männen och förhörde dem noga om tiden då stjärnan hade visat sig. 8. Och han sände dem till Betlehem och sa: Res dit och forska noga efter barnet, och när ni har funnit honom, underrätta mig, så att också jag kan komma och tillbe honom.9. När de hade hört kungen, begav de sig iväg. Och se, stjärnan som de hade sett i öster gick före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. 10. När de såg stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje. 11. Och sedan de kommit in i huset såg de barnet med Maria, hans mor, och de föll ner och tillbad honom och öppnade sina skatter och bar fram gåvor åt honom: guld, rökelse och myrra. (Ps. 72:10f. Jes. 60:6). 12. Och sedan de i en dröm hade blivit varnade av Gud att de inte skulle återvända till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land. ( Matt. 3:71 ) 3. När de hade gett sig av, se, då uppenbarade sig i en dröm en Herrens ängel för Josef och sa: Stå upp och ta barnet och dess mor och fly till Egypten, och stanna där tills jag säger till dig, för Herodes tänker söka efter barnet för att döda det. 14. Då stod han upp och tog om natten med sig barnet och dess mor och flydde till Egypten, 15. och stannade där tills Herodes hade dött, för att det skulle uppfyl­las som Herren hade sagt genom profeten, som sa: Ut ur Egypten har jag kallat min Son. (2 Mos. 4:22-23. Hos. 11:1. )16. När Herodes nu såg att han hade blivit lurad av de vise männen, blev han mycket vred och sände ut och lät döda alla pojkar i Betlehem och i hela dess omgivning, de som var två år och därunder, i enlighet med den tid som han noga hade tagit reda på av de vise männen. (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Alla bibelläsare har väl hört och sett namnet Herodes i bibeln. Han förknippas för det mesta med just ovanstående  händelse – barnamorden i Betlehem. Men jag vill berätta lite mer om honom för att visa  att denne Herodes verkligen var kapabel till att utföra något sådant. Detta har nämligen ifrågasatts av en del forskare eftersom händelsen inte är omtalad av någon av de andra evangelisterna.

Massmord var för det första något som var vanligt i dessa tiders kungahus. Herodes var dessutom en av de värsta mördarna av alla. Han började tidigt att mörda och avrätta alla som stod honom i vägen. 25 år gammal grep han och mördade en gallileisk motståndskämpe vid namn Hiskia, han fångade in dennes folk och familj och avrättade dem. Sen bekämpade han de hundratals av partisaner som gömt sig i Gallileens klipphålor och lät röka ut dem, han satte igång ett våldsamt mördande, skonade ingen varken kvinnor eller barn – fullständig utrotning av alla. År 37, när han kämpat sig till kungatiteln över judarna genom sina politiska talanger och list, så tågade han in i Jerusalem och lät genast halshugga sin motståndare Antigonus. Denne var av det gamla Israeliska kungahuset Hasmoneérna och därför avrättade han alla som var vänner till dem, både de vid hovet och stora rådet.

Men, i rättvisans namn, måste vi också erkänna att Herodes var egentligen en fantastisk man. Han kom ju inte att kallas för “den store” utan anledning! Han byggde och förändrade hela Jerusalem, påbörjade det makalösa templet i Jerusalem. Byggde nya städer, som Ceasarea och mängder med byggnader som man ser spår av över hela Israel. Det var han som lät bygga befästningen Massada i öknen vid Döda havet osv. Han lyckades också, som ingen anna, att behålla sin makt som vasallfurste under den Romerske kejsaren Augustus, trots att han gång på gång spände linan långt över sina befogenheter. Men han blev allt mer misstänksam och nervös ju äldre han blev. Han hade med tiden 10 fruar och mängder med barn vars relationer inte finns plats att reda ut här och nu.

Men han var en grym, och med tiden, sinnessjuk, mördare som inte drog sig för att avrätta även dem han älskade som sina släktingar: Aristobolus och Hyrkanus (släkt genom sin fru Marianne) sin svärmor Alexandra och sin favorithustru Marianne. Han avrättade två av sina egna barn genom att kväva dem. Andra han kallblodigt lät mörda var en oppositions grupp av trehundra officerare, och när 6000 fariséer vägrade betala skatt till kejsaren satte han igång storslakt av dem. När han låg för döden, lät han avrätta ytterligare en son. Den Romerske kejsaren Augustus lät vid ett tillfälle yttra att “det är lättare att vara Herodes svin (hys) än Herodes son (hyios)” . Han menade att judarna skonar svinen men sönerna slaktar man! Ett utslag också för Augustus välkända judehat.

Eftersom han visste att ingen skulle sörja vid hans död, befallde han att man skulle spärra in 300 av de ledande judarna på Hippodromen i Jerusalem. De skulle sen avrättas så fort hans dödsbud blev offentligt – här skulle sörjas till varje pris! Dessa frisläpptes dock när Herodes dog.

Så att denne Herodes den store skulle låta avrätta alla barn i Betlehem under två år, är inte bara möjligt utan också troligt! I denne härskares liv var barnamorden en bagatell jämfört med annat han utfört i sin politiska intrigspel om makten.

Men när Herodes försökte att döda den kommande världshärskaren denna gång gapade han efter för mycket. Här räckte inte hans hemliga polis, hans politiska list och kallblodiga grymhet till. Det nyfödda Jesus barnet beskyddades av mäktiga änglar, dessa grep in och ledde både vise män och barnets föräldrar på vägar undan Herodes mördare.

Vi ser i skriften att en människa med Gud är alltid i majoritet även mot stora härar av gudlösa fiender. Det gällde vid Jesu födelse och det gäller också dig och mig när vi vandrar med Gud och följer hans ledning!

fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

Förstår du vad du läser – dag 10 Matteusevangeliet 2:1-2 del 2

“När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen i kung Herodes dagar, se, då kom vise* män från östern till Jerusalem, Luk. 2:1f. *Österländska stjärntydare. 2. och sa: Var är judarnas nyfödde Konung, för vi har sett hans stjärna i östern och har kommit för att tillbe honom?” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)

Fortsätter att spåna lite kring detta med Betlehems stjärnan. Idag har astronomer och vetenskapsmän tillgång till fantastiska resurser för att kunna gå tillbaka i tiden och räkna ut exakt hur himlavalvet såg ut för människor som levde t.ex i Babel vid tiden för Jesu födelse. Den förste som på allvar började beräkna och fundera över vilken stjärna eller himlafenomen som de vise männen såg var den kejserlige matematikern och hovastronomen Johannes Kepler. Han satt en natt, den 17 december 1607 på slottet Hradschin i Prag och betraktar ett ett himlafenomen. Han har två enkla kikare och betraktar två planeter som närmar sig varandra, det kallas konjunktion, och ser för betraktaren ut som en kraftigt lysande stjärna. Det var ett möte mellan planeterna Saturnus och Jupiter som möttes i stjärnbilden fiskarna. Han kommer då att tänka på vad han läst av en judisk rabbin, Abarnabel, om den betydelse som judiska astrologer tillmätte denna konstellation. Att Messias skulle födas vid en konjunktion av Saturnus och Jupiter i fiskarnas stjärnbild!

Han ställde frågan kan det ha varit en liknande konjunktion vid tiden för Kristi födelse? Resultatet av hans beräkningar var : att under ett år var det konjunktion mellan Saturnus och Jupiter tre gånger! Detta inträffade enligt astronomiska beräkningar år 7 f. kr. Hans beräkningar fick ingen större uppmärksamhet under hans egen livstid det var först i modern tid som man återupptäckte hans beräkningar. Vår tids forskning har nu visat att hans beräkningar var rätt.

