DAGENS TEXTER; Jer. 5, 6 och 1 Tim. 1
Jer. 5; DOM PÅ GRUND AV OTROHET OCH ORÄTTFÄRDIGHET!
“Varför skulle jag förlåta dig?
Dina barn har övergivit mig
och svurit vid gudar som inte finns.
Jag gav dem fullt upp av allt,
men de begick äktenskapsbrott
och samlades i skaror vid horhusen.” Jer.5:7
“De har förnekat Herren och sagt:
“Han finns inte.
Inget ont skall drabba oss,
svärd och hunger skall vi inte möta.
Profeterna blir till vind,
Guds ord är inte i dem.
Vad de säger skall drabba dem själva.” Jer.5:12,13
“Men detta folk har ett motsträvigt och upproriskt hjärta.
De har vänt sig bort och gått sin egen väg.
De säger inte i sina hjärtan:
“Låt oss frukta Herren, vår Gud,
honom som ger regn i rätt tid både höst och vår
och som ger oss de bestämda skördeveckorna.” Jer.5:23,24
“Förfärliga och fruktansvärda ting sker i landet.
Profeterna profeterar lögn,
och prästerna styr efter deras råd.
Så vill mitt folk ha det.
Men vad skall ni göra
när slutet på detta kommer?” Jer. 5:30,31
Jer. 6; JERUSALEM BELÄGRAS MEN FOLKET OMVÄNDER SIG INTE!
“Därför är jag fylld av Herrens vrede,
jag orkar inte hålla den tillbaka.
Töm ut den över barnen på gatan
och över alla unga män där de samlas.
Både man och kvinna skall drabbas,
också den gamle och den som fyllt sina dagars mått.
Främlingar skall ta över deras hus,
deras åkrar och hustrur,
ty jag vill räcka ut min hand mot dem som bor i landet,
säger Herren.” Jer. 6:11,12
“De tar det lätt med att hela mitt folks skada
och säger: “Allt står väl till, allt står väl till”.
Men allt står inte väl till.” Jer.6:14
Lär och begrunda, hela kapitlen 5, 6!
JEREMIA; Boken är en blandning av historia, biografi och profetia.
Jeremia levde och verkade under Juda rikes fem sista konungar; Josia, Joahas, Jojakim, Jojakin och Sidkia, åren 626-586 f. Kr.
Jeremia var prästson från Anatot nära Jerusalem, och fick sin profetkallelse i unga år 626 f. Kr. under Josias 13:onde regeringsår.
Jeremia var samtida med profeterna Nahum, Sefanja och Habackuk och senare Hesekiel och Daniel.
Jeremias ca. 50-åriga profetverksamhet inföll i en brytningstid i stormaktspolitiken och i en ödesdiger tid för Juda. På världsscenen under Jeremias tid besegrades stormakterna Assyrien (612 f. Kr) och Egypten (605 f. Kr.) av Babylonierna, som blev ny stormakt, under vilken Juda blev lydrike.
Jeremia fick vara med och varna, truga, bönfalla folket att omvända sig, men de gjorde det inte, därför blev Jeremias profetiska ord uppfyllda i och med Juda rikes undergång och bortförande till Babel år 586f. Kr.
Jeremias outtröttliga verksamhet mötte idel motstånd hos både hög och låg och han fick genomgå de största själsliga och kroppsliga lidanden och mot de falska profeternas ständiga kamp.
Jeremias doms och omvändelseförkunnelse hatade både hans eget folk och andra runt omkring.
Jeremia talade mycket om ”hjärtats omvändelse” tex. uttryck ”Herrens lag skall vara skriven i människornas hjärtan.” Kap.31. Ordet ”hjärta” förekommer 70 gånger i bokens hebreiska text. I Nya Testamentet återkommer flera citat från Jeremias bok, om och om igen.
Jeremia förutsägelse också om folkets återvändande från fångenskapen i Babel, 70 år till Jerusalem år 516 f. Kr. Början till återvändandet till Jerusalem var under kung Kores tid, då han gav tillåtelse att Serubbabel fick återvända med 50.000 judar till Jerusalem år 538 f. Kr. för att så smått börja uppbyggandet av Jerusalems murar och tempel. Templet var klart 70 år efter bortförandet, presis som profeterat ut av både stora och små profeter. Läs och begrunda!
