DAGENS TEXTER; Hes. 22, 23 och Jak.2
Hes. 22; JERUSALEMS SYNDER; Läs och begrunda!
”Prästerna kränker min lag och vanhelgar mina heliga ting. De skiljer inte mellan heligt och oheligt och undervisar inte om skillnaden mellan rent och orent. De blundar för mina sabbater, och så blir jag vanhelgad mitt ibland dem.” Hes. 22:26
”Jag sökte bland dem efter någon som skulle bygga en mur och ställa sig i gapet inför mig till försvar för landet så att jag inte skulle fördärva det. Men jag fann ingen. Därför utgjuter jag min vrede över dem och gör slut på dem med min förbittrings eld. Deras gärningar skall jag låta komma över deras huvuden, säger Herren, Herren.”Hes. 22:30,31
Hes. 23; ÄKTENSKAPSBRYTERSKORNA OHOLA OCH OHOLIBA.
”Herrens ord kom till mig. Han sade: ”Du människobarn, det var en gång två kvinnor, döttrar till en och samma mor. De bedrev otukt i Egypten, ja, redan i sin ungdom bedrev de hor. Där kramade man deras bröst och där smektes deras jungfruliga barm. Den äldre hette Ohola och hennes syster Oholiba. De blev mina och födde söner och döttrar. Namnet Ohola står för Samaria och Oholiba för Jerusalem.” Hes. 23:1-4
Ohola står för Samaria.
Oholiba står för Jerusalem.
Så hemska saker dessa kvinnor gjorde, som då betecknar Samaria och Jerusalem är fruktansvärt och måste läsas och förstås i ljuset till den avfälliga människan som väljer avgudarna istället för Gud Fader den levande Guden. TA VARNING!
ÖVERSIKT ÖVER HESEKIELS BOK
FÖRE JERUSALEMS FALL.
I. Profetens kallelse; kap.1-3
Herrens härlighet uppenbaras.
1. Hesekiels syn; kap.1
2. Hans gudomliga uppdrag; kap. 2-3
II. Domsförkunnelse över Juda; kap.4-24
Herrens härlighet lämnar Jerusalem.
1. Förebud om Jerusalems förstöring; kap. 4-7
2. Syner av förstöringen; kap. 8-11
3. Nya förutsägelser; kap. 12-19
4. Profeten som domare; kap. 20-23
5. Jerusalems belägring; kap. 24
III. Domsförkunnelse över andra folk; kap. 25-32
1. Fyra grannfolk kap. 25
2. Tyrus och Sidon; kap. 26-28
3. Egypten; kap. 29-32
EFTER JERUSALEMS FALL
IV. Frälsningsförkunnelse; kap. 33-39
1. Israels återupprättelse; kap. 33-37
2. Gogs anfall och undergång; kap. 38,39
V. En ny tid; kap.40-48
HERRENS HÄRLIGHET ÅTERVÄNDER TILL JERUSALEM.
1. Det nya templet; kap. 40-44
2. Det nya landet; kap. 45-48
Jak. 2; En av orsakerna till att det gick så lång tid, innan Jakobs brev blev erkänt som kanoniskt, torde vara dess omtalande av tro och gärningar.
Jak. 2:14-26; Mina bröder, vad hjälper det om någon påstår sig ha tro men saknar gärningar? Kan väl en sådan tro frälsa någon? Om en broder eller syster inte har kläder och saknar mat för dagen och någon av er säger till dem: ”Gå i frid, klä er varmt och ät er mätta”, men inte ger dem vad kroppen behöver, vad hjälper det? Så är också tron i sig själv död, när den är utan gärningar. Nu säger kanske någon: ”Du har tro.” – Ja, men jag har också gärningar. Visa mig din tro utan gärningar, så skall jag visa dig min tro genom mina gärningar. Du tror att Gud är en. Det gör du rätt i. Också de onda andarna tror det, och bävar. Men vill du inte inse, du tanklösa människa, att tron utan gärningar är död? Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret? Du ser att hans tro samverkade med hans gärningar och att det var genom gärningarna som tron blev fullbordad. Så uppfylldes Skriften som säger: ”Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet”, och han kallades Guds vän. Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro. Blev inte skökan Rahab på samma sätt erkänd som rättfärdig genom gärningar, när hon tog emot sändebuden och förde ut dem en annan väg? Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.”
Det kan se ut som om Jakob motsäger Paulus huvudtes om rättfärdiggörelse genom tro utan laggärningar, men så är inte fallet, Jakobs brev är ett komplement.
