DAGENS TEXTER; Jer. 51, 52 och Hebr. 6
SISTA KAPITLEN I JEREMIA IMORGON TAR VI STEGET ÖVER TILL KLAGOVISERNAS BOK
Jer. 51; PROFETIA OM BABEL FORTSÄTTER.
”Han har skapat jorden genom sin kraft,
han har grundat världen genom sin vishet,
och genom sitt förstånd har han spänt ut himlen.
När han låter sin röst höras
då brusar himlens vatten,
då låter han regnskyar stiga upp från jordens ände.
Han gör blixtar åt regnet
och för vinden ut ur dess förvaringsrum.
Alla människor står då som dårar, utan förstånd.
Alla guldsmederna kommer på skam med sina avgudar,
ty deras gjutna gudabilder är bedrägeri,
ingen ande är i dem.
Förgänglighet är de, ett verk som väcker åtlöje.
När straffet kommer över dem förgås de.
Sådan är inte han som är Jakobs del.
Han är den som har format allt
och sin arvedels stam.
Herren Sebaot är hans namn.
Min hammare är du, mitt stridsvapen.
Med dig krossar jag hednafolk,
med dig fördärvar jag riken,
med dig krossar jag häst och ryttare,
med dig krossar jag vagn och kusk,
med dig krossar jag man och kvinna,
med dig krossar jag gammal och ung,
med dig krossar jag yngling och jungfru
med dig krossar jag herden och hans hjord,
med dig krossar jag bonden och hans oxar,
med dig krossar jag ståthållare och styresmän. ” Jer. 51:15-23
Ӏven om Babel steg upp till himlen
och gjorde sin befästning hög och ointaglig,
så skulle ändå plundrare från mig nå dit,
säger Herren.” Jer. 51:53
Jer. 52; SIDKIA BLIR KUNG I JUDA. TEMPLET FÖRSTÖRS. JUDA RIKES UNDERGÅNG. KUNG JOJAKINS BENÅDNING.
”Men i det trettiosjunde året sedan Jojakin, Juda kung, hade blivit bortförd i fångenskap, i tolfte månaden på tjugofemte dagen i månaden, tog Evil-Merodak, kungen i Babel – samma år han blev kung – Jojakin, Juda kung, till nåder och förde honom ut ur fängelset. Han talade vänligt med honom och gav honom främsta platsen bland de kungar som var hos honom i Babel. Han fick lägga av sin fångdräkt och ständigt äta vid kungens bord så länge han levde. Ett fast underhåll fick han från kungen i Babel, visst för varje dag, ända till sin dödsdag, så länge han levde.” Jer. 52:31-34
JEREMIA; Boken är en blandning av historia, biografi och profetia.
Jeremia levde och verkade under Juda rikes fem sista konungar; Josia, Joahas, Jojakim, Jojakin och Sidkia, åren 626-586 f. Kr.
Jeremia var prästson från Anatot nära Jerusalem, och fick sin profetkallelse i unga år 626 f. Kr. under Josias 13:onde regeringsår.
Jeremia var samtida med profeterna Nahum, Sefanja och Habackuk och senare Hesekiel och Daniel.
Jeremias ca. 50-åriga profetverksamhet inföll i en brytningstid i stormaktspolitiken och i en ödesdiger tid för Juda. På världsscenen under Jeremias tid besegrades stormakterna Assyrien (612 f. Kr) och Egypten (605 f. Kr.) av Babylonierna, som blev ny stormakt, under vilken Juda blev lydrike.
Jeremia fick vara med och varna, truga, bönfalla folket att omvända sig, men de gjorde det inte, därför blev Jeremias profetiska ord uppfyllda i och med Juda rikes undergång och bortförande till Babel år 586f. Kr.
Jeremias outtröttliga verksamhet mötte idel motstånd hos både hög och låg och han fick genomgå de största själsliga och kroppsliga lidanden och mot de falska profeternas ständiga kamp.
Jeremias doms och omvändelseförkunnelse hatade både hans eget folk och andra runt omkring.
Jeremia talade mycket om ”hjärtats omvändelse” tex. uttryck ”Herrens lag skall vara skriven i människornas hjärtan.” Kap.31. Ordet ”hjärta” förekommer 70 gånger i bokens hebreiska text. I Nya Testamentet återkommer flera citat från Jeremias bok, om och om igen.
Jeremia förutsägelse också om folkets återvändande från fångenskapen i Babel, 70 år till Jerusalem år 516 f. Kr. Början till återvändandet till Jerusalem var under kung Kores tid, då han gav tillåtelse att Serubbabel fick återvända med 50.000 judar till Jerusalem år 538 f. Kr. för att så smått börja uppbyggandet av Jerusalems murar och tempel. Templet var klart 70 år efter bortförandet, presis som profeterat ut av både stora och små profeter. Läs och begrunda!
