DAGENS TEXTER; Jer. 27, 28 och 2 Tim. 4
Jer. 27; PROFETIA OM DET BABYLONISKA OKET.
”De profeterar lögn för er, och därför skall ni föras långt bort från ert land. Jag skall driva bort er och ni skall gå under. Men det folk som böjer sin nacke under den babyloniske kungens ok och tjänar honom, skall jag låta bo kvar i sitt land, säger Herren, så att de kan bruka det och bo där.” Jer. 27:10,11
Jer. 28; JEREMIA OCH DEN FALSKE PROFETEN HANAJA.
”Men profeten Jeremia svarade profeten Hananja inför prästerna och allt det folk som stod i Herrens hus. Profeten Jeremia sade: ”Amen. Må Herren göra så. Må Herren uppfylla de ord som du har profeterat och från Babel föra tillbaka till denna plats de föremål som fanns i Herrens hus, liksom alla fångarna. Men hör då vad jag vill säga dig och allt folket. Gamla tiders profeter, de som varit före mig och dig, har profeterat om krig, olycka och pest mot många länder och mot stora riken. Men om den profet som profeterar välgång verkligen är sänd av Herren, det vet man först när hans ord har gått i uppfyllelse.” Jer. 28:5-9
Profeten Jeremia går imot den falske profeten och säger; ”Du har fått detta folk att förtrösta på lögn, och därför kommer du tas bort från jordens yta och så blev det.
JEREMIA
I. FÖRE JERUSALEMS FALL Kap.1-39
1. Profetens kallelse; kap. 1
2. Nationell synd och otacksamhet; kap. 2-3:10
3. Maning till omvändelse; kap. 3:11-4:4
4. Den kommande domen; kap. 4:5-6:30
5. Hot om landsflykt; kap. 7-10
6. Det brutna förbundet, nytt hot om straffdom och landsflykt; kap. 11-19
7. Profetens vedemödor; hans maning till kapitulation för Babel; kap.20-21
8. Verop över ogudaktiga konungar och falska profeter; kap. 22-23
9. Nya domsutsagor, folkets reaktion; kap. 24-29
10. Messias rike och ett nytt förbund; kap.30-33
11. Ett olydigt folk och ogudaktiga konungar; kap.34-38
12. Jerusalems förstöring; kap.39
II. EFTER JERUSALEMS FALL; Kap.40-52
1. Jeremia och de kvarblivna i Juda; kap.40-42
2. I Egypten; kap.43-44
3. Herrens ord till Baruk; kap.45
4. Profetior mot många länder och folk; kap.46-51
5. Jerusalems förstöring; Jojakins benådning; kap.52
2 Tim. 4;
EN SISTA FÖRMANING FRÅN PAULUS TILL TIMOTEUS
”Predika ordet, träd fram i tid och otid, bestraffa, tillrättavisa och förmana, med allt tålamod och all undervisning. Ty det skall komma en tid då människor inte längre skall stå ut med den sunda läran, utan efter sina egna begär skall de samla åt sig mängder av lärare, allteftersom det kliar dem i öronen. De vägrar att lyssna till sanningen och vänder sig till myter. Men var du sund och förnuftig i allt, bär ditt lidande, utför en evangelists gärning och fullgör din tjänst.” 2 Tim. 4:2-5
PERSONLIGA HÄLSNINGAR FRÅN PAULUS; 2 Tim. 4:9-22
1. Demas; betyder av folket, folklig. En hednakristen, sannolikt från staden Tessalonika. Han var Paulus medarbetare och delade hans första fångenskap i Rom. Men då apostelns martyrdöd syntes nära förstående, övergav han Paulus av ”kärlek till den här världen” och begav sig till Tessalonika.
2. Krescens; En av Pauli kristna vänner. Han uppehöll sig en tid hos Paulus under dennes andra fångenskap i Rom varifrån Krescens har sedan rest till Galatien.