Jak. 2:21; ”Blev inte vår fader Abraham erkänd som rättfärdig genom gärningar, när han bar fram sin son Isak på altaret?”
MOTSÄGER
Rom. 4:1- 6; ”Vad kan vi nu säga att vår stamfader Abraham har vunnit genom gärningar? Om Abraham förklarades rättfärdig på grund av gärningar, då har han något att berömma sig av – men inte inför Gud. Ty vad säger Skriften? ”Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet”. Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet. Därför prisar också David den människa salig, som Gud tillräknar rättfärdighet utan gärningar:”
OCH
Jak. 2:24; ”Ni ser alltså att en människa erkänns som rättfärdig genom gärningar och inte bara genom tro.”
MOTSÄGER
Rom. 3:28; ”Vi hävdar att människan förklaras rättfärdig genom tro, utan laggärningar.”
Hur ska Ni ha det ? Blir jag rättfärdig genom tro eller genom gärningar ? BÅDE OCH är mitt svar, för denna motsägelse är endast skenbar. Paulus och Jakob använder samma ord i olika betydelse. Paulus tal om rättfärdiggörelse betyder; att syndaren blir förklarad rättfärdig på grund av tron på Jesus Kristus, medans Jakob menar med rättfärdiggörelse; att Gud som rättfärdig erkänner en troende människa, som lever rätt inför honom. Paulus talar om den tro, som är rättfäriggörelsens förutsättning, tänker Jakob på en rent teoretisk tro, och slutligen; medans Paulus talar om gärningar som människans egen strävan att uppfylla lagen och göra sig själv rättfärdig inför Gud, rör det sig hos Jakob om de gärningar, som frukten av och beviset på en levande tro;
Jak. 2:26; ”Liksom kroppen utan ande är död, så är tron utan gärningar död.”
”Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem.” Ef. 2:10
Paulus fördömer den döda gärningen; Jakob fördömer den döda tron.
Somliga har menat att avsnittet om tro och gärningar tyder på en sen avfattningstid. Paulus rättfärdiggörelselära behöver emellertid inte utgöra bakgrunden till detta avsnitt i Jakobs brev. Redan i det gamla förbundets profeter bekämpade ju en död gudatro. Till och med Luther missförstod en tid Jakobs utsaga om tro och gärningar och han kallade Jakobs brev en ”halmepistel”. Senare ändrade han dock meningen i denna sak. Jakobs brev är inte något korrektiv i förhållandet till Paulus lagfria evangelium. utan ett supplement.
TRON UTAN GÄRNINGAR ÄR SOM COCACOLA UTAN KOLSYRA!
Läs och begrunda!
ÖVERSIKT ÖVER JAKOBS BREV.
I. PRÖVNINGAR OCH FRESTELSER; 1:2-18
1. Ståndaktighet och fullkomlighet; v. 2-4
2. Tro och Tvivel; v. 5-8
3. Fattigdom och rikedom; v. 9-11
4. Livets krona; v.12
5. Frestelsens ursprung och Guds goda gåvor; v. 13-18
II. ORDETS HÖRARE OCH GÖRARE; 1:19-27
1. Snar till att höra, snar till att göra; v. 19-27
2. En rätt gudsdyrkan; v. 26,27
III. INGEN SKILLNAD MELLAN FATTIG OCH RIK; 2:1-13
1. Icke anseende til personen; v. 1-7
2. Kärlekens konungsliga lag; v. 8-13
IV. TRO UTAN GÄRNINGAR; 2:14-26
1. Gagnlös tro; v. 14-20
2. Död tro; v. 20-26
V. TUNGANS BRUK OCH MISSBRUK ; 3:1-12
1. En liten men mäktig lem; v. 1-8
2. Välsignelse och förbannelse; v. 9-12
VI. Sann vishet och rätt vänskap; 3:13-4:10
1. Den vishet som kommer ovanifrån; 3:13-18
2. Vänskap med världen är fiendskap mot Gud; 4:1-10
VII. EN RÄTT KRISTEN VANDEL; 4:11 – 5:20
1. Att icke döma sin nästa; 4:11,12
2. Att göra Herrens vilja; 4:13-17
3. Att icke förtrycka den fattige; 5:1-6
4. Tålamod i lidandet; 5:7-12
5. Trons bön och gemenskap; 5:13-18
6. Omsorg om villfarande; 5:19,20
Maria Hallman