DAGENS TEXTER; Hes. 7, 8, 9 och Hebr. 10:24-39
Hes. 7; SLUTET KOMMER!
”Så säger Herren, Herren: Se, en olycka kommer, en olycka ensam i sitt slag! Slutet kommer, ja, slutet kommer! Det vaknar upp och kommer över dig. Se, det kommer! Nu är det din tur att dömas, du som bor här i landet. Din stund kommer, förvirringens dag är nära, då inget skörderop mer skall höras på bergen. Jag skall snart utgjuta min förbittring över dig och ösa ut min vrede över dig och döma dig efter dina gärningar och låta alla dina vidrigheter komma över dig. Jag skall inte skona dig och inte ha något förbarmande. Jag skall ge dig efter dina gärningar och de avskyvärda ting som finns hos dig. Och ni skall inse att det är jag, Herren, som slår.” Hes. 7:5-9
”Gör i ordning kedjorna, ty landet är fullt av blodsutgjutelse och staden är full av våld. Jag skall låta de ogudaktigaste hednafolk komma och ta över deras hus. Så skall jag göra slut på de fräckas övermod, och deras helgedomar skall bli vanhelgade. Ångest kommer, och när de söker frid skall de inte finna någon. Den ena olyckan skall komma efter den andra, det ena sorgebudet skall följa det andra. Man skall tigga profeterna om syner, prästerna skall komma till korta med sin undervisning och de äldste med sina råd. Kungen skall sörja, furstarna skall klä sig i förskräckelse och folket i landet skall stå med darrande händer. Jag skall ge dem efter deras gärningar och döma dem efter deras egna domar. De skall då inse att jag är Herren.” Hes. 7: 23-27
Hes. 8; AVGUDERI I TEMPLET!
1. På förgården såg Hesekiel ett hål i väggen och han bröt sig in genom väggen och där såg han en dörr.
Sedan förde han mig till förgårdens ingång, och där fick jag se ett hål i väggen. Han sade till mig: ”Du människobarn, bryt igenom väggen.” Då bröt jag igenom den och fick nu se en dörr.”
2. Här ser Hesekiel fruktansvärda saker som Guds folk bedriver, bilder av avgudabilder runt om på väggarna, (internetporr, TV våld och ogudaktig sexkultur)
”Han sade till mig: ”Gå in och se vilka onda vidrigheter de bedriver här.” När jag kom in, fick jag se alla slags bilder av vidriga kräldjur och fyrfotadjur liksom Israels folks alla avgudar inristade runt omkring på väggarna.
”Du människobarn, ser du vad de äldste i Israels hus sysslar med i mörkret, var och en i sin avgudakammare? De säger: Herren ser oss inte, Herren har övergett landet.”
3. Ännu värre vidrigheter bedriver de, kvinnor som gråter över ”Tammus” I riterna för tillbedjan av Tammuz begrät man honom under den hetaste tiden på året, då det var torrperiod.
”Sedan sade han till mig: ”Du skall få se än värre vidrigheter som de bedriver.” Och han förde mig fram mot ingången till norra porten på Herrens hus, och se, kvinnor satt där och begrät Tammus.”
15Han sade till mig: ”Ser du detta, du människobarn? Men du skall få se ännu vidrigare avgudadyrkan än detta.”
16Så förde han mig till den inre förgården till Herrens hus. Och där, vid ingången till Herrens tempel, mellan förhuset och altaret, stod omkring tjugofem män. De vände ryggen åt Herrens tempel och ansiktet åt öster och tillbad solen i öster. 17 Han sade till mig: ”Ser du detta, du människobarn? Är det inte nog för Juda hus att bedriva de vidrigheter de har bedrivit här, eftersom de också har fyllt landet med våld och ännu mer väckt min vrede? Se hur de sätter kvisten för näsan! 18 Därför skall jag också handla i vrede. Jag skall inte skona dem och inte ha något förbarmande. Även om de ropar högt i öronen på mig, skall jag ändå inte lyssna till dem.” Hes. 8:7-18
AVGUDADYRKAN AV ALLA TYPER DÖMMER DEN SANNE HERREN GUD.
Semiramis gifter sig med sin bror Nimrod och de får en som Tammuz. Nimrod dör och man började tillbedja kvinnan Semiramis som hade sonen i famnen. En bild på jungfru Maria som katolska kyrkan tillbeder med en liten Jesus i famnen som då symbolisera lille Tammuz.
”När du tillkännager allt detta för folket och de frågar dig: ”Varför har Herren uttalat denna stora olycka över oss? Och vilken missgärning och synd har vi begått mot Herren, vår Gud?” då skall du svara dem: ”Era fäder övergav mig, säger Herren, och följde andra gudar och tjänade och tillbad dem. De övergav mig och höll inte min lag.” Jer.16:10,11
Semiramis lade grunden för avgudadyrkan 3000 år f. Kr. en kvinna förståss. Nimrod Noas sonson syster och hustru var Semiramis, de hade en son ihop Tammuz.
