DAGENS TEXTER; Jer. 40, 41, 42 och Hebr. 2
Jer. 40; JEREMIA STANNAR I LANDET!
”Översten för drabanterna hämtade Jeremia och sade till honom: ” Herren, din Gud, uttalade olycka över denna plats, och Herren har låtit den komma och har gjort som han sagt. Ni syndade ju mot Herren och hörde inte hans röst, och därför har detta drabbat er. Men i dag löser jag dig från kedjorna som dina händer varit bundna med. Om du vill komma med mig till Babel, så kom, och jag skall låta mina ögon vaka över dig. Men om du inte vill komma med mig till Babel, så gör det inte. Se, hela landet ligger öppet för dig. Gå dit du önskar och finner för gott.” Jer. 40: 2-4
GEDALJA BLIR STÅTHÅLLARE I JUDA!
GEDALJA MÖRDAS AV ISMAEL!
Jer. 41; ”Men i sjunde månaden kom Ismael, son till Netanja, son till Elisama, av kunglig börd och en av kungens stormän, med tio män till Gedalja, Ahikams son, i Mispa. När de åt tillsammans där i Mispa reste sig Ismael, Netanjas son, och de tio män som var med honom och dödade med svärd Gedalja, son till Ahikam, son till Safan. Ja, de dödade honom som kungen i Babel hade satt över landet. Dessutom dödade Ismael alla de judar som var hos Gedalja i Mispa, liksom alla de kaldeer som fanns där och som hörde till krigsfolket. Dagen efter mordet på Gedalja och innan någon ännu kände till detta, kom en skara på åttio män från Sikem, Silo och Samaria. De hade rakat av sig skägget, rivit sönder sina kläder och ristat sig och hade med sig matoffer och rökelse för att bära fram det i Herrens hus. Ismael, Netanjas son, gick ut från Mispa för att möta dem. Gråtande gick han där och när han kom fram till dem sade han till dem: ”Kom med till Gedalja, Ahikams son.” Men när de hade kommit in i staden blev de dödade av Ismael, Netanjas son, och av de män som var med honom och de kastades i brunnen. Men bland dem fanns tio män som sade till Ismael: ”Döda oss inte, för vi har förråd av vete, korn, olja och honung gömda på landsbygden.” Då avstod han från att döda dem med de andra.” Jer.41:1-8
FLYKT TILL EGYPTEN!
Jer. 42; JEREMIA AVRÅDER FRÅN UTVANDRING TILL EGYPTEN.
”Då gick allt befäl tillsammans med Johanan, Kareas son, och Jesanja, Hosajas son, och hela folket, från de minsta till de största, till profeten Jeremia och sade: ”Vi vädjar ödmjukt till dig: Bed för oss till Herren, din Gud, för alla oss som är kvar, för vi är bara några få kvar av många. Du ser med egna ögon att det är så med oss. Må Herren, din Gud, tala om för oss vilken väg vi skall gå och vad vi skall göra.” Profeten Jeremia svarade dem: ”Jag har lyssnat till er. Jag skall be till Herren, er Gud, så som ni har begärt. Vad Herren än svarar skall jag tala om för er utan att dölja något.” Då sade de till Jeremia: ”Må Herren vara ett sant och trofast vittne mot oss, om vi inte i allt gör efter det ord som Herren, din Gud, sänder oss genom dig. Det må vara gott eller ont så vill vi lyssna till Herrens, vår Guds, röst, honom som vi sänder dig till, för att det skall gå oss väl när vi lyder Herrens, vår Guds, röst.”
Tio dagar senare kom Herrens ord till Jeremia. Då kallade han till sig Johanan, Kareas son, och allt befäl som var med honom och hela folket, från den minste till den störste. Han sade till dem: Så säger Herren, Israels Gud, som ni har sänt mig till för att jag skulle bära fram er bön inför honom. Om ni stannar kvar i detta land, skall jag uppbygga och inte slå ner er, jag skall plantera och inte rycka upp er. Ty jag ångrar det onda jag har gjort mot er.” Jer. 42:1-10
JEREMIA
I. FÖRE JERUSALEMS FALL Kap.1-39
1. Profetens kallelse; kap. 1
2. Nationell synd och otacksamhet; kap. 2-3:10
3. Maning till omvändelse; kap. 3:11-4:4
4. Den kommande domen; kap. 4:5-6:30
5. Hot om landsflykt; kap. 7-10
6. Det brutna förbundet, nytt hot om straffdom och landsflykt; kap. 11-19
7. Profetens vedemödor; hans maning till kapitulation för Babel; kap.20-21
8. Verop över ogudaktiga konungar och falska profeter; kap. 22-23
9. Nya domsutsagor, folkets reaktion; kap. 24-29
10. Messias rike och ett nytt förbund; kap.30-33
11. Ett olydigt folk och ogudaktiga konungar; kap.34-38
12. Jerusalems förstöring; kap.39
II. EFTER JERUSALEMS FALL; Kap.40-52
1. Jeremia och de kvarblivna i Juda; kap.40-42
2. I Egypten; kap.43-44
3. Herrens ord till Baruk; kap.45
4. Profetior mot många länder och folk; kap.46-51
5. Jerusalems förstöring; Jojakins benådning; kap.52
Hebr. 2; Tänk att Jesus har blivit frestad precis i allt som denna värld består av och han föll inte på en enda punkt. Han kunde ha gjort det, Han var 100% Gud men Han var också 100% människa när han gick här nere på jorden. Jesus har gått före med gott exempel.
”Därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och sona folkets synder. Eftersom han själv har lidit och blivit frestad, kan han hjälpa dem som frestas.” Heb. 2:17,18
”Ingen annan frestelse har drabbat er än vad människor får möta. Gud är trofast, han skall inte tillåta att ni frestas över er förmåga, utan när frestelsen kommer, skall han också bereda en utväg, så att ni kan härda ut.” 1 Kor. 10:13
VAD ÄR DÅ EN MÄNNISKA ? Hebreer författaren har tagit dessa ord från Psaltaren 8.
”Vad är en människa, eftersom du tänker på henne,
eller en Människoson, eftersom du tar dig an honom? ”
”En liten tid gjorde du honom ringare än änglarna,
och du krönte honom med härlighet och ära.”
”Allt har du lagt under hans fötter.” Heb.2:6-8
”Av barns och spädbarns mun
har du upprättat en makt
för dina ovänners skull
till att förgöra fiende och hämnare.
När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna som du har skapat,
vad är då en människa eftersom du tänker på henne,
en människoson eftersom du tar dig an honom?
En liten tid lät du honom vara ringare än Gud,
med ära och härlighet krönte du honom.” Ps. 8:3-6
DÖDEN ÄR LAGT UNDER HONOM! ALLT ÄR LAGT UNDER HONOM! Men vad menar då författaren här att INTE allt är lagt under honom ännu ? Läs och begrunda!
” När han lade allt under honom, utelämnades inget, allt skulle vara lagt under honom. Ännu ser vi inte allt vara lagt under honom. Men Jesus, som för en liten tid gjordes ringare än änglarna, honom ser vi nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd skulle han smaka döden i allas ställe.” Heb. 2: 8,9
JESUS FULLKOMNAS ALLT GENOM LIDANDE FÖR ATT UPPSTÅ I HÄRLIGHET!
”Ty när Gud, för vilken och genom vilken allting är till, skulle föra många söner till härlighet, måste han fullkomna honom genom lidanden, han som för dem till frälsning. Jesus som helgar och de som helgas är alla av en och samma släkt.” Heb. 2:10,11
HEBREERBREVET;
Det framgår inte vem som är författare till Hebreerbrevet, många tror dock att det är Paulus 14:onde brev, att Paulus skrev detta brevet på hebreiska och att läkaren Lukas översatte det till grekiska, men ingen vet helt säkert. Brevet är skrivet troligtvis före Jerusalems ödeläggelse år 70 e. Kr och Paulus dog martyrdöden år 67 e. Kr i Rom. Hela bilden är osäker och vi får nöja oss vid detta just nu. Hebreerbrevet är skrivet till de judekristna som var häftigt förföljda och misshandlade, både av sina egna och av romarna. Många judekristna hade tappat modet och gått tillbaka till sina gamla traditioner och mönster, därför skrivs detta brevet att utan tvivel är Jesus Messias, vår överstepräst och allas vår Frälsare och Herre. Den judiska tron var sannerligen varken lättköpt eller bekväm. Den var utformad av Gud själv, och den bästa tänkbara religionen med uttryck för äkta tillbedjan och överlåtelse. Genom budorden, ceremonierna och profeterna förkunnades Guds löfte och uppenbarades vägen till förlåtelse och frälsning. Så kom Kristus och uppfyllde lagen och profeterna och segrade över synden med evigt liv som gåva. Det är helt enkelt för lätt för att vara sant, men så enkelt är det att bli en sann kristen och få himlen som bostad för evigt. Det var inte lätt för judarna att acceptera varken Kristus eller hands budskap. Trots att de hade väntat och sökt sin Messias i århundraden, var de låsta både i sitt tänkande och i sin religionsutövning. Att följa Jesus såg ut som ett förnekande av deras storslagna arv med dess djupsinniga skrifter. De lyssnade frågande och med stor tvekan till evangeliet, och många förkastade det och gjorde sitt bästa för att stoppa det som de betraktade som villolära. Av dem som tog emot Jesus som Messias var många som efter en tid gled tillbaka in i det gamla välkända mönstret. Hebreerbrevet är ett mästerligt dokument, skrivet för att bevisa hur unikt och överlägset det nya förbundet är. Det genomgående budskapet i brevet är den kristna trons överlägsenhet över judendomen. Orsaken till detta är Jesus, som i sig själv garanterar fullständig frälsning. Brevet börjar med att understryka att både den kristna och judiska tron har sitt ursprung hos Gud, som har ”avslöjat” sina planer för oss. Därefter går författaren igenom läran och visar att Jesus är större än änglarna, större än Mose, erbjuder en bättre viloplats och har ett prästämbete överlägset Gamla testamentet. Kristendomen överträffar judendomen genom ett bättre förbund ett bättre tempel och ett bättre offer för synd. Efter att ha fastslagit kristendomens överlägsenhet i alla avseenden går författaren vidare och förklarar de praktiska konsekvenserna av att följa Kristus. Brevets mottagare får förmaningen att hålla fast vid sin nyfunna tro, att uppmuntra och hjälpa varandra och att se fram emot Jesu återkomst. De varnas för konsekvenserna av att förkasta hans offer och påminns om den belöning som väntar de trofasta. Därefter förklarar författaren hur man lever av tro och påminner om troshjältar och hjältinnor i Israels historia. Vi får uppmaningen att forma våra liv efter Kristus och tillåta Gud att tillrättavisa oss. Avsnittet slutar med en jämförelse av det gamla och det nya förbundet. Till sist följer anvisningar om hur kristna ska leva, en begäran om förbön och en välsignelse åtföljd av personliga hälsningar. Jesus Kristus är den fullkomliga uppenbarelsen av Gud, det slutgiltiga och fullkomliga offret för synd och den enda vägen till evigt liv. Hebreebrevet hjälper dig att förstå hur Gud ser på mänsklighetens liv och historia. Ge dig utan minsta reservation till Kristus. Nöj dig inte med något mindre än detta!
Maria Hallman