Kortfattat har man kommit fram till: första konstellationen inträffade i februari månad år 7 f.kr. Jupiter vandrade då från vattumannens stjärnbild till Saturnus i fiskarnas stjärnbild. Just då doldes den dock av solen som låg i dess bana. den 12 april, syntes den första gången i morgongryningen. Den 29 Maj stod planeterna helt nära varandra i Fiskarnas stjärnbild 21 grad. Nästa konjunktion inträffade den 3 Oktober i Fiskarnas 18 grad och den tredje konjunktionen inträffade den 4 december i Fiskarnas 16 grad. Dessa beräkningar har alltså utgått från att man befunnit sig i medelhavsområdet.

Men även om man såg denna nya stjärna, varför begav man sig till Jerusalem? Varför inte stanna i Babel och studera fenomenet. För österns astrologer hade varje stjärna  sin speciella betydelse. Fiskarnas stjärnbild betydde för kaldeérna, Västerlandets stjärnbild, alltså för dem landet vid medelhavet, Israel. Enligt Judarna så var Fiskarnas stjärnbild Messias tecken. Man ansåg också att Fiskarna stod för yttersta tiden. Jupiter stod för Världshärskare, Saturnus ansågs i Orienten som Palestinas stjärna. När nu Jupiter och Saturnus möttes i Fiskarnas stjärnbild betydde det att nu skulle en världshärskare födas i Palestina. Det var ju också det som de vise männen gav uttryck för när de kom till kung Herodes i Jerusalem. Och allt detta skedde år 7 f.kr. Detta är något fantastiskt!

Men kunde verkligen dåtidens astrologer beräkna och studera himlafenomenen med sådan exakt precision som behövdes? Man har alltså i nutid funnit två arkeologiska fynd som bekräftar att så var fallet. Nämligen “Berlin-planettavlan” och “Stjärnkalendern” från Sippar. Den först nämnda tavlan, upptecknades år 17 f.kr. och sträcker sig fram till 10 e.kr. Den är nedtecknad på en egyptisk papyrus från något senare datum, år 42 e.kr. Den är alltså en förteckning över planeternas rörelser i tabellform och bevisar att man redan då, årtionde i förväg, kunde förutsäga planeternas rörelser. Den andra, stjärnkalendern från Sippar, är en av de yngsta kilskrift tavlor som man hittat. Den iordningställdes år 8 f.kr av astrologerna vid det urgamla observatoriet i Sippar vid floden Eufrat. Här står noggrant beskrivit, för varje månad och dag, planeternas olika rörelser och möten för året 7 f.kr. Dess huvudtema är den förutnämnda konjunktionen mellan Jupiter och Saturnus i Fiskarnas stjärnbild år 7 f.kr.

Vi får alltså än en gång bekräftat att det ligger en verklighet bakom berättelsen hos Matteus, och att den står  i överensstämmelse med samtida original dokument. Troligtvis var det denna stjärnkalendern från Sippar som fick de vise männen från Österns länder att bege sig mot Jerusalem. Som jag nämnde i föregående blogg så ger också detta en förklaring till kung Herodes rädsla och fanatiska beteende vid blotta misstanken att det var något på gång. För givetvis hade kung Herodes tillgång till den information och de förväntningar som låg så starka i tiden för Jesu födelse. Förväntningarna om en kommande ny världshärskare, Messias skulle födas i Palestina och nu uppenbarades på himlavalvet ett klart lysande tecken, så uppenbart att människor från fjärran länder kom långa vägar för att tillbe den nyfödde världshärskaren.

Idag väntar vi på Messias igen. Inte att födas in i världen som ett konungabarn. Men som en världshärskare i all sin allmakt och härlighet. Tecknen på att tiden är inne är så många och överväldigande att vi inte kan ta dem nu och här. Men frågan är om vi ser dem och förbereder oss för Hans ankomst…! På Jesu tid var det astrologer och världens forskare som ropade ut om den kommande världshärskaren. Idag är det världsliga media, klimatforskare och vetenskapsmän som om igen ropar till världens innebyggare – det är något på gång, förändringar kommer, och domedagsklockans visare flyttas ständigt närmare mot 12 slaget. Jesus kommer – är du redo? Verkligen?

Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser – dag 9 Matteusevangeliet 2:1-2

Nu lämnar vi första kapitlet och läser början av kapitel 2. “När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen i kung Herodes dagar, se, då kom vise* män från östern till Jerusalem, Luk. 2:1f. *Österländska stjärntydare. 2. och sa: Var är judarnas nyfödde Konung, för vi har sett hans stjärna i östern och har kommit för att tillbe honom?”

Detta är ett avsnitt som finns många tankar,ideér och myter om. I de flesta julkrubbor så finns de vise männen med. Oftast avbildade som 3 konungar från fjärran, oftast mytiska, länder. Men först låt mig säga att ingenstans står det att de var kungar eller att de var tre som kom med sina gåvor. Gåvorna var tre, men bibeln säger inte att det var tre kungar. Det kanske var fler eller färre dessutom kallades de “magis”!

Hur som helst, dessa “vise män”, ett ord som egentligen lyder “magi” ett ord som är svår översatt. Den grekiske historieskrivaren Herodotus berättar om dessa “magi”, att de var egentligen från en Medisk stam. Mederna var en del av det Persiska riket (ung. det nuvarande Iran). De hade en gång försökt att ta över makten i det Persiska riket men misslyckats. Allt sedan dess hade denna stam, lagt alla tankar på herravälde och makt åt sidan och istället börjat utveckla sitt religiösa intresse och blev så småningom en stam av präster.Ungefär som Leviterna blev för Israels barn. De blev andliga rådgivare åt de persiska kungarna och inga religiösa riter eller offer kunde förrättas utan att dessa “magis” var närvarande. De blev instruktörer och lärare i det persiska riket. De var lärda män i filosofi, medicin och naturvetenskap. De var siare och tolkade människors drömmar. I senare tid i mellanöstern så fick de allt lägre ställning i samhället och betraktades som trollkarlar och spåmän.

Exempel finns i Nya testamentet, Elymas, trollkarlen i Apg 13:6-8 “6. Sedan de hade färdats över ön ända till Pafos, träffade de på en trollkarl, en falsk profet, en jude vid namn Barjesus. Apg. 8:9. 7. Han var hos landshövdingen Ser­ gius Paulus, som var en förståndig man. Denne kallade till sig Barna­ bas och Saulus och bad att få höra Guds ord. 8. Men Elymas, trollkarlen – det är vad hans namn betyder – stod dem emot och försökte vända bort lands­ hövdingen från tron.” Men givetvis fanns det säkert också ärliga sanningssökande religiösa ledare bland dem.På denna tid så satte man stor tilltro till astrologin. Man trodde att man kunde förutspå framtiden och att en människas öde var beroende av under vilken stjärna hon var född. Stjärnorna, var ett mystiskt fenomen för dåtidens människor. De rörde sig i sina banor och utgjorde ett skådespel under de nattsvarta nätterna i mellanöstern. Inte så underligt att man sökte svaren där.

Vi vet inte exakt vilken klart lysande stjärna som drog till sig magis uppmärksamhet. Många olika gissningar har presenterats. Klart är att år 11 f. kr så passerade Halleys komet och var klart synlig på stjärnhimlen i mellanöstern. År 7 f.kr. var det en konjunktion mellan Saturnus och Jupiter, och mellan år 2-5 f.kr visade sig ett ovanligt astronomiskt fenomen. På den tiden, på första dagen i den Egyptiska månaden Mesori, så lyste stjärna Sirius med ett ovanligt starkt ljus i soluppgången. Namnet Mesori, betyder “en prins är född” och dessa astrologer i antiken, måste ha tolkat det som att en stor konung skulle födas.