Avgudar är tomma, stumma, utan syn, utan hörsel, utan skaparmakt, overkliga, värdelösa, kraftlösa, falska, medvetslösa, orörliga, livlösa, ingen verklig gud utan endast en bild av något som ingenting är. Men bakom avgudadyrkan står demoniska makter. Därför är den hedniska kulten inte utan vidare tomhet. Det som offras till demoner sätter igång de demoniska krafterna och onda andars verksamhet därför håll dig borta från all avgudadyrkan.
”Men de fega, de otroende och de skändliga, mördarna, de otuktiga, trollkarlarna, avgudadyrkarna och alla lögnare skall få sin del i sjön som brinner av eld och svavel. Detta är den andra döden.” Upp.21:8
Den ende och sanne Gudens ära och majestät kränks på det djupaste genom avgudadyrkan. Gud skapade människan för att hon skulle tillbedja den ende sanne Guden av fri vilja. Människans största behov är att tillbedja Gud, därefter äta och föröka sig. När människan väljer avgudar och blanda det med sexualdriften, uppträder människan djuriskt och djävulskt. För några veckor sedan såg vi ett program på TV4 där kvinnor var samlade och tillbad det kvinnliga könet och detta var inspirerat från hinduismen. Det är otroligt vad en människa kan hitta på när man vänder ryggen till Gud den ende sanne och levande Guden som är värd vår tillbedjan.
Det paradoxala i religionhistorian är det ofattbara att människan kan böja sig för sådana lögner och leva ut det på fullt allvar som avgudadyrkan och pervers sex är. Religionerna Islam, Hinduismen, Buddismen och den Romerska Katolska kyrkan lever i tvångströja, förtryck, diktaturskap och paradoxal vardag. Å ena sidan förtrycker man kvinnan och å andra sidan tillbeder man henne i form av ”den himmelska drottningen” Gudinnorna heter olika religionerna men det kommer från samma källa; ”Ljusets ängel Lucifer djävulen” Jer.14:12-14
Avgudadyrkan vid templet
”Människa«, sade han till mig, »ser du vad Israels äldste har för sig i mörkret, var och en i sin avgudakammare? Herren ser oss inte, Herren har övergett landet, säger de.« Sedan sade han: »Du skall få se dem bedriva ännu värre vidrigheter.« Han förde mig till öppningen i den port som vetter mot norr och leder till Herrens hus. Där satt några kvinnor och begrät Tammuz. Hes. 8:14-16
Det här är bara ett exempel av hundratals avgudadyrkan som förekommer i Bibeln. Hes.8:14 omtalas TAMMUZ som var Nimrods och Semiramis son; Nimrod var tredjes generationen efter Noa, tyrannen, introducera det okulta, gjorde uppror mot Gud och byggde Babels torn, begick incest synd med sin mor, gifte sig med sin mor Semiramis och de fick sonen Tammuz alltså. Nimrod dog och man började tillbedja Babylons drottning Semiraris och sonen Tammuz som föddes 25 december. Skulpturen av moder och sonen i famnen 5000 år f. Kr. är ursprunget till det vi ser idag i den romersk katolska kyrkans tillbedjan av skulpturen moder Maria och sonen Jesus i famnen. Profeten Jeremia 700 år f. Kr. började åter använda ”himmelens drottning” och aktualisera denna avskyvärda synd och varnade för konsekvenserna av Guds vrede om man praktiserade denna avgudatillbedjan. Jer.44.
Du hittar henne överallt men med olika namn; Astarte tillbads i Egypten. Artimis-Diana tillbads bland grekerna. Afrodite-Venus tillbads bland romarna. Ishtar tillbads bland babylonierna. Hinduismens gudinna Durga är Indiens största avgud. Islams gud Allah hans dotter AL-UZZA var en gudinna. Romerska Katolska kyrkans helgon JUNGFRU MARIA tillbeds över hela världen. Paradoxen är tydligen helt accepterad. Religionen förtrycker kvinnan näst till inget värde alls behandlas som djur i mångt och mycket men å andra sidan tillbeder dessa religioner kvinnan som gudom och får icke motsägas eller röras.
Hes. 9; DOM ÖVER AVGUDADYRKAN! Läs och begrunda!
ÖVERSIKT ÖVER HESEKIELS BOK
FÖRE JERUSALEMS FALL.
I. Profetens kallelse; kap.1-3
Herrens härlighet uppenbaras.
1. Hesekiels syn; kap.1
2. Hans gudomliga uppdrag; kap. 2-3
II. Domsförkunnelse över Juda; kap.4-24
Herrens härlighet lämnar Jerusalem.
