MAY DAY MAY DAY SVERIGE SJUNKER! STOPPA OMEDELBART RELIGIONEN ISLAM, ALLAH ÄR EN AVGUD, MUHAMMED ÄR DÖD, KORANEN ÄR EN DÖDENS OCH LÖGNENS BOK. STOPPA MOSKE´BYGGANDET I SVERIGE OCH FÖRBJUD IMAMER ATT TALA OCH SPRIDA DESS SHARIALAGAR MED ”TVÅNG” OCH ”UNDERKASTELSE” OM VI INGET GÖR KOMMER VÅRA BARN OCH BARNBARN VÄXA UPP I ETT ”SVERIGE” LIKT ”SYRIEN” OM NÅGRA ÅR. – DU ONDE DJÄVUL SOM HAR KOMMIT HIT FÖR ATT DÖDA, SLAKTA OCH FÖRGÖRA VÅRT SVERIGE. VI KASTAR UT DIG I HERREN JESU KRISTI NASAREENS NAMN. JESUS ÄR HERRE! JESUS ÄR HERRE! JESUS ÄR HERRE! www.ctvc.se
DAGENS TEXTER; Jer. 20, 21, 22 och 2 Tim.1
Jer. 20; JEREMIA OCH PRÄSTEN PASHUR
”Då prästen Pashur, Immers son, som var överuppsyningsman i Herrens hus, hörde Jeremia profetera på detta sätt, lät han gissla profeten Jeremia och satte honom i stocken i Övre Benjaminsporten till Herrens hus. Men när Pashur dagen därefter släppte Jeremia lös ur stocken, sade Jeremia till honom: ” Herren kallar dig inte Pashur utan Magor-Missabib. Ty så säger Herren: Jag skall göra dig till skräck både för dig själv och för alla dina vänner. De skall falla för sina fienders svärd och dina ögon skall se det. Hela Juda skall jag ge i den babyloniske kungens hand, och han skall föra dem bort till Babel och döda dem med svärd. Denna stads alla rikedomar, allt gods och alla dyrbarheter och Juda kungars alla skatter skall jag ge i deras fienders hand. De skall ta det som byte och föra det till Babel. Och du själv, Pashur, skall gå i fångenskap med alla som bor i ditt hus. Du skall komma till Babel, där skall du dö och där skall du begravas tillsammans med alla dina vänner, som du har profeterat lögn för.” Jer.20:1-6
PROFETENS KLAGAN INFÖR HERREN
”Du, Herre, övertalade mig,
och jag lät mig övertalas.
Du grep mig och blev mig övermäktig.
Så har jag blivit ett ständigt åtlöje,
alla hånar mig.
Ty så ofta jag talar måste jag klaga,
över våld och förtryck måste jag ropa,
ty Herrens ord drar över mig spott och spe hela dagen.
Men jag tänkte:
Jag vill glömma honom
och inte mer tala i hans namn.
Då blev det i mitt hjärta
som en brinnande eld,
instängd i mitt innersta.
Jag ansträngde mig att uthärda den
men kunde det inte.” Jer.20:7-9
Jer. 21; HERRENS ORD TILL KUNG SIDKIA.
”Till detta folk skall du säga: Så säger Herren: Se, jag förelägger er vägen till livet och vägen till döden. Den som stannar kvar i denna stad skall dö genom svärd, hunger eller pest, men den som går ut och ger sig åt kaldeerna, som belägrar er, han skall få leva och få sitt liv som ett byte. Ty jag har vänt mitt ansikte mot denna stad, till olycka och inte till välgång, säger Herren. Den skall ges i den babyloniske kungens hand och han skall bränna upp den i eld.” Jer. 21:8-10
Jer. 22; JEREMIAS BUDSKAP TILL KUNGARNA I JUDA RIKE.
”Så sade Herren: Gå ner till Juda kungs palats och tala där dessa ord och säg: Hör Herrens ord, du Juda kung som sitter på Davids tron. Hör det du själv med dina tjänare och ditt folk, ni som går in genom dessa portar. Så säger Herren: Utöva rätt och rättfärdighet och rädda den plundrade ur förtryckarens hand. Kränk inte främlingen, den faderlöse och änkan och använd inte våld mot dem. Utgjut inte oskyldigt blod på denna plats! Ty om ni verkligen handlar efter detta ord, skall kungar, som kommer att sitta på Davids tron, dra in genom portarna till detta hus på vagnar och hästar, följda av sina tjänare och sitt folk. Men om ni inte hör dessa ord, svär jag vid mig själv, säger Herren, att detta hus skall läggas i ruiner.” Jer. 22:1-5
JEREMIA
I. FÖRE JERUSALEMS FALL Kap.1-39
1. Profetens kallelse; kap. 1
2. Nationell synd och otacksamhet; kap. 2-3:10
3. Maning till omvändelse; kap. 3:11-4:4
4. Den kommande domen; kap. 4:5-6:30
5. Hot om landsflykt; kap. 7-10
6. Det brutna förbundet, nytt hot om straffdom och landsflykt; kap. 11-19
7. Profetens vedemödor; hans maning till kapitulation för Babel; kap.20-21
8. Verop över ogudaktiga konungar och falska profeter; kap. 22-23
9. Nya domsutsagor, folkets reaktion; kap. 24-29
10. Messias rike och ett nytt förbund; kap.30-33
11. Ett olydigt folk och ogudaktiga konungar; kap.34-38
12. Jerusalems förstöring; kap.39
II. EFTER JERUSALEMS FALL; Kap.40-52
1. Jeremia och de kvarblivna i Juda; kap.40-42
2. I Egypten; kap.43-44
3. Herrens ord till Baruk; kap.45
4. Profetior mot många länder och folk; kap.46-51
5. Jerusalems förstöring; Jojakins benådning; kap.52