Vi vet inte vilken stjärna de såg, men “magis” yrke var att beskåda himlen och söka efter tecken. De såg ett tecken på att en konung var på väg att födas in i denna värld. Det kanske verkar märkligt att dessa män skulle bege sig på en lång färd för att söka efter en nyfödd kung, men faktum är att just vid denna tid i mellanöstern, fanns det en ovanligt stark förväntan att något sådant skulle ske. Även de romerska historieskrivarna kände till detta. Suetonius skriver en tid senare “Det har spridit sig över hela orienten en gammal och etablerad tro, att det var ödesbestämt att nu var det tid för att män från Judeén att regera över världen” (Suetonius “Vespasianus liv”) Likaså skriver TacitusDet fanns en stark övertygelse, att just då, skulle mellanöstern få makt och styrande från Judeén skulle överta den universella makten“. Även judarna själva hade denna tro. Josefus skriver i “judarnas krig” “att vid den tiden skulle en regent från Judeén överta makten över hela den bebodda Jorden”. Några årtionden senare berättar Suetonius, om att den Armeniske kungen Tiridateds besökte kejsar Nero i Rom tillsammans med sina magis. Dessa magis, dyker också upp i Aten i Grekland och förrättar offer  till minne av Plato.

Vid Jesu tid finner vi också att Augustus, den förste romerske kejsaren, hyllades som “Världens frälsare” och att flera av de romerska skrivarna profeterar om de kommande gyllene dagarna. Det är inte så underligt att kung Herodes reaktion blev vad den blev, då känslorna och förväntningarna låg på topp.

Det finns absolut ingen anledning att misstänka att berättelsen om de vise männen endast skulle var en from legend.Detta är tvärtom något som man exakt kunde förvänta sig ske i mellanöstern vid denna tid. När Jesus föddes var det en tid av oerhörd förväntan. Mänskligheten väntade på Gud och en längtan efter Gud fanns i deras hjärtan. Oavsett vilka eller hur många de var, dessa “magis” hade sett stjärnan och följt den. De tolkade tecknet rätt – det var världarnas Herre och Konung –  som ödmjukt lät sig födas in i denna vår värld så korrumperad och förstörd. Människan hade då som nu, upptäckt att det går inte bygga ett lyckorike utan Gud.

Jesus kom till en värld som väntade på honom, och när han föddes väntade världen vid hans krubba. Det var det första tecknet på att Jesus skulle komma och återta herraväldet på Jorden. Pris ske Gud, det är sant!

Fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – dag 8 Matteusevangeliet 1:18-25 del 4

Matt 1:19. Men Josef, hennes man, som var rättfärdig…

Idag tittar vi närmare på en person som man inte talar om så ofta i fromma samtal, diskussioner eller predikningar. Nämligen Josef, Marias man och Jesu “fosterfar”. Det är inte så underligt då man inte vet så mycket om honom. Det står inte så mycket i bibeln om honom och de olika traditionerna inom romersk-katolska kyrkan och den ortodoxa har lagt mest kraft på Maria. Men en del finns och vi ska titta närmare på materialet.

Josef var en rättfärdig man. God och rättfärdig står det i folkbibelns översättning. Och det är helt klart att den bibliska innebörden av att vara rättfärdig betydde att man var en barmhärtig och god människa som älskade Gud och levde rätt i bland sina medmänniskor. En rättfärdig man är “färdig att gå inför rätten utan rädsla att bli dömd” som någon förklarade begreppet.

Josef var också en man som var lyhörd för Guds röst. Tre gånger berättas det om att Gud talade till Josef i drömmar. Första gången var när Josef beslutat att skilja sig från Maria pga att hon var gravid Matt 1:19f, andra gången var när han fick uppmaningen att fly med sin familj till Egypten Matt 2:19ff. Tredje gången var när ängeln uppenbarade sig i ännu en dröm och befallde dem att återvända till Israel. Josef lydde direkt ängelns uppmaning, han var en ödmjuk och lydig Herrens tjänare.

Josef var timmerman, snickare. En enkel hantverkare som inte var bunden till någon direkt bostadsort för yrkets skull. Det inte ovanligt att man rörde på sig och flyttade som Josef med familj till Nasaret. Ett yrke som oftast gick vidare i familjen, och därför förutsätter vi att Jesus också var snickare, en hantverkare som var duktig att jobba med trä.

Josef var av Davids släkt. Det var något att vara stolt över även om Josef tillhörde en fattig del av denna ätt. Men trots att de var fattiga var de stolta framförallt i religiöst hänseende – det var ju i Davids släktled som Messias skulle komma! Den judiske författaren Schalom Asch skriver i sin bok “Mirjam”, en roman om Jesu mor Maria: “De högättade familjerna i Israel var outtröttliga när det gällde att bevara släktens renhet och krävde av varje medlem att han endast fick gifta sig in i en släkt av samma höga rang. Det fanns ingenting i det judiska hemmet som omhuldades mer än släkttavlan. Den överlämnades från generation till generation som den dyrbaraste av alla släktklenoder…” Om nu vanliga familjer var så noga med sitt släktförhållande, hur var det då inte med de som visste att de var i rakt nedstigande led till kung David från vilken Messias en dag skulle träda fram!

Josef fick många barn!  Mark 6:3 “3. Är det inte snickaren, Marias son, bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och är inte hans systrar här hos oss? Och de tog anstöt av honom.” Han hade alltså minst 4 egna söner och flera döttrar och sin fosterson Jesus! Så även om katolska kyrkan som försökt förvränga teologin till att Maria var en evig jungfru, att hon aldrig haft sexuellt umgänge med någon man. Man försöker komma förbi bibelns vittnesbörd om Maria och Josefs barn genom att påstå att Josef skulle varit änkeman med en stor barnaskara med sig in i äktenskapet och att han aldrig rört Maria. Detta var några tokigheter man hämtat från en apokryfisk skrift vid namn “Jakobs protoevangelium“. Detta låg sedan till grund för diverse legendbildningar som sen via dåligt pålästa kyrkofäder blivit till kyrkodogmer i både Österländska och Romersk katolska kyrkan.

Men läser man skriften – det är det det handlar om här – vi läser skriften och ser vad den säger, så står det t.ex. i Matt 1:24-25 “24. När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt honom, och tog sin hustru till sig, 25. men rörde henne inte, förrän hon hade fött sin Son, den förstfödde*, och han gav honom namnet Jesus. Här står det svart på vitt, texten är solklar – han väntade med det sexuella umgänget till efter Jesus var född och Maria läkt ihop. Sen fick de många barn efter det!

Även om Maria är den som oftast står fram i förgrunden så var Josef ingen bi-person i historien. Det var han som gav namnet Jesus till barnet Matt 1:25, Det var ju till honom ängeln talade tre gånger och det var han som styrde och ställde med deras resor t.ex. Matt 2:14 “Då stod han upp och tog om natten med sig barnet och dess mor och flydde till Egypten,”.

När Josef dog vet vi inte, men de flesta tror att han dog tidigt. Han var ju dock med vid tillfället när Jesus var tolv år Luk 2:48 “...och hans mor sa till honom: Son, varför har du gjort detta mot oss? Se, din far och jag har med mycket oro sökt efter dig.” Efter detta har vi ingen information om Josef i Bibeln förut en notis i Johannes evangeliet 6:42 “Och de sa: Är denne inte Jesus, Josefs son, vilkens far och mor vi känner? Detta pekar ju på att Josef fortfarande var vid liv när Jesus var i full verksamhet vid vuxen ålder!

