DAGENS TEXTER; Jes. 41, 42 och Kol. 1
Jes. 41; Herren eller avgudarna!
”Frukta inte, ty jag är med dig,
se dig inte ängsligt om, ty jag är din Gud.
Jag styrker dig, jag hjälper dig,
jag uppehåller dig med min rättfärdighets högra hand.” Jes. 41:10
”Ty jag är Herren, din Gud,
som fattar din högra hand
och som säger till dig: Frukta inte, jag hjälper dig.
Frukta därför inte, du mask Jakob,
ni Israels män.
Jag hjälper dig, säger Herren.
Israels Helige är din återlösare.
Se, jag gör dig till en ny tröskvagn med skarpa taggar.
Du skall tröska sönder berg och krossa dem till stoft
och göra höjder lika agnar.
Du skall kasta dem med kastskovel,
och vinden skall föra bort dem
och stormen skingra dem.
Men själv skall du fröjda dig i Herren,
jubla över Israels Helige.” Jes. 41:13-16
Jes. 42;
”Ett brutet strå skall han inte krossa,
en tynande veke skall han inte släcka.
Han skall i trofasthet utbreda rätten.
Han skall inte förtröttas eller brytas ner,
förrän han har grundat rätten på jorden.
Havsländerna väntar på hans undervisning.
Så säger Gud, Herren,
han som har skapat himlen och spänt ut den,
han som har utbrett jorden med allt som växer där,
han som har givit liv åt folket som bor där
och ande åt dem som vandrar på den.
Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet,
jag skall hålla dig i handen.
Jag skall bevara dig
och göra dig till ett förbund för folket,
till ett ljus för hednafolken,
för att du skall öppna blinda ögon
och föra fångar ut ur fängelset,
ur fångenskapen dem som sitter i mörker.
Jag är Herren, det är mitt namn.
Jag ger inte min ära åt någon annan
eller mitt lov åt avgudabilder.
Se, vad jag förut förkunnade har kommit.
Nu förkunnar jag nya ting,
innan de visar sig låter jag er höra om dem.” Jes. 42:3-9
JESJAS BOK
1. TAL TILL HERRENS FOLK, kap.1-12
2. DOMSORD ÖVER HEDNAFOLKET, kap.13-23
3. DOM OCH NÅD, kap. 24-39
4. EN NY TID, kap. 40-66
Kol. 1;
”Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har fått förlåtelse för våra synder. Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat. Ty i honom skapades allt i himlen och på jorden, det synliga och det osynliga, tronfurstar och herradömen, makter och väldigheter. Allt är skapat genom honom och till honom. Han är till före allting, och allt består genom honom. Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste. Ty Gud beslöt att låta hela fullheten bo i honom och genom honom försona allt med sig, sedan han skapat frid i kraft av blodet på hans kors – frid genom honom både på jorden och i himlen.” Kol. 1:13-20
Kolosserbrevet är skivet av apostel Paulus under sin första fångenskap i Rom 61-63 e. Kr. samtidigt som han också skrev Filemon, Efesiebrevet. Alla tre breven överlämnades av Tykikus och sekreterare för Paulus kan vara både Lukas och Timoteus. Kolosserbrevet kallas ”KRISTUSBREVET”, huvudtemat är Kristi person och hans verk. Kolosse församlingen bestod huvudsakligen av hednakristna men med all säkerhet också judekristna. Befolkningen i Kolosse var frygier men med ett inslag av greker och judar. Epafras höll ställningarna mot villolärare men kampen var så tuff att han sökte hjälp hos Paulus. De kolossensiska villolärorna lanserade ett slags judisk teosofi i kristen förklädnad med anknytning till hednisk religiositet. Det var stark riktning mot gnosticismen och judaismen men ingen var renodlad och det gjorde det inte lättare att gå emot sådan här tendenser, lite sanning och lite lögn, svårt läge. Ständiga bråket om ”omskärelsen i Kristus”, om mat och dryck, särskildt avhållsamhet från kött och vin, högtider, nymånader och sabbater, att hålla sig till de högtider som föreskrivs i den mosaiska lagen. Tendenser av ”ASKES”, Askesen skulle frigöra från materien och därmed göra det lättare att komma i kontakt med andevärlden, särskilt änglarna som dyrkades som förmedlare av förbindelsen mellan en otillgänglig Gud och de i materien fånga människorna. Genom allt detta skulle kolosserna få del i en högre visdom och ett rikare liv, genom syner av den andliga världen. Resultatet av denna villolära var att Kristus och hans frälsning kom fullständigt i bakgrunden. Paulus hade fullt upp att gå emot dessa villoläror och visa på den rätta läran; Rättfärdiggörelsen genom TRO allena.
PAULUS BREV TILL KOLOSSERNA
Inledning; 1:1-14 Adress, Tacksägelse och Förbön.
1. UNDERVISANDE HUVUDDEL Kap. 1
Kristus persons storhet, hans verks storhet och Kristi redskap.
2. POLEMISK HUVUDDEL Kap. 2.
Kristus, Guds hemlighet, varning för världslig visdom, Kristi fullhet och världens makter.
3. FÖRMANANDE HUVUDDEL Kap. 3
a) Att söka det som är därovan.
b) Att döda de lemmar som hör jorden till.
c) Att ikläda sig kärleken.
d) Att leva rätt i hemmet.
e) Uthållig i bönen.
f) Rätt bruk av tid och tal.
Avslutning; Kap. 4, upplysningar och hälsningar.
Maria Hallman