JEREMIA
I. FÖRE JERUSALEMS FALL Kap.1-39
1. Profetens kallelse; kap. 1
2. Nationell synd och otacksamhet; kap. 2-3:10
3. Maning till omvändelse; kap. 3:11-4:4
4. Den kommande domen; kap. 4:5-6:30
5. Hot om landsflykt; kap. 7-10
6. Det brutna förbundet, nytt hot om straffdom och landsflykt; kap. 11-19
7. Profetens vedemödor; hans maning till kapitulation för Babel; kap.20-21
8. Verop över ogudaktiga konungar och falska profeter; kap. 22-23
9. Nya domsutsagor, folkets reaktion; kap. 24-29
10. Messias rike och ett nytt förbund; kap.30-33
11. Ett olydigt folk och ogudaktiga konungar; kap.34-38
12. Jerusalems förstöring; kap.39
II. EFTER JERUSALEMS FALL; Kap.40-52
1. Jeremia och de kvarblivna i Juda; kap.40-42
2. I Egypten; kap.43-44
3. Herrens ord till Baruk; kap.45
4. Profetior mot många länder och folk; kap.46-51
5. Jerusalems förstöring; Jojakins benådning; kap.52
1 Tim. 1; PASTORALBREVEN OCH HERDEBREVEN är 1,2 Timoteusbreven och Titus brev.
Timoteusbreven är de första breven som är skrivna till “en person” i motsats till alla andra brev utav Paulus som han skriver till en hel församling. Men innehållet av brevet som Timoteus får utav Paulus ska levereras till hela församlingen utav Timoteus. Paulus älskade sin trogne medarbetare Timoteus och han behandlade honom som “sin son” i tron. Här är det frågan om en fader i tron, undervisar sin son i tron INTE tvärtemot. Pastoralbreven också kallade Herdebreven handlar mer eller mindre om församlingsledares kvalifikationer och ansvar och om förhållandena i församlingen överhuvudtaget.När jag läser dessa pastoralbrev funderar jag på om dagens ärkebiskop, biskopar, präster, pastorer har KLIPPT UR DESSA SIDOR FRÅN SINA BIBLAR I SVERIGE, därför knappt inga, ytterst få lever upp till den standarden idag 2015. De flesta felar på de flesta punkter och därför lider församlingsmedlemmarna. Under de senaste 40,50 åren i Sverige har den kristna församlingen i Sverige minskat på alla nivåer; nationellt man har lagt ihop samfunden, regionalt har man sålt kyrkor och kapell, lokalt har man lagt i hop församlingarna. Man har inte råd att ha en anställd pastor, man har inte råd att kalla några evangelister. Missionshusen står tomma eller så är de ombyggda till privata bostäder. De kristna minskar och minskar, avgudarna och muslimer ökar och ökar. Vill du fortsätta att gräva ner huvudet i sanden och lossas om att allt är bra är det upp till dig, men vi har beslutat oss att omvända oss, se verkligheten i vitögat och göra något för Jesus, Guds rike i kommande dagar oavsett priset. För det första finns INGET i pastoralbreven som stöder KVINNLIGA PRÄSTER OCH PASTORER. För det andra fördömer pastoralbreven HOMOSEXUALITET och då självklart kan ju inte en ledare för Guds församling vara HOMOSEXUELL ELLER LESBISK. För det TREDJE fördömer pastoralbreven skilsmässan mellan man och kvinna i äktenskapet. DU KAN INTE VARA PRÄST ELLER PASTOR OCH LEDA GUDS FÖRSAMLING OCH HA EN SKILJSMÄSSA I BAGAGET. För det fjärde som pastoralbreven talar om är att KVINNAN SKA INTE VARA HERRE ÖVER MANNEN 1 Tim. 2:12. Det femte som pastoralbreven talar om att KVINNAN SKA UNDERORDNAR SIG SIN MAN OCH ATT VARA HUSLIGA OCH ÄLSKA SINA BARN; Tit.2:3-5. Listan kan bli längre, vi ska ta upp så mycket vi hinner, orkar och kan av dessa pastoralbrev som är så oerhört betydelsefulla i vår tid 2015. Dessutom vill jag påstå att det som förekommer av KVINNANS UPPROR MOT MANNEN i varje del av livet är ett TIDSTECKEN. Den som ligger bakom allt samman är Satan, djävulen, lögnens fader, ANTIKRIST!