Nåväl så långt Josef.

Fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – dag 7 Matteusevangeliet 1:18-25 del 3

Matteus 1:18 – 25 Del 3. Idag vill jag att vi tittar närmare på den fantastiska profetian som är hämtad från profeten Jesaja kap 7:14.

“22. Och allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas* som Herren hade sagt genom profeten, som sa:(*KXII: fullbordas.) 23. Se, jungfrun ska bli havande och föda en Son, och de ska ge honom namnet Emmanuel, vilket betyder: Gud med oss.”

Hur kommer det sig egentligen att Matteus kopplar samman den urgamla texten från 700 talet f.kr. med händelserna som utspelats kring Jesu födelse? De som funderat och kritiserat Matteus rätt till att använda detta bibelord menar att han har gjort våld på texten för att den ska hjälpa honom att snickra ihop sitt evangelium. Och på ett sätt kan man se att de har rätt. Nämligen att ursprungligen hade inte Jesajas profetia någon intention att peka på en fjärran framtid utan han hade i åtanke något helt annat.

I Jesajas 7 är nämligen situationen den att kung Ahas, och Juda nation, befinner sig i en pressad situation, då Syriens kung Resin, och nordrikets (Israels) kung, ingått en allians för att besegra judarna och Jerusalem. Det står att när Ahas och hans folk hörde att fienden slagit läger i Efraim “skälvde Ahas och hans folks hjärtan som skogens träd skälver för vinden“. (Jes 7:2)

Det är då profeten Jesaja får tilltalet från Gud att möta kung Ahas och leverera Herrens ord av tröst och löften om Hans ingripande. Här kommer Jesaja med en utmaning till kung Ahas: Begär ett tecken av din Gud “nedifrån djupet eller uppifrån höjden” (Jes 7:11) Alltså Gud ger kung Ahas öppna famnen – vadhelst du vill ha för ett tecken, för att tro på vad jag säger, så skall du få det. Men kung Ahas är rädd, han är bara 20 år gammal, men har redan levt ett liv i ogudaktighet och synd. Det står i 2 kung 16:3 om att “han lät sin son gå genom eld efter den avskyvärda seden hos de folk Herren fördrivit...” Alltså offrat sitt barn till sataniska avgudar! Så det är inte konstigt att Ahas säger i Jes 7 att han “inte vill begära något, inte vill fresta Herren…

Jesaja leverera nu den så välkända profetian som Matteus citerar i Matt 1:23. Men den profetia Jesaja uttalar i denna stund handlar inte i första hand om något som ska ske 700 år senare, utan handlar om att kung Ahas kommer att få en son, nämligen Kung Hiskia. Han kom verkligen att bli en stor ledare och reformator i Israel. Bibeln säger om Hiskia “Han förtröstade på Herren Israels Gud. Ingen var honom lik bland alla ljuda kungar efter honom inte heller bland dem som varit före honom…” 2 kung 16:5

Profetian blir dock inte uppfylld genom Hiskia. För om allt det som utlovats i profetian skulle fullbordas så vore Hiskia ingen mindre än Messias! Detta var hur judarna tolkade profetian vid tiden för Jesu födelse. Man menade att Hiskia var Messias. Men eftersom han dog så innebar det att han skulle uppstå från de döda, och då skulle de följande profetiorna om Messias i Jesaja 9 och 11 gå i fullbordan!

Det fanns det vid tiden för Jesu födelse olika Messiasförväntningar bland folket. En åsikt menade enligt Joh 7:27 “Men vi vet varifrån den här mannen är, men när Kristus (messias på hebreiska) kommer vet ingen varifrån han är.

En annan åsikt uttryckte “. Joh 7:41-42 “41. Andra sa: Denne är Kristus. Men några sa: Inte kommer väl Kristus från Galileen? 42. Säger inte Skriften att Kristus kommer från Davids säd och från staden Betlehem, som David kom ifrån?

Så hur kom det sig att Matteus tog profetian från Jesaja och tillämpade den på Jesus? Hittade han på för att fixa till sitt evangelium? Nej, inte var det så. Det handlade naturligtvis om Guds uppenbarelse över den nya situationen. Plötsligt så föll dessa profetord på plats och Matteus infogade dem i sitt evangelium. Orden hade uttalats av en profet. Och genom profetens mun förmedlas ord från himlen, vars verkliga betydelse och fullbordan, inte ens profeten själv alltid känner till. I denna profetia finns olika nivåer, den handlade till en viss del om Hiskia, som verkligen blev född såsom en son till kung Ahas trolovade. Men den handlade framförallt om att en annan som verkligen blev Messias (alltså inte Hiskia) blev född av en jungfru. Guds löften och profetior visar sig med tiden bli uppfyllda genom verkliga händelser som leder fram till en ny innebörd av löftena!

Detta upprepas på många ställen i skriften. Låt oss titta på Joh 11:49 ff, “49. Men en av dem, Kaifas, som var överstepräst det året, sa till dem: Ni förstår ingenting! 50. Inte heller tänker ni på att det är bättre för oss*, att en man dör för folket än att hela folket går förlorat. Joh. 18:14. *UN: er. 51. Men detta sa han inte av sig själv, utan som överstepräst det året profeterade han att Jesus skulle dö för folket.

Alltså här talar översteprästen om det bästa vore att offra Jesus till de romerska myndigheterna pga. den nuvarande politiska situationen. Så kommer vi som judar att lämnas ifred. Men utan att veta det själv så talar han som profet ut ett ord  som först senare går i uppfyllelse genom Jesu försoningsgärning.

Här i ligger också förklaringen till de missförstånd och den kritik som riktats mot Matteus användande av Messiasprofetian i Jesaja. Den handlade för 700 år sen om Hiskia, men dess verkliga uppfyllelse fick den genom Jesu födelse genom jungfru Maria 700 år senare!

Jag citerar de fantastiska orden från Matteus evangelium igen:”22. Och allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas* som Herren hade sagt genom profeten, som sa:(*KXII: fullbordas.) 23. Se, jungfrun ska bli havande och föda en Son, och de ska ge honom namnet Emmanuel, vilket betyder: Gud med oss.”

Allt skedde som Gud förutsagt för så länge sen och vi gläder oss över dess fullbordan. Frälsaren kom till oss genom ett mirakel och Gud, Emmanuel, är verkligen med oss!

Fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

 

STORBÖNEMÖTE FÖR SVERIGE!

“STORBÖNEMÖTE FÖR SVERIGE”

KUPOLEN LINKÖPING

(Pingstförsamlingen i Linköping)

TORSDAG 7 JANUARI 2016 Kl. 18.00

Evangelist KG JONSSON m. fl.

Lovsång MARIA HALLMAN (lovsången startar 17.30)

(Stefan Hallman är med på samlingen men medverkar ej p.g.a. sjukdom)

Vägbeskrivning; Majgatan 4, 582 46 Linköping.

Info; Nadia Ekstedt 073 597 15 32

 

“Förstår du vad du läser” – dag 6 Matteusevangeliet 1:18-25 del 2

Matteusevangeliet 1:18 – 25 fortsättning…

1:20 …ängel för honom i en dröm och sa: Josef, Davids son, frukta inte att ta Maria, din hustru, till dig, för det som är avlat i henne är av den Helige Ande”.

Jungfrufödseln är ett av kristendomens stora mysterier. Att Maria skulle blivit gravid utan att haft umgänge med någon man. Med andra ord; hon var fortfarande oskuld men ändå gravid! Är Jesu underbara födelse är ett historiskt faktum? Eller är det bara något som senare författare fått till utifrån att det passar in på t.ex. profetian i Jes 7:14, eller för att det finns mängder av legender om en gudomlig jungfrufödsel i den antika omvärlden?