JEREMIA
I. FÖRE JERUSALEMS FALL Kap.1-39
1. Profetens kallelse; kap. 1
2. Nationell synd och otacksamhet; kap. 2-3:10
3. Maning till omvändelse; kap. 3:11-4:4
4. Den kommande domen; kap. 4:5-6:30
5. Hot om landsflykt; kap. 7-10
6. Det brutna förbundet, nytt hot om straffdom och landsflykt; kap. 11-19
7. Profetens vedemödor; hans maning till kapitulation för Babel; kap.20-21
8. Verop över ogudaktiga konungar och falska profeter; kap. 22-23
9. Nya domsutsagor, folkets reaktion; kap. 24-29
10. Messias rike och ett nytt förbund; kap.30-33
11. Ett olydigt folk och ogudaktiga konungar; kap.34-38
12. Jerusalems förstöring; kap.39
II. EFTER JERUSALEMS FALL; Kap.40-52
1. Jeremia och de kvarblivna i Juda; kap.40-42
2. I Egypten; kap.43-44
3. Herrens ord till Baruk; kap.45
4. Profetior mot många länder och folk; kap.46-51
5. Jerusalems förstöring; Jojakins benådning; kap.52
Hebr. 6; ”Låt oss därför lämna bakom oss de första grunderna i Kristi lära och föras till fullkomlighet. Låt oss inte på nytt lägga grunden med omvändelse från döda gärningar och tro på Gud, med undervisning om reningar och handpåläggning, om de dödas uppståndelse och en evig dom. Ja, detta vill vi göra, om Gud tillåter.” Hebr. 6:1-3
Den nyomvände ska lära sig grunderna av en mer erfaren kristen och bör sedan utifrån detta kunna gå vidare även på egen hand och förstå mer och mer av Guds ord.
”Ty de som en gång tagit emot ljuset och smakat den himmelska gåvan, fått del av den helige Ande och smakat det goda Gudsordet och den kommande världens krafter men sedan avfallit, dem är det omöjligt att föra till ny omvändelse, eftersom de själva på nytt korsfäster Guds Son och öppet hånar honom.” Hebr. 6:4-6
Den ”hedning” (icke-jude) som kommit i kontakt med kristendomen och sedan valt återgå till sin gamla tro blev fullständigt skild från den kristna gemenskapen. För judekristna som återgick till den judiska tron var skillnaden inte lika uppenbar. Deras livsstil förblev ganska oförändrad. Det verkligt allvarliga var att den som tog avstånd från Kristus gick miste om Guds förlåtelse. Antingen tror man på Kristus eller inte, det är den avgörande punkten. Vare sig man en gång har trott på Jesus eller inte så kan ingen som vänder honom ryggen bli frälst. Han har dött en gång för alla och kommer inte att korsfästas på nytt. Det finns ingen annan väg till frälsning än genom korset.
GUDS LÖFTE STÅR FAST!
”När Gud gav löftet åt Abraham svor han vid sig själv – han hade ju ingen högre att svära vid. Han sade: ”Jag skall rikligt välsigna dig och rikligt föröka dig”. Så fick Abraham efter tålig väntan vad Gud hade lovat.” Hebr. 6:13-15
Abraham hade ett oerhört tålamod. Det gick 25 år mellan Guds löfte om en son och uppfyllelsen av detta löfte och Isak kom till världen genom Sara, den ofruktsamme. Herren gjorde ett mirakel och hon blev gravid. Många andra kvinnor i Bibeln var ofruktsamma men Herren lät dem alla få ”MIRAKELBABYN” och lägg märke till alla dessa mirakelbabyn användes av Herren på ett alldeles speciellt sätt. Kanske du som läser detta inte kan få barn eller du känner någon som inte kan bli gravid, va uppmuntrad idag och tro på ett under. Gud har inte anseende till person, kan Sara, Rebecka, Hanna och Elisabet bli gravida genom att de ropade, bad och trodde Gud så kan också du uppleva ett mirakel och få ett eller flera barn framöver.
Abraham är en av Jesu förfäder. Abraham är fader till den judiska nationen. Abraham ärades och upphöjdes av Gud. Abraham trodde Gud om löftessonen Isak och detta gav honom evigt liv i Kristus. Abraham följde Gud. Abraham blev välsignad av Herren på grund av hans tro. Abraham är ”trons fader” och far till alla som kommer till Gud i tro.
BREVET TILL HEBREERNA!