Eftersom jag skrivit boken “Homosexualitet är synd” och dagens texter är ett utav de fyra skriftställarna; 3 Mos.18:22, Rom.1:26-27, 1 Kor.6:9-11 och 1 Tim.1:9-11, som är väldigt tydligt att homosexualitet är en styggelse och synd mot SKAPELSEORDNINGEN, tar jag upp just denna synd idag och börjar med min man Stefan Hallmans förord till boken. Därefter Bibelns fördömande av denna otuktsynd som homosexualitet är. Vi har blivit mordhotade, hatade av världen och mobbade, diskriminerade av både världen och andra kristna. Förra sommaren deltog vi i en bönekonferens för Sverige just under GAYVECKAN i Stockholm. Då blev jag stoppad av de kristna arrangörerna när jag ville läsa bibelorden i N.T. som fördömmer denna homosexuella synd. BEKLAGLIGT! Man vill hellre vara politiskt korrekt än rädda människor från ett evigt helvete, eller hur skulle du tolka en sådan händelse ? HUR KAN KD GE HOMOSEXUELLA PAR RÄTTEN TILL ADOPTION ? FRUKTANSVÄRT! Detta var den sista spiken i kistan, de kommer inte leva över nästa val; TYVÄRR!
Förord till boken; Homosexualitet är synd!
Sen kristendomens begynnelse så har Guds församling fått kämpa för sin frihet att fritt få uttrycka och tillämpa sin tro. Alltifrån Roms förföljelse de första århundradena till det svenska konventikel plakatet 1726. Människor har alltid fått kämpa för sanningen och sin rätt att uttrycka den. Men alltsedan upplysningstiden på 1700 talet så har ju utvecklingen gått framåt och numera finns ju både religionsfrihet och åsiktsfrihet inskrivet t.om i FN:s lag om mänskliga rättigheter. I Sverige så finns religionsfrihetslagen från 1951, som ska garantera att varje svensk medborgare har rätt att fritt utöva sin religion. Därmed vore saken klar – Vem som helst skulle ha rätt att fritt uttolka och predika från Guds ord som personens samvete bjuder. Men aldrig kunde man väl tro att vi idag i det moderna Sverige skulle råka ut för något så lågt som fallet blivit med pastor Green på Öland. Att staten idag går in och dömer en människa till fängelse för att han utfört sin plikt som pastor, måste ses som ett oerhört bakslag för den personliga friheten och för ett modernt samhälle. Sverige som så många gånger har stått på världens barikader, synts i massmedia och varit ett föregångsland när det gäller mänskliga rättigheter, får nu finna sig i en ny roll. Nu är det Sverige som dras till skampålen av internationella medier. Sverige framstår som ett inskräkt land som lever i medeltida mörker. Man har svårt att begripa hur det kan bli så. Man ser ju Sverige som ett fritt land med stark känsla för åsiktsfrihet. Inte minst har ju den homosexuella rörelsen i Sverige lyckats att propagera för sin sak. Det är också detta som ligger bakom den nuvarande lagstiftningen. Politikerna har ju fallit till föga för det politiskt gångbara istället för det politiskt korrekta!
Så går det med ett land som sakta men säkert lämnat Guds ord, dvs själva grunden för den västerländska lagstiftningen, och istället börjat lyssna på de politiska påtryckargrupperna och vilka som just nu skriker högst i samhället. Vad ska komma här näst? Ska vi få se ett Sverige där, om man bara kan samla tillräckligt många för sin sak, kan lagstifta om vad som helst. Tyvärr så är detta fallet i Sverige. Nu dömer man en pastor till fängelse för att predika Guds ord om de homosexuella. I samma texter som handlar om den homosexuella synden så står det också om pedofiler. Nästa steg i utveckligen kunde då vara att alla som lever i sådan synd börjar hävda att det är en medfödd läggning som de vill respekteras för. Domen mot Green är inte ett steg mot större förståelse och frihet för människor. Tvärtom den är ett steg neråt mot en allt större bundenhet för de människor som plågas av sin “läggning”. Får man inte ställa rätt diagnos så kan man inte heller behandla sjukdomen. Det vet varje sunt förnuftig människa. Homosexualitet är ett resultat av syndafallet, en skada i själva skapelsen. Det säger Guds ord. Precis som mord, otukt, tjyveri och annan ondska. Visst är det synd om den homosexuelle. Men en sådan blir inte hjälpt av att han får fritt fram att synda mer. I gay-rörelsen talar man om att “komma ut” och så menar man att alla med homosexuella frestelser ska bejaka dessa, leva ut sin homosexualitet och bli fria. Sanningen är tvärtom. De som “kommer ut” blir istället alltmer bundna i en identitet och livsstil som man endast var frestad till innan. Nu tar man steget ut i offentligheten och blir för all framtid etablerad i ett ställningstagande som det är mycket svårt att ta sig ur. Istället för att ´”komma ut” så har man bundit upp sig själv.