Frågan forskare ställt sig är varför är det bara Matteus och Lukas som berättar om denna fantastiska händelse, varför inte Markusevangeliet som ligger till grund för både Matteus och Lukas? Eller Johannes, som skrev sitt evangelium mycket senare än de andra. Det hade väl passat kan man tycka, att han haft med sig detta underbara?

Nu är detta inte något problem egentligen, för Johannes skriver t.ex. i Joh 2:3 om hur Maria räknar med Jesu makt att göra under vid bröllopet i Kana. Johannes förutsätter att det är självklart att Maria redan från början kände till sin sons hemlighet.

Men det finns andra bevis för att det var känt att Jesus inte var avlad på vanligt sätt. I Matteusevangeliet beskyller man Jesus  för… “Människosonen kom, och han äter och dricker, och de säger: Se, vilken frossare och vindrinkare han är, tullindrivares* och syndares vän.Matt:11:19.

Likaså i Luk 7:34…” han äter och dricker och ni säger: Se, den mannen är en frossare och drinkare, en vän till tullindrivare* och syndare.

Detta uttryck var ett skällsord välkänt i den antika palestina judendomen. Med det bekämpade man en människa som härstammade från en illegitim förbindelse och som genom sitt uppförande och religiösa liv avslöjade sitt skamliga ursprung! Dvs. man påstod om den där mannen Jesus och sa att han var född utanför äktenskapet – en horunge!

I Mark 6:3 får vi den intressanta uppgiften “3. Är det inte snickaren, Marias son, bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Och är inte hans systrar här hos oss? Och de tog anstöt av honom. Här ska man komma ihåg den judiska namngivningens stränga lagar! En jude uppkallades efter sin fader, även om fadern under graviditeten skulle ha avlidit. Efter sin mor uppkallades han endast om fadern var okänd! I Mark 6 säger alltså judarna om Jesus att han är endast Marias son – inte Josefs! Vilket används i nedvärderande syfte förstås! Man sa rakt ut – “Vi vet inte vem som är pappa till den där Jesus.” Kanske man hade tigit i åratal, men nu när drevet gick mot Jesus så kom det fram var folk viskat i hemlighet om i Nasaret i alla år. Nu ville man  driva bort honom från sin hemstad – bort med horungen, bort med Marias son!

Efter Jesu död uttrycker man sig ändå tydligare. I ett judiskt släktregister från tiden före år 70, framträder Jesus “som en hustrus horunge“. Rabbiner från denna tid kallade utan vidare Jesus som “son till en äktenskapsbryterska” och “son till en sköka“! De påstod dessutom att de visste namnet på den obekante fadern – Pantera. Detta står omtalat i flera gammalrabbinska texter. Även den kände judiske skrivaren Celsius berättar åtskilliga skvallerberättelser om Maria och legionären Pantera. Hos andra folk omtalas Jesus också i negativa former. T.ex Samariterna och Mandeérna kallar Jesus för Marias son-“Jesus ben Mirjam“.

Även i koranen finner vi denna polemik mot Jesu ursprung; han kallas Regelbundet där för “Isa Ibn Marjam”=Jesus Marias son. En känd korankommentator, Abdallah Al-Baidawi, förklarar att “en man bär moderns namn om fadern är okänd”! Men inom Islam är detta högst positiv kommentar, då enligt Islam Jesus är jungfru Marias son, avlad genom Guds skapade ord..

Sammanfattning: Det historiska faktum är att Jesus var Marias son, inte Josef´s. Detta erkänns av både kristna och judar, vänner och fiender. Detta är ett dubbeltydigt tecken: De kristna såg här ett gudomligt ingripande genom Den Helige Ande, en gudomlig skaparakt! Judarna däremot talar om Marias äktenskapsbrott! Det är ur denna strid som pågått redan från början, som är anledningen till att man med kraft ville betona i födelseberättelserna i Matt och Lukas, att Josef var medveten om vad som skedde och ödmjukt böjde sig för Guds vilja. 

Josef vare sig anmälde Maria eller övergav henne utan tog henne till sig som äkta hustru och legitimerade Marias son genom att personligen ge honom namnet Jesus. Genom detta så blev också Jesus upptagen legalt av Davids hus och släkt med därtill alla hörande rättsliga förmåner och förpliktelser! En trolovad kvinna var bunden till trohet på samma sätt som en gift kvinna. Om det skett ett äktenskapsbrott kunde mannen förskjuta kvinnan genom att ge henne ett skiljebrev eller inge en offentlig anmälan mot henne. Straffet var hårt – en kvinna som brutit sin trohetsed skulle stenas till döds! 5 Mos 22:23-24 “Om en orörd flicka är trolovad med en man och en annan man träffar henne i staden och ligger med henne där, 24 skall ni föra ut båda till stadsporten och stena dem till döds”

Det står alltså helt klart att Josef inte hade något med Jesu tillkomst att göra. Det visste alla i omgivningen kring Josef och Maria. Genom ryktesspridningen fick det många delikata detaljer genom åren. Men för den bibeltroende ger detta bara mer bekräftelse åt händelsens sanning. Jesus, Guds son, föddes in i denna världen genom ett gudomligt ingripande. Genom jungfrufödselns mirakel skapades förutsättningarna för att en syndfri människa skulle växa upp och leva i denna värld med ett enda syfte. Låta sitt syndfria blod offras som ett försoningsoffer för alla människor på golgata kors. I den stund satan i helvetets hålor gjorde anspråk på Guds son – så fick han chockerad göra upptäckten att den här personen hade han inget att göra med. Jesus var syndfri – född in i världen med ett annat blod än det besmittade blodet från den gamle Adams arvssynd.

Jungfrufödelsen var första steget in i Kristi försoningsgärning. En hörnsten i den kristna tron, detta kan inte tas bort då faller hela teologin! Men nu är jungfufödelsen en historisk sanning. Skriften är sann och den som väljer att söka sig till den Jesus som bibeln talar om kommer att få uppleva kraften i evangeliet. Kraften att bli född på nytt, att bli en ny skapelse med ett helt nytt liv med eviga konsekvenser!

fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser – Dag 5 Matteusevangeliet 1:18 – 25

Året 2015 skrev Maria Hallman (min hustru) sin bibelblogg varje morgon och utlade skriften utifrån Gideoniternas bibelläsningsplan där man läser hela bibeln under ett år. Det var en fantastisk bedrift och jag beundrar henne för det. Nu är det min tur. Jag har dock inte samma ambition.