I. GUDS SON ÄR STÖRRE ÄN ALLA; kap.1-5
1. Större än profeterna; 1:1-3
2. Större än änglarna; 1:4-14, 2:5-18
3. Större än Mose; 3:1-6
4. Större än Aron; kap. 5 och 7
II. DET NYA FÖRBUNDET ÄR BÄTTRE ÄN DET GAMLA; kap.8-10
1. Ett bättre prästadöme; 8:1-5
2. Ett bättre förbund; 8:6-13
3. En bättre helgedom; 9:1-10
4. Ett bättre offer; 9:11-10:18
III. DET NYA LIVET ÄR BÄTTRE ÄN DET GAMLA; kap.11,12
1. Ett liv i tro; kap.11
2. Sion istället för Sinai; 12:18-24
IV. FÖRMANINGENS ORD; 2:1-4; 3:7-4:16; kap.6; 10:19-39; 12:1-17,25-13:17
1. Att akta på vad man hört; 2:1-4
2. Att icke förhärda sitt hjärta; 3:7-19
3. Att icke bli efter på vägen; 4:1-13
4. Att gå fram till nådens tron; 4:14-16
5. Att gå framåt mot det som hör till fullkomningen; kap.6
6. Att hålla fast vid hoppets bekännelse; 10:19-39
7. Att se på Jesus; 12:1-3
8. Att icke förkasta Herrens aga; 12:4-13
9. Att icke gå miste om Guds nåd; 12:14-17
10. Att icke visa ifrån sig honom som talar; 12:25-29
11. Att leva i kärlek och renhet; 13:1-8
12. Att hålla fast vid den rätta andliga gudstjänsten; 13:9-17
V. Slutord; 13:18-25; Förbön, tacksägelse, hälsningar och välsignelser.
HEBREERBREVET;
Det framgår inte vem som är författare till Hebreerbrevet, många tror dock att det är Paulus 14:onde brev, att Paulus skrev detta brevet på hebreiska och att läkaren Lukas översatte det till grekiska, men ingen vet helt säkert. Brevet är skrivet troligtvis före Jerusalems ödeläggelse år 70 e. Kr och Paulus dog martyrdöden år 67 e. Kr i Rom. Hela bilden är osäker och vi får nöja oss vid detta just nu. Hebreerbrevet är skrivet till de judekristna som var häftigt förföljda och misshandlade, både av sina egna och av romarna. Många judekristna hade tappat modet och gått tillbaka till sina gamla traditioner och mönster, därför skrivs detta brevet att utan tvivel är Jesus Messias, vår överstepräst och allas vår Frälsare och Herre. Den judiska tron var sannerligen varken lättköpt eller bekväm. Den var utformad av Gud själv, och den bästa tänkbara religionen med uttryck för äkta tillbedjan och överlåtelse. Genom budorden, ceremonierna och profeterna förkunnades Guds löfte och uppenbarades vägen till förlåtelse och frälsning. Så kom Kristus och uppfyllde lagen och profeterna och segrade över synden med evigt liv som gåva. Det är helt enkelt för lätt för att vara sant, men så enkelt är det att bli en sann kristen och få himlen som bostad för evigt. Det var inte lätt för judarna att acceptera varken Kristus eller hands budskap. Trots att de hade väntat och sökt sin Messias i århundraden, var de låsta både i sitt tänkande och i sin religionsutövning. Att följa Jesus såg ut som ett förnekande av deras storslagna arv med dess djupsinniga skrifter. De lyssnade frågande och med stor tvekan till evangeliet, och många förkastade det och gjorde sitt bästa för att stoppa det som de betraktade som villolära. Av dem som tog emot Jesus som Messias var många som efter en tid gled tillbaka in i det gamla välkända mönstret. Hebreerbrevet är ett mästerligt dokument, skrivet för att bevisa hur unikt och överlägset det nya förbundet är. Det genomgående budskapet i brevet är den kristna trons överlägsenhet över judendomen. Orsaken till detta är Jesus, som i sig själv garanterar fullständig frälsning. Brevet börjar med att understryka att både den kristna och judiska tron har sitt ursprung hos Gud, som har ”avslöjat” sina planer för oss. Därefter går författaren igenom läran och visar att Jesus är större än änglarna, större än Mose, erbjuder en bättre viloplats och har ett prästämbete överlägset Gamla testamentet. Kristendomen överträffar judendomen genom ett bättre förbund ett bättre tempel och ett bättre offer för synd. Efter att ha fastslagit kristendomens överlägsenhet i alla avseenden går författaren vidare och förklarar de praktiska konsekvenserna av att följa Kristus. Brevets mottagare får förmaningen att hålla fast vid sin nyfunna tro, att uppmuntra och hjälpa varandra och att se fram emot Jesu återkomst. De varnas för konsekvenserna av att förkasta hans offer och påminns om den belöning som väntar de trofasta. Därefter förklarar författaren hur man lever av tro och påminner om troshjältar och hjältinnor i Israels historia. Vi får uppmaningen att forma våra liv efter Kristus och tillåta Gud att tillrättavisa oss. Avsnittet slutar med en jämförelse av det gamla och det nya förbundet. Till sist följer anvisningar om hur kristna ska leva, en begäran om förbön och en välsignelse åtföljd av personliga hälsningar. Jesus Kristus är den fullkomliga uppenbarelsen av Gud, det slutgiltiga och fullkomliga offret för synd och den enda vägen till evigt liv. Hebreebrevet hjälper dig att förstå hur Gud ser på mänsklighetens liv och historia. Ge dig utan minsta reservation till Kristus. Nöj dig inte med något mindre än detta!
Maria Hallman