Jesus bekräftas som den utvalde i dopet.
Matteusevangeliet 3:13. Då kom Jesus från Galileen till Jordan, till Johannes, för att låta döpa sig av honom. 14. Men Johannes försökte hindra honom och sa: Jag behöver döpas av dig, och du kommer till mig? 15. Då svarade Jesus och sa till honom: Låt det ske nu, för på detta sätt ska vigöra för att uppfylla all rättfärdighet. Då tillät han honom det. 16. Och när Jesus hade blivit döpt, steg han genast upp ur vattnet, och se, då öppnades himlarna för honom, och han såg Guds Ande sänka sig ner som en duva och komma över honom 17. Och se, en röst från himlen* sa: Denne är min älskade Son. I honom har jag ett gott behag.
Jesu dop är en viktig händelse i frälsningshistorien. Man kan säga att det har åtminstone tre viktiga ingredienser : Gudomlig bekräftelse, offentligt tillkännagivande och fullständig identifiering.
Gudomlig bekräftelse och utrustning till tjänst: Vid Jesu dop finns för första gången Guds treenighet omtalad; Sonen döps, Guds Ande kommer ner över honom och han blir smord och utrustad till sin tjänst som präst, profet och kung, och Fadern talar. Fadern talar. Jesus behövde inte Den Helige Ande för att övervinna synden och djävulen, Jesus var syndfri och i honom fanns inget som hörde satan till, men han fick Anden som gav honom förmågan att betjäna folket genom de andliga nådegåvorna.Tre gånger i Jesu tjänst talar Fadern speciellt till Jesus. Vid dopet, på förklaringsberget (Matt 17:5) och inför Hans