3. Titus; har jag sänt till Dalmatien. Titus är en lärjunge och medarbetare som Paulus skriver ett personligt brev till. Ett utav PASTORALBREVEN, så intressant och lika som Lukas och Johannes Markus finns det så mycket att skriva om dessa men på grund av tidsbrist får vi ta om Titus imorgon, det ser jag fram emot.
4. Lukas; är den ende som är hos mig. Denne var läkaren som var trogen Paulus i alla väder. Lukas var författare av Apostlagärningarna och Lukas evangeliet. Mycket mera skulle vi kunnat skriva om hans intressanta livshistoria men på grund av tidsbrist just nu får jag lämna med detta lilla.
5. Markus; ta med honom hit, han är till hjälp i min tjänst. Denne Markus var den lärjungen som skrev Markus evangeliet och han var kallad Johannes Markus och hans mor hette Maria där de kristna ofta samlades. Det finns så mycket mera att skriva om honom, ta del av det lilla just nu.
6. Tykikus; betyder lycklig. Tykikus är en troende man från den romerska provinsen Asien, en av apostel Paulus medarbetare. Vid avslutningen av Paulus tredje missionsresa följde Tykikus Paulus från Grekland till Jerusalem. Han tycks frivilligt ha delat Paulus fångenskap i Rom, eftersom han under denna tid levererade Paulus brev skrivna i fängelset, till församlingarna i Kolosse och Efesus.
7. Karpus i Troas; Hos Karpus finns min manteln och mina böckerna och mina värdefulla pergamentskrifter, ta med det till mig, ber han Timoteus, frågan är om Paulus hann och få det innan sin martyrdöd ?
8. Alexander; Kopparsmeden har gjort mig mycket ont, han har häftigt satt sig upp mot vår förkunnelse. Alexander var en villolärare som verkade i Efesus och livnärde sig på ”kopparsmeden”.
9. Priska och Akvila; Nr. 138. PRISKILLA / PRISKA; Priskilla betyder den gamla eller ärevördiga. Apg.18:2 ”Där träffade han en jude vid namn Akvila, född i Pontus, och hans hustru Priskilla. De hade nyligen kommit från Italien, eftersom kejsaren Klaudius hade gett befallning om att alla judar skulle lämna Rom. Dessa båda kom nu till Paulus.” Priska var en judekristen kvinna som tillsammans med sin man Akvila flyttade till Korint från Rom från kejsar Klaudius. När Paulus vistades i Korint under sin andra missionsresa, var dessa två Akvila och Priskilla hans värdpar, och goda medarbetare. Senare återfinner vi dom i Efesus, där de tog sig an Appolos och undervisade honom noggrannare om Guds väg, och då speciellt angående troende dopet. Apollos var en lärd man och mycket kunnig i skrifterna. Denne Apollos var brinnande i Anden och talade mycket noga om Jesus och bevisade för judarna att Jesus var Messias. Men här ser vi trots all kunskap hade inte Apollos hela sanningen om DOPET, han kände bara till Johannes Dopet. Akvila och Priskilla hörde på Apollos undervisning och fick säkert ett särskilt hjärta för honom, de tog sig an Apollos och förklarade grundligare Guds väg för honom. Jag tycker jag kan läsa mellan raderna att Akvila och Priskilla blev som en fader och moder i Anden för Apollos, vem vet kanske hans karaktär var svagt och behövde någon som gav honom stöd mellan uppträdandena. Akvila och Priskilla fick flera hälsningar från Paulus och även här i 2 Tim. 4. Man antager att Priska och Akvila vid denna tid befann sig i Efesus. De var goda medarbetare till Paulus och dessutom hade de tältmakeriet som gemensam nämnare. I Korint var Paulus 1 år och 6 månader och bodde hos Akvila och Priskilla. De hade många erfarenhet i tjänsten och prata om och dessutom var de alla tre tältmakare så på många plan hade de gemenskap och erfarenheter. Det verkar som Akvila och Priskilla flyttade med Paulus och var honom trogen, och var än de kom startade de upp husförsamlingar. Apg.18:1-11, Rom.16:3-5, 1 Kor.16:19 och 2 Tim.4:19. Vi kan se här tydligt att ett äktapar Akvila och Priskilla var lärare tillsammans i Skrifterna, de var medarbetare till Paulus och startade husförsamlingar överallt de kom. De var gästfria och tog hand om den enskilde när det var behovet som tex. Apollos. Akvila och Priskilla (PRISKA) var judekristna från Pontus vid Svarta havet, de nåddes av evangelium troligtvis väldigt tidigt, kort tid efter pingstdagen ? Det tror man därför att platsen PONTUS är nämt här i uppräkningen i Apg. 2:9 den plats de kom ifrån fick del utav Andeutgjutelsen.