Mitt tema blir ”Förstår du vad du läser”. Jag kommer att läsa ett bibelavsnitt varje dag och utlägga mina tankar kring detta avsnitt. Till min hjälp har jag givetvis ett antal kommentarer och bibelhandböcker från mitt teologiska bibliotek. För att inte ställa för stora krav på den som vill följa min undervisning så tar jag ganska korta avsnitt varje dag. Jag håller mig till Nya testamentet och börjar från början. För att göra det lite intressantare använder jag…

Svenska Reformationsbibelsällskapets översättning av Textus Receptus 1894 samt revidering av Karl XII:s Kyrkobibel från 1703 Andra upplagan utgiven såsom särtryck 27 december 2015 (http://www.bibel.se/bibeln)

Matteus 1:18-25

“18. Med Jesu Kristi födelse gick det till så: När Maria, hans mor, var trolovad med Josef, visade det sig innan de hade kommit tillsammans, att hon var havande genom den Helige Ande. (Luk. 1:27f.) 19. Men Josef, hennes man, som var rättfärdig och inte ville utsätta henne för vanära, tänkte i hemlighet skilja* sig från henne. (*KXII: överge.) 20. Men när han tänkte på detta, se, då uppenbarades Herrens ängel för honom i en dröm och sa: Josef, Davids son, frukta inte att ta Maria, din hustru, till dig, för det som är avlat i henne är av den Helige Ande. 21. Och hon ska föda en Son, och du ska ge honom namnet Jesus*, för han ska frälsa sitt folk från deras synder. (Ps. 130:8. Luk. 1:31, 2:21. Apg. 4:12, 10:43, 13:38-39. *Hebr. Jeschua (Josua). Betyder Herrens frälsning.) 22. Och allt detta skedde, för att det skulle uppfyllas* som Herren hade sagt genom profeten, som sa:(*KXII: fullbordas).23. Se, jungfrun ska bli havande och föda en Son, och de ska ge honom namnet Emmanuel, vilket betyder: Gud med oss.( Jes. 7:14. 24. )När Josef vaknade upp ur sömnen, gjorde han som Herrens ängel hade befallt honom, och tog sin hustru till sig, 25. men rörde henne inte, förrän hon hade fött sin Son, den förstfödde*, och han gav honom namnet Jesus. (Luk. 2:21. *UN: en so”)

1:18-25 – Del 1 Frälsaren ankomst till vår värld

I vårt västerländska sätt att tänka när det kommer till relationer och äktenskap kan detta avsnitt verka ganska förvirrande. Först står det att Josef var “trolovad” med Maria, sen står det att han funderade på att i hemlighet “skiljas” från henne och sen kallar ängeln i drömmen Maria för “din hustru”. Men detta är helt normalt förfarande bland judarna när det gäller procedurerna kring äktenskapet.

a) Först var det en förlovning. Denna inträffade ofta när paret fortfarande var barn. Detta ordnades av föräldrarna eller någon professionell “match-maker”. Detta skedde oftast utan parets medverkan, de hade kanske aldrig ens träffats. Man ansåg att äktenskap var en alldeles för allvarlig sak att det skulle styras av några av hjärtats känslor eller passioner…

b) Trolovning var nästa steg. Det var vad man skulle kunna kalla en bekräftelse, ratificering av den förlovning som paret tidigare ingått. Vid det här tillfället, kunde flickan, hoppa av, avbryta, den förlovning föräldrarna arrangerat för henne när hon var ung, om hon inte ville gå vidare med proceduren. Men om det gick vidare till trolovningen så var den absolut bindande. Denna varade ett år. Under denna tid var paret kända som man och hustru. Men de hade inte rättighet att leva som ett gift par. Alltså de bodde inte tillsammans och hade absolut inget sexuellt umgänge.

En trolovning kunde endast upplösas genom skilsmässa. Om t.ex. mannen hade dött under trolovningsåret, så kallades flickan “en oskuld som blivit änka”. Det var under denna period som Josef och Maria befann sig. De var trolovade i ett år, och om Josef ville avsluta denna hade enda möjligheten varit att skilja sig från henne, och under detta år var de man och hustru i juridisk mening.

c) Det tredje steget var själva vigselakten. Vilket avslutade trolovningsåret. Så om vi följer det normala förfarandet när det gäller judiska bröllop så var så här långt allt helt perfekt och följde helt de lagar och rutiner som fanns.

Men det var alltså i detta läge som plötsligt det blev berättat för Josef att Maria var gravid och att barnet kommit till genom Den Helige Andes befruktning och att barnet skulle kallas Jesus. Jesus är den grekiska formen för namnet Joshua, vilket betyder “Jehova är frälsning”. Det blev berättat för Josef att barnet skulle växa upp till att bli den frälsare genom vilken Guds folk skulle bli frälst från sina synder. Barnet kom i första hand som frälsare, i andra hand som konung. Han kom till denna värld inte för sin egen skull men för mänskligheten skull och för vår frälsnings skull.

fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser – dag 4 Matteusevangeliet 1:1-17 del 4

Året 2015 skrev Maria Hallman (min hustru) sin bibelblogg varje morgon och utlade skriften utifrån Gideoniternas bibelläsningsplan där man läser hela bibeln under ett år. Det var en fantastisk bedrift och jag beundrar henne för det. Nu är det min tur. Jag har dock inte samma ambition.

Mitt tema blir ”Förstår du vad du läser”. Jag kommer att läsa ett bibelavsnitt varje dag och utlägga mina tankar kring detta avsnitt. Till min hjälp har jag givetvis ett antal kommentarer och bibelhandböcker från mitt teologiska bibliotek. För att inte ställa för stora krav på den som vill följa min undervisning så tar jag ganska korta avsnitt varje dag. Jag håller mig till Nya testamentet och börjar från början. För att göra det lite intressantare använder jag…

Svenska Reformationsbibelsällskapets översättning av Textus Receptus 1894 samt revidering av Karl XII:s Kyrkobibel från 1703 Andra upplagan utgiven såsom särtryck 27 december 2015 (http://www.bibel.se/bibeln)

Matt 1:1-17 Del 4

När man tänker på att detta är Jesu Kristi Guds sons egen släkttavla så blir man närmast konfunderad. Om Gud i sin himmel nu satt och funderade ut sin plan om när var och hur allt skulle gå till så undrar man hur han tänkte?

När det gäller utväljande av plats och tid så var det vettigt. Platsen – hos judarna, det var väl förberett genom hela GT, och geografiskt i dåvarande provinsen Syrien – mitt i romarriket med en mycket romvänlig furste vid makten – kung Herodes, var ju också smart!  Tidpunkten i historien då? Jo tiden var verkligen inne…de historiska omständigheterna hade aldrig varit som de var då, Pax Romana-Fred i hela dåvarande världen! Det fanns ett nyligen upprättat postväsenden som snabbt tog nyheter till alla världens hörn. Det var ett nytt vägsystem (alla vägar bär till rom) med övervakningsstationer och tavernor och dåtida motell var 5 kilometer. Det fanns soldatbeskydd längs vägarna (mot stråtrövare) –  dessutom ett gemensamt språk-grekiskan! Alla kunde kommunicera med varandra! Allt detta verkade för att evangeliet skulle snabbt nå ut i världen!

Men när man tittar närmare på den släkt och familj Gud valde som redskap för att föda fram Guds egen son så kan man börja undra… Borde inte Guds heliga son komma från en familj med fläckfritt förflutet? Nu talar vi om en judisk familj där man så noga vände ut och in på allting. Där det inte skulle finnas varken fläck eller skrynkla, där minsta felsteg eller felaktigheter fick konsekvenser i 10 generationer?…

Nåväl låt oss titta på släkttavlan. Det första en jude skulle reagera på var ju att här finns det med några kvinnonamn. Det var för det första inte normalt att man fann några kvinnonamn i de judiska släkttavlorna överhuvudtaget. Men i Jesu släkttavla så nämns några stycken: här markerade med fetstil :

Matt 1:1 Detta är boken om Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, släkttavla. 2. Abraham födde Isak, Isak födde Jakob, Jakob födde Juda och hans bröder. 3. Juda födde Peres och Sera med Tamar, Peres födde Hesron, Hesron födde Ram. 4. Ram födde Amminadab, Ammi­nadab födde Naheson, Naheson födde Salmon. 5. Salmon födde Boas med Rahab, Boas födde Obed med Rut, Obed födde Isai. 6. Isai födde kung David, kung David födde Salomo med Urias hustru.