2 Tim. 1; Det andra brevet till Timoteus skrevs uppenbarligen kort tid innan aposteln led martyrdöden år 67 e. Kr. Tredje missionsresan avslutades i Rom och där satt Paulus i fängelse första gången och därefter blev han fri och reste runt bl.a. till Spanien tror man. Efter den resan kom Paulus för andra gången till Rom och då var läget helt annat i samhället. Kejsar Nero hade kommit till makten i Rom och han själv tände eld på staden 64 e. Kr. för att ha något att skylla på de kristna som han hatade. Han korsfäste 100 tals kristna i Rom och det hade påbörjas en regelrätt förföljelse mot de kristna vilken i grymhet saknar sitt motstycke i historien. Den antikristliga strömningen har nog också i hög grad gått ut över aposteln, som nu har full visshet om att hans tid är snart ute; ”Själv offras jag redan som ett drickoffer, och tiden för mitt uppbrott är inne. Jag har kämpat den goda kampen, jag har fullbordat loppet, jag har bevarat tron. Nu ligger rättfärdighetens segerkrans i förvar åt mig. Den skall Herren, den rättfärdige domaren, ge åt mig på den dagen, och inte bara åt mig utan åt alla som älskar hans återkomst.” 2 Tim. 4:6-8 Men också när han har döden för ögonen, är det evangelii sak som ligger aposteln varmt om hjärtat. Han har berövats alla möjligheter att missionera, men han kan uppmuntra dem som skall föra kampen vidare. Därför skriver han nu till sin bäste vän och käraste medarbetare Timoteus. Timoteus hade apostelns vunnit för evangelium redan på den första missionsresan. Från den andra missionsresan blev han Paulus medarbetare och den som sedan följde aposteln på de flesta av hans resor. Om än Timoteus var ung och något tillbakadragen, fanns det ingen som Paulus satte så stort värde på. Han försäkrar sin vän, att han oavlåtligen kommer ihåg honom i sina böner, både natt och dag, och att han längtar efter att få se honom. Han minns hans tårar antagligen när de sist skildes i Efesus. Han minns och Timoteus gudfruktiga mormoder och moder, och han är förvissad om att samma tro nu också bor i hans medarbetare. Så påminner han Timoteus om att han skall uppliva den nådegåva, som han fick genom apostelns handläggning. Timoteus har sannolikt gripits av modlöshet på grund av förföljelsen som var i Rom. Aposteln låter honom förstå att försagdhetens ande inte är ifrån Gud, som ger något helt annat; kraftens, kärlekens och tuktighetens ande. Därnest följer förmaningar beträffande förhållandet till villoläror och villolärare. Timoteus skall sträva efter att själv kunna träda fram inför Gud såsom en som håller provet och rätt förvalta sanningens ord. Särskilt i de yttersta dagarnas skall svåra tider komma. Människorna skall vara behärskade av många slags synder och onda människor skall förvilla andra och själva bli förvillade. Paulus ännu en gång uppmuntrar vägen till helgelse och ett fruktbärande kristet liv går genom Guds inspirerande ord, som är nyttigt till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet.
Nr. 151. LOIS; Lois betyder ljuvligare, bättre. 2 Tim.1:5; ”Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig och som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunice och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig.” Lois är Timeotus mormoder. Timoteus var Paulus älsklingsson och han hade honom som sin son. Paulus uppmuntrade honom att inte ge upp utan uppliva den nådegåva som redan fanns i honom och som han hade fått i arv. Lois är ett mormors exempel som är värt att ta efter.
Nr. 152. EUNICE; Eunice betyder den segerrika eller segersälla. 2 Tim.1:5; ”Jag tänker på den uppriktiga tro som finns hos dig och som först fanns hos din mormor Lois och din mor Eunice och som nu, det är jag övertygad om, också finns hos dig.” Eunice var en troende judinna, moder till Timoteus. Hennes man var av grekisk börd och troligtvis icke en kristen. Eunice är ett gott exempel att följa för de kvinnor som inte har troende män. Ge inte upp, bed för Era barn och är du trogen Herren, och din make, så kan Herren resa upp dina barn till att bli som Timeoteus, heltända för Guds verk och spridandet av evangelium.
FYGELUS betyder ”liten flykting” En kristen från Mindre Asien, vilken i avgörande stund vände Paulus ryggen.
HERMOGENES namnet hänvisar att den som har detta namnet är född av guden Hermes. I alla fall Hermogenes hade blivit en kristen från provinsen Asien. Men tillsammans med Fygelus vände de sig bort från Paulus i en avgörande stund, som naturligtvis sårade Paulus djupt där i mörkaste fängelsehålan.
PAULUS ANDRA BTREV TILL TIMOTEUS
Inledning; 1:1-5
I. FÖRMANING TILL FRIMODIG KAMP; 1:6-4:5
1. Att uppliva nådegåvan från Gud; 1:6,7
2. Att icke blygas för evangelium; 1:8-18
3. Att bli allt starkare i nåden; 2:1,2
4. Att villigt bära sitt lidande; 2:3-13
5. Att undfly villoläror och tvistefrågor; 2:14-3:9
6. Att förbli vid den sanna läran; 3:10-17
7. Att fullgöra vad som tillhör ämbetet; 4:1-5
II. APOSTELNS AVSKEDSORD; 4:6-18
1. På väg att offras; 4:6-8
2. Vädjan till Timoteus om att snart komma; 4:9-13
3. Herrens bistånd och kraft; 4:14-18
Avslutning; 4:19-22
Maria Hallman