10. Onesiforus familj; Onesiforus betyder nyttobringare, gagnelig. Han var en kristen i Efesus och där hade han hela sin familj. Paulus hälsar till dom alla, troligtvis var det en husförsamling hos dem ?
11. Erastus; betyder älskad. Han var kamrer i Korint, mycket tyder på att han lämnade sin ställning som kamrer och följde Paulus på hans sista missionsresa vid östra Medelhavet. Troligtvis var det Erastus som sändes från Efesus till Macedonien tillsammans med Timoteus.
12. Trofimus; betyder fosterbarn. Han är en kristen av hednisk börd från Efesus. En av dem som ledsagade Paulus från Grekland till Jerusalem i avslutningen av han tredje missionsresa; Apg.20:4. Här blev Trofimus ofrivilligt orsaken till att Paulus fängslades; Apg.21:28. Då aposteln efter sin första fångenkaptid i Rom besökte församlingarna i Mindre Asien, var Trofimus åter hans reskamrat och medarbetare. Enligt 2 Tim. 4:20 måste Paulus lämna honom i Miletus, eftersom han var så sjuk.
13. Eubulus; betyder en god vilja, en god rådgivare. Han är en kristen i Rom och hälsar till Timoteus genom Paulus, härifrån Rom.
14. Pudens; betyder blyg och försynt. Han är en kristen i Rom som hälsar till Timoteus genom Paulus.
15. Linus; betyder den mystiske sångaren eller vit som linne. Linus var en kristen broder i Rom. Enligt fornkyrkan var han officiell ledare (biskop) för församlingen i Rom i 12 år.
16. Klaudia; Nr. 153 KLAUDIA; Klaudia betyder den halta, den svaga. ”Skynda dig hit före vintern. Eubulus hälsar till dig, liksom Pudens, Linus, Klaudia och alla bröderna.” 2 Tim.4:21; Klaudia är en troende kvinna i Rom, en av dem som genom Paulus sände en hälsning till Timoteus. Nr. 153 utav 154 kvinnonamn i hela Bibeln. Hon är den siste som Paulus räknar upp vid namn.
17. Bröderna; Alla andra som är här hos mig i Rom.
PAULUS ANDRA BTREV TILL TIMOTEUS
Inledning; 1:1-5
I. FÖRMANING TILL FRIMODIG KAMP; 1:6-4:5
1. Att uppliva nådegåvan från Gud; 1:6,7
2. Att icke blygas för evangelium; 1:8-18
3. Att bli allt starkare i nåden; 2:1,2
4. Att villigt bära sitt lidande; 2:3-13
5. Att undfly villoläror och tvistefrågor; 2:14-3:9
6. Att förbli vid den sanna läran; 3:10-17
7. Att fullgöra vad som tillhör ämbetet; 4:1-5
II. APOSTELNS AVSKEDSORD; 4:6-18
1. På väg att offras; 4:6-8
2. Vädjan till Timoteus om att snart komma; 4:9-13
3. Herrens bistånd och kraft; 4:14-18
Avslutning; 4:19-22
Maria Hallman