Förordet skrivet av bibellärare Stefan Hallman, gift med författarinnan i snart 30 år. Boken finns att köpa på vår hemsida; www.ctvc.se
1. 3 Mos.18:22, ” Du skall icke ligga hos en man såsom man ligger hos en kvinna; det är 1. AVSKYVÄRT.”
2. “Därför utlämnade Gud dem så att de följde sina egna begär och bedrev allt slags otukt och förnedrade sina kroppar. De bytte ut Guds sanning mot lögnen och tog sig för att dyrka och tjäna det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evigheter, amen. Därför utlämnade Gud dem till skamliga lidelser. Deras kvinnor bytte ut det naturliga umgänget mot det onaturliga. På samma sätt övergav männen det naturliga umgänget med kvinnan och upptändes av begär till varandra. Män bedrev otukt med män och fick själva ta det rättvisa straffet för sin förvillelse. Och eftersom de inte ansåg det vara något värt att ha kunskap om Gud, utlämnade Gud dem åt ett ovärdigt sinnelag, så att de gjorde sådant som är mot naturen. De har blivit uppfyllda av allt slags orättfärdighet, ondska, girighet och elakhet, de är fulla av avund, mordlust, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och förtalar, de hatar Gud och brukar våld. De skrävlar och skryter och tänker ut allt ont. De lyder inte sina föräldrar, är oförståndiga och trolösa, kärlekslösa och hjärtlösa. Sådant gör de, fastän de mycket väl känner till Guds rättvisa dom, att de som handlar så är värda döden. Ja, de samtycker också till att andra gör det.” Rom.1:24-32
”Vet ni inte att inga 5. ORÄTTFÄRDIGA skall få ärva Guds rike? BEDRA INTE ER SJÄLVA! Varken otuktiga eller avgudadyrkare, varken äktenskapsbrytare eller de som utövar homosexualitet eller de som låter sig utnyttjas för sådant, varken tjuvar eller giriga, varken drinkare, förtalare eller utsugare skall ärva Guds rike. Sådana var en del av er. Men ni har tvättats rena, ni har blivit helgade, ni har förklarats rättfärdiga i Herren Jesu Kristi namn och i vår Guds Ande.”1 Kor.6:9-11;
”Lagen är god, om man brukar den rätt, den är för 6. LAGLÖSA, och 7. UPPRORISKA, 8.GUDLÖSA och 9. SYNDARE, 10. OHELIGA och 11. OANDLIGA, för dem som utövar otukt och homosexualitet, för slavhandlare, lögnare, menedare och för alla som står emot den sunda läran.”1 Tim.1:9-11
HOMOSEXUALITETET ÄR SYND!
Bibeln säger om homosexualiteten i Bibeln att den synden är;
1. AVSKYVÄRD
2. EN STYGGELSE
3. ONATURLIGT
4. OTUKT
5. ORÄTTFÄRDIGT
6. LAGLÖST
7. UPPRORISKT
8. GUDLÖST
9. SYNDIGT
10. OHELIGT
11. OANDLIGT
12. SODOMITISKT
13. ÄKTENSKAPSBROTT
14. ORENHET
15. LÖSAKTIGHET
PAULUS FÖRSTA BREV TILL TIMOTEUS
Inledning; 1:1,2
I. FÖRSAMLINGENS BUDSKAP; Kap. 1:3-20
1. Förmaningens ändamål; 1:3-11
2. Budbärarens tacksamhet och budskapets härlighet; 1:12-17
3. Den goda striden; 1:18-20
II. FÖRSAMLINGENS GUDSTJÄNST; Kap. 2
1. Bönens plats och betydelse; 2:1-7
2. Männens uppträdande; 2:8
3. Kvinnornas uppträdande; 2:9-15
III. FÖRSAMLINGENS LEDARE; Kap. 3:1-13
1. Församlingsföreståndare; 3:1-7
2. Församlingstjänarna; 3:8-13
IV. FÖRSAMLINGENS STORHET; Kap. 3:14-16
1. Sanningens stödjepelare och grundfäste; 3:14,15
2. Gudaktighetens hemlighet; 3:16
V. FÖRSAMLINGENS LEDNING; Kap. 4:1-6:19
1. Gentemot falska lärare; 4:1-11
2. Gentemot de troende; 4:12-16
3. Gentemot olika grupper av församlingsmedlemmar; 5:1-6:2
4. Gentemot främmande läror; 6:3-5
5. I fråga om jordiska ägodelar; 6:6-10
6. I fråga om den goda bekännelsen; 6:11-16
7. Gentemot de rika; 6:17-19
Avslutning; 6:20,21
Maria Hallman