Kom nu ihåg; Kvinnan hade inga legala rättigheter, hon värderades inte som en person utan som en sak. Hon var i en äkta mans, eller en faders ögon endast som en egendom, med vilken han gjorde som han ville. I den ursprungliga formen av den judiska morgonbönen, så tackade en man varje morgon Gud för att han inte var född till “en hedning, slav eller en kvinna!“. Så att det fanns kvinnonamn i släkttavlan är både överraskande och ovanligt.

Tittar man dessutom på vilka dessa kvinnor var och vad de gjorde, så blir det ännu mer uppseendeväckande! Rahab, var en hora från Jeriko! (Jos 2:1-7) Rut, var ju inte ens judinna, hon var Moabitiska! (Rut 1:4) och fastställer inte själva lagen i 5 Mos 23:3 “Ingen ammonit eller moabit får någonsin upptas i Herrens församling; inte ens deras efterkommande i tionde led får upptas där.”  Rut hörde alltså till ett främmande  och hatat folk! Tamar, var en förförerska och äktenskapsbryterska (1 Mos 38) Batseba, kung Salomos mor, var ju kvinnan som David förförde och stal från Uriah, som han sen lät mörda på det mest grymma och fegaste sätt! (2 Sam 11-12).

Tittar man dessutom på listan av kungar som finns i kungars kungs släkttavla, så är det ett antal som står med bloddrypande händer. Och som har begått allt från oräkneliga mord, svek, orättfärdigheter till att vända sig mot Gud i upprorisk  avgudadyrkan.De är markerade med fetstil.

7. Salomo födde Rehabeam, Reha­beam födde Abia, Abia födde Asa. 8. Asa födde Josafat, Josafat födde Joram, Joram födde Ussia. 9. Ussia födde Jotam, Jotam födde Ahas, Ahas födde Hiskia. 10. Hiskia födde Manasse, Manasse födde Amon, Amon födde Josia. 11. Josia födde Jekonja och hans bröder, vid tiden för den babyloniska fångenskapen. 

Omdömet om dessa kungar är att “de gjorde vad ont var i Herrens ögon“…vilket är ett milt omdöme när det handlar om massmördare och personer som offrat bebisar till att brännas levande som ett offer till avgudar…

12. Och efter den babyloniska fång­enskapen födde Jekonja Sealtiel, Sealtiel födde Serubbabel. 13. Serubbabel födde Abihud, Abihud födde Eljakim, Eljakim födde Assur. 14. Assur födde Sadok, Sadok födde Jakim, Jakim födde Eliud. 15. Eliud födde Eleasar, Eleasar födde Mattan, Mattan födde Jakob. 16. Jakob födde Josef, Marias man, och av henne föddes Jesus, som kallas Kristus.17. Så är alla släktled* från Abraham intill David fjorton led* och från David till den babyloniska fången­ skapen fjorton led* och från den babyloniska fångenskapen intill Kristus fjorton led*. *Alt. övers.: generationer.

Vill också bara tillägga att i den hebreiska talsymboliken så står talet 14 för “Konung”! Alltså det är verkligen konungarnas konungs släkttavla Matteus vill framhäva.

Så om Gud var ute efter att leta rätt på en perfekt släkttavla för sin son att bli född in i, så misslyckades han totalt, man skulle kunna tro att han var ute efter motsatsen. Några av de värsta av Gamla testamentets syndare står med i Jesu kristi, Guds helige sons släkttavla. Det kan ju verka chockerande! Eller också var det precis det som var poängen…Gud vet vad han gör eller…

För egentligen är det fantastiskt! Att det redan här i evangeliets början visar det sig vad evangeliet står för och vilken kraft det har till att bryta ner barriärer både mellan människor och Gud.

1.) Evangeliet river barriären mellan hedningar och judar. Både Rahab och Rut var hedningar som fick en plats i Jesu Kristi släkttavla. Redan från början slås en av evangeliets huvudsanningar fast. Nämligen den om Guds kärlek till alla människor, vare sig man är född jude eller grek. Eller svensk för den delen…

2.) Barriären mellan kvinna och man rivs också ner. I de judiska släktträden stod inte kvinnorna med men det gör de i Jesu kristi släkttavla. Det gamla sättet att tänka är borta – här står alla lika älskade inför Gud och alla är lika viktiga när det gäller hans syfte och planer.

3.) Barriären mellan syndare och heliga tas bort. På något sätt kan Gud få till det, att använda vem han vill för sina syften, stora syndare som små… “För jag har inte kommit för att kalla rättfärdiga, utan syn­dare till omvändelse*. Matt 9:13

Så här i evangeliets början ser vi en av evangeliets stora sanningar. Gud kallar till tjänst även dem, som enligt andra, absolut inte skulle platsa i Guds rike. Men Gud är kärlek, och Hans kärlek räcker till för alla, och kan förvandla den mest förhärdade syndare, till att bli ett redskap för Guds heliga syften. Dög det för Jesus,Guds son att födas in i en bristfällig och belastad släkt och ändå bli världens frälsare, så finns det hopp för oss alla!

Fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser? – dag 3 Matteusevangeliet 1:1-17 del 3

Året 2015 skrev Maria Hallman (min hustru) sin bibelblogg varje morgon och utlade skriften utifrån Gideoniternas bibelläsningsplan där man läser hela bibeln under ett år. Det var en fantastisk bedrift och jag beundrar henne för det. Nu är det min tur. Jag har dock inte samma ambition.

Mitt tema blir ”Förstår du vad du läser”. Jag kommer att läsa ett bibelavsnitt varje dag och utlägga mina tankar kring detta avsnitt. Till min hjälp har jag givetvis ett antal kommentarer och bibelhandböcker från mitt teologiska bibliotek. För att inte ställa för stora krav på den som vill följa min undervisning så tar jag ganska korta avsnitt varje dag. Jag håller mig till Nya testamentet och börjar från början. För att göra det lite intressantare använder jag…

Svenska Reformationsbibelsällskapets översättning av Textus Receptus 1894 samt revidering av Karl XII:s Kyrkobibel från 1703 Andra upplagan utgiven såsom särtryck 27 december 2015 (http://www.bibel.se/bibeln)

Matteusevangeliet 1:1-17 del 3

Detta avsnitt framhåller 2 speciella fakta om Jesus.

För det första – det stryker under att han var Davids son. Det var en av huvudorsakerna till att släkttavlan sattes samman. Detta omnämns i NT om och om igen. I den första nytestamentliga predikan som finns nedskriven så betonas detta starkt av Petrus (Apg 2:29-36) Paulus skriver i Rom 1:3 “om hans Son som är född av Davids säd efter köttet”, i 2 Tim 2:8 skriver han “Kom ihåg att Jesus Kristus, av Davids säd, har uppstått från de döda, enligt det evangelium jag predikar,” också Johannes säger i Uppenbarelseboken 22:16…”Jag är Davids rot och ättling, och den klara morgon­stjärnan”.

Tittar man också i evangelierna så hör man folkets röst, t.ex efter det Jesus helat en dövstum i Matt 12:23 “Och allt folket blev utom sig av häpnad* och sa: Är denne inte Davids son?”.Eller som i Matt 15:22 där kvinnan från Tyrus och Sidon som önskar hjälp för sin dotter ” ropade till honom och sa: O, Herre, Davids Son, förbarma dig över mig…”

Detta är betydelsefullt, för det är helt klart att att var skarorna, massorna det vanliga folket som kallade på Jesus som Davids son. För judarna var ett väntande folk. De glömde inte, kunde inte glömma att de var Guds utvalda folk. Trots allt de gått igenom av katastrofer och elände så stod det ändå klart att de var det utvalda folket, de levde med sin bestämmelse. Och bland det vanliga folket, så var det denna längtan som bar dem, att in till denna värld skulle komma en ättling till kung David som skulle leda dem till den upprättelse och härlighet som var deras rättmätiga bestämmelse. Detta var deras dröm.

