DAGENS TEXTER; Jes. 16, 17, 18 och Ef. 1
JESJAS BOK
1. TAL TILL HERRENS FOLK, kap.1-12
2. DOMSORD ÖVER HEDNAFOLKET, kap.13-23
3. DOM OCH NÅD, kap. 24-39
4. EN NY TID, kap. 40-66
Dagens Texter;
Jes. 16; Fortsättning av profetian om Moab.
Jes. 17; Damaskus och Israel skall straffas.
Jes. 18; Svar till budbärarna från Nubien.
Läs och begrunda!
EFESIERBREVET
1. UNDERVISANDE HUVUDDEL; Välsignelsen i Kristus; kap.1-3
2. FÖRMANANDE HUVUDDEL; Vandringen i Kristus, 4 – 6
Ef. 1; ”Med denna kraft verkade han i Kristus, när han uppväckte honom från de döda och satte honom på sin högra sida i himlen, över alla furstar och väldigheter, makter och herradömen, ja, över alla namn som kan nämnas inte bara i denna tidsålder utan också i den kommande. ”Allt lade han under hans fötter,” och honom som är huvud över allting gav han åt församlingen, som är hans kropp, fullheten av honom som uppfyller allt i alla.” Ef. 1:20-23
Efesierbrevet är ett utav de fyra ”fångenskapsbreven”, de andra är Filipperbrevet, Kolosserbrevet och brevet till Filemon. De har kallats detta därför, troligtvis skrev Paulus dessa brev under hans första fångenskap i Rom år 61-63 e. Kr. Troligtvis var det Tykikus som överlämnade både Efesierbrevet och Kolosserbrevet samtidigt till de båda församlingarna. Paulus hade varit mer än 3 år i Efesus år 54 – 57 e. Kr. och där hade han byggt upp en stor församling under hans 3:e missionsresa och det var till denna församling som han skrev brevet till några år efteråt. Staden Efesus hade tidvis 200.000 invånare och en teater som hade 25.000 platser. Runt staden var det vinodlingar och detta bidrog till dryckenskap. De moraliska förhållanden i Efesus var mycket dåliga. Hit kom Apostel Paulus på ett blixtbesök i avslutningen på sin andra missionsresa. Han lovade att komma tillbaka om Gud ville. På tredje missionsresan leddes hans steg dit och där började han undervisa i judarnas synagoga under tre månader, senare i Tyrannos lärosal i över 2 år. ”Gud gjorde ovanliga under genom Paulus händer, så att man till och med tog dukar och plagg som varit i beröring med hans hud och lade på de sjuka, och sjukdomarna lämnade dem och de onda andarna for ut.”Apg.19:11,12 Folk blev berörda och omvände sig från sin synd, men många levde kvar i sina synder. Storstaden Efesus några hundra år efter Kristus började att förfalla och tyna bort. På 1300 talet fanns det nästan inget kvar av staden, idag finns det bara ruiner kvar. ”Synden straffar sig själv”
”Många av dem som trodde kom och bekände öppet vad de tidigare hade gjort. Åtskilliga av dem som hade bedrivit trolldom samlade ihop sina böcker och brände upp dem offentligt.”De blev döpta i Herren Jesu namn och fyllda med den helige Ande och talade i tungor och profeterade.” Apg.19:18,19
Apg.19:21-39; talas det om ”Efesiernas Diana”, den alstrande naturkraftens, den sexuella instinktens, fruktbarhetens och fruktsamhetens gudinna, den stora fostermodern till gudar, människor, djur och växter. I dyrkan av henne ingick även rituell otukt. Gudstjänsten ombesörjdes av präster, som var eunucker (könsorganet var snöpt, kastrerad). Varje vår hölls stora religiösa festligheter i Efesus, vilket var centrum för hennes dyrkan. Försäljningen av ”Dianaavgudar” förminskades kraftigt och dessa affärsmän blev ursinniga och skrek ”Stor är efesiernas Artemis (Diana)” och fick med sig folket och tillsammans gjorde de uppror och det var sådan kaos att folk visste inte till slut varför de hade samlats. Upploppet var mot de kristna i staden. Tusentals samades på teatern och om det inte hade varit för stadens sekreterare som lugnade folket och upplöste folkhopen hade det kunnat slutat mycket illa.
”I Herrens namn varnar jag er därför: lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är tomma, deras förstånd förmörkat. De är främmande för livet i Gud därför att de är okunniga och i sina hjärtan hårda som sten. Utan att skämmas kastar de sig in i utsvävningar och bedriver allt slags orenhet (akatharsia) och får aldrig nog.” Ef.4:17-19.
Maria Hallman