1. Förebud om Jerusalems förstöring; kap. 4-7
2. Syner av förstöringen; kap. 8-11
3. Nya förutsägelser; kap. 12-19
4. Profeten som domare; kap. 20-23
5. Jerusalems belägring; kap. 24
III. Domsförkunnelse över andra folk; kap. 25-32
1. Fyra grannfolk kap. 25
2. Tyrus och Sidon; kap. 26-28
3. Egypten; kap. 29-32
EFTER JERUSALEMS FALL
IV. Frälsningsförkunnelse; kap. 33-39
1. Israels återupprättelse; kap. 33-37
2. Gogs anfall och undergång; kap. 38,39
V. En ny tid; kap.40-48
HERRENS HÄRLIGHET ÅTERVÄNDER TILL JERUSALEM.
1. Det nya templet; kap. 40-44
2. Det nya landet; kap. 45-48
Hebr. 10: 24-39; ”Låt oss ge akt på varandra och uppmuntra varandra till kärlek och goda gärningar. Låt oss inte överge våra egna sammankomster, som en del har för vana, utan uppmuntra varandra, detta så mycket mer som ni ser att dagen närmar sig.” Hebr. 10:24,25
Detta är några av förmånerna i det nya livet med Jesus Kristus;
1. Vi har personligt tillträde till Gud genom Kristus och kan komma inför honom utan att vara beroende av något komplicerat regelsystem.
2. Vi får växa till i tro, kan komma över tvivel och få frågor besvarade och fördjupa relationen till Gud.
3. Vi får glädja och uppmuntra varandra.
4. Vi får tillbe i gemenskap.
Att avstå från kristen gemenskap är detsamma som att strunta i andra kristnas behov av hjälp och uppmuntran. Vi träffas för att dela gemenskap och stärka varandras tro. Ju mera vi närmar oss tidens slut och Kristi återkomst, desto större är risken för andliga påfrestningar och till och med förföljelse. Antikristliga krafter kommer att växa till i styrka. Svårigheter får aldrig bli en ursäkt för att undvika kristen gemenskap. Snarare ska det vara tvärtom. Under besvärliga tider ska vi verkligen anstränga oss att stödja varandra.
VARNING FÖR AVFALL
”Men om vi syndar med vett och vilja sedan vi fått kunskap om sanningen, finns det inte längre något offer för synder, utan en fruktansvärd väntan på domen och en förtärande eld, som skall uppsluka motståndarna. Den som förkastar Mose lag skall utan förbarmande dö, om två eller tre vittnar mot honom. Hur mycket strängare straff tror ni då inte den skall förtjäna som trampar Guds Son under fötterna och håller förbundets blod för orent, det blod som har helgat honom, och som smädar nådens Ande? Vi känner honom som har sagt: ”Min är hämnden, jag skall utkräva den”, och vidare: ”Herren skall döma sitt folk”. Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.” Hebr. 10:26-31
Detta brev uppmuntrar de troende att hålla ut i sin kristna övertygelse trots påtryckningar och förföljelse. Vi tänker inte gärna på lidande som något gott, men det kan bli en positiv erfarenhet. I svåra tider av lidande är man mer medveten om Guds närvaro. Vissheten om att Jesus är med oss i lidandet och vår förväntan på hans återkomst då allt lidande upphör, gör att vi växer till tron och att förhållandet till honom fördjupas.
ÖVERSIKT; HEBREERBREVET!
I. GUDS SON ÄR STÖRRE ÄN ALLA; kap.1-5
1. Större än profeterna; 1:1-3
2. Större än änglarna; 1:4-14, 2:5-18
3. Större än Mose; 3:1-6
4. Större än Aron; kap. 5 och 7
II. DET NYA FÖRBUNDET ÄR BÄTTRE ÄN DET GAMLA; kap.8-10
1. Ett bättre prästadöme; 8:1-5
2. Ett bättre förbund; 8:6-13
3. En bättre helgedom; 9:1-10
4. Ett bättre offer; 9:11-10:18
III. DET NYA LIVET ÄR BÄTTRE ÄN DET GAMLA; kap.11,12
1. Ett liv i tro; kap.11
2. Sion istället för Sinai; 12:18-24
IV. FÖRMANINGENS ORD; 2:1-4; 3:7-4:16; kap.6; 10:19-39; 12:1-17,25-13:17
1. Att akta på vad man hört; 2:1-4
2. Att icke förhärda sitt hjärta; 3:7-19
3. Att icke bli efter på vägen; 4:1-13
4. Att gå fram till nådens tron; 4:14-16
5. Att gå framåt mot det som hör till fullkomningen; kap.6
6. Att hålla fast vid hoppets bekännelse; 10:19-39
7. Att se på Jesus; 12:1-3
8. Att icke förkasta Herrens aga; 12:4-13
9. Att icke gå miste om Guds nåd; 12:14-17
10. Att icke visa ifrån sig honom som talar; 12:25-29
11. Att leva i kärlek och renhet; 13:1-8
12. Att hålla fast vid den rätta andliga gudstjänsten; 13:9-17
V. Slutord; 13:18-25; Förbön, tacksägelse, hälsningar och välsignelser.
Maria Hallman