Och Jesus är svaret på alla människors drömmar. Även om de flesta inte ser det så. Människan söker istället tillfredsställa sina drömmar i rikedomar, makt och överflöd i materiella tillgångar eller att i förverkliga sig själva och sina egna tankar och idéer. Men om människors längtan efter frid, fred, ljuvlighet, tillfredställelse och succés någonsin ska få sin uppfyllelse så är det endast, och jag skriver endast, genom Jesus Kristus dessa kan få sin fullbordan. Jesus och det liv han erbjuder är svaret på alla människors djupaste livsdrömmar.

För det andra – så betonar det attJesus var profetiornas uppfyllelse. Det var i honom som profeternas ord fick sin verklighet. Kanske det idag har gått lite blasé över detta med bibliska profetior, åtminstone för en del. Man har hört så mycket och sett så lite, och saker och ting förändras med tiden. Men profetiorna innehåller stora och viktiga bibliska sanningar och tankar och är av evighetsvärde. De talar om att i detta universum vi lever, så finns det en design och ett syfte som Gud så småningom kommer att fullborda. Vi är på väg mot något fantastiskt och han “som styr konungarnas hjärtan som vattenbäckar” kommer i sin tid låta allt falla på plats. Tiden var inne, allt var tillrättalagt för Jesu första tillkommelse, snart är allt klart för hans andra tillkommelse och då sker allt med hast som är förutbestämt…

Fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

Förstår du vad du läser – dag 2 Matteusevangeliet 1:1 – 17 del 2

Året 2015 skrev Maria Hallman (min hustru) sin bibelblogg varje morgon och utlade skriften utifrån Gideoniternas bibelläsningsplan där man läser hela bibeln under ett år. Det var en fantastisk bedrift och jag beundrar henne för det. Nu är det min tur. Jag har dock inte samma ambition.

Mitt tema blir ”Förstår du vad du läser”. Jag kommer att läsa ett bibelavsnitt varje dag och utlägga mina tankar kring detta avsnitt. Till min hjälp har jag givetvis ett antal kommentarer och bibelhandböcker från mitt teologiska bibliotek. För att inte ställa för stora krav på den som vill följa min undervisning så tar jag ganska korta avsnitt varje dag. Jag håller mig till Nya testamentet och börjar från början. För att göra det lite intressantare använder jag…

Svenska Reformationsbibelsällskapets översättning av Textus Receptus 1894 samt revidering av Karl XII:s Kyrkobibel från 1703 Andra upplagan utgiven såsom särtryck 27 december 2015 (http://www.bibel.se/bibeln)

Matt kap 1:1-17 del 2

Det finns något djupt symboliskt gällande en människas liv när det gäller det sätt på vilket Matteus delat upp Jesu släkttavla.Den är uppdelad i tre delar och dessa tre delar utgår från tre viktiga perioder i den judiska historien.

Den första delen (1:1 – 6:a) sträcker sig från Abraham ner till David. David var ju mannen som utvecklade Israel till en nation och gjorde judarna till en världsmakt att räkna med på sin tid. Första delen går alltså fram till Israels störste konung.

“Detta är boken om Jesu Kristi, Davids sons, Abrahams sons, släkttavla.  2. Abraham födde Isak, Isak födde Jakob, Jakob födde Juda och hans bröder. 3. Juda födde Peres och Sera med Tamar, Peres födde Hesron, Hesron födde Ram.  4. Ram födde Amminadab, Ammi­nadab födde Naheson, Naheson födde Salmon. 5. Salmon födde Boas med Rahab, Boas födde Obed med Rut, Obed födde Isai.  6. Isai födde kung David,

 Den andra delen (1:6b – 11) tar oss med till fångenskapen i Babylon. Denna del berättar om Israels skam, tragedi och förödelse…

kung David födde Salomo med Urias hustru. 7. Salomo födde Rehabeam, Reha­beam födde Abia, Abia födde Asa. 8. Asa födde Josafat, Josafat födde Joram, Joram födde Ussia. 9. Ussia födde Jotam, Jotam födde Ahas, Ahas födde Hiskia. 10. Hiskia födde Manasse, Manasse födde Amon, Amon födde Josia. 11. Josia födde Jekonja och hans bröder, vid tiden för den babyloniska fångenskapen.

Men den tredje delen (1:12-17) tar med oss fram till Jesus Kristus, vilken var den person som kom och befriade människan från slaveriet, förlossade dem från förödelsen, och genom vilken tragedin vänds till triumf och seger!

12. Och efter den babyloniska fång­enskapen födde Jekonja Sealtiel, Sealtiel födde Serubbabel.. Serubbabel födde Abihud, Abihud födde Eljakim, Eljakim födde Assur. 14. Assur födde Sadok, Sadok födde Jakim, Jakim födde Eliud. 15. Eliud födde Eleasar, Eleasar födde Mattan, Mattan födde Jakob. 16. Jakob födde Josef, Marias man, och av henne föddes Jesus, som kallas Kristus. 17. Så är alla släktled* från Abraham intill David fjorton led* och från David till den babyloniska fången­ skapen fjorton led* och från den babyloniska fångenskapen intill Kristus fjorton led*.

Man kan säga att dessa perioder står för tre olika perioder i människans andliga utveckling:

a) En människa föds in i en fantastisk bestämmelse; Hon är skapad till Guds avbild, 1 Mos 1:26 säger ” Gud sade: Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss.” och i 1 Mos 1:27 säger skriften “Och Gud skapade människan till sin avbild, till Guds avbild skapade han honom.”

Gud skapade människan till sin avbild och hade fantastiska tankar och planer för henne. Människan skapades främst för att ha gemenskap med Gud själv, att vara Guds kärleksbarn.

b) Men människan förlorade sin bestämmelse. Istället för att människan blev en Guds tjänare blev hon en syndens träl!  en författare uttryckte det “en sak är verkligen sann om människan – hon är inte vad hon skulle ha blivit!” Människan använder dessvärre sin fria vilja att i olydnad bekämpa Gud istället för att söka sig till vänskap och relation med honom. Utelämnad åt sig själv har människan totalt förstört Guds planer och intentioner med mänskligheten.

c) Men en människa kan återvinna sin fantastiska bestämmelse! Även om Gud utelämnade människan till sig själv och sina dåraktigheter, tillät inte Gud att mänskligheten gick under av sin egen dårskap. Berättelsen slutar inte här i en tragedi. In i denna värld sände han sin egen enfödde son, Jesus Kristus, för att han skulle friköpa och rädda människan från detta syndens träsk i vilket hon förvillat sig ut i. Han vill befria henne från de kedjor hon bundits i och återlösa henne för att på nytt upprätta den gemenskap med Gud vilken hon är skapad för!

I Matteus släkttavla ser vi framväxten av ett konungavälde, men också hur det går i stycke och mynnar ut i förlorad frihet och slaveri. Men vi ser också hur friheten på ett fantastiskt sätt blir återtagen.

Detta min vän är Guds nådefulla gärning, mänsklighetens historia för varje mänsklig individ om hon vill ta emot Guds gåva Jesus Kristus som sin frälsare och Herre!

Fortsättning följer/Stefan Hallman www.ctvc.se

 

THANK YOU FOR GIVING TO THE LORD

Stefan Hallman at the Forum Theatre i Bergen Norway. He sings the song “Thank You”, written by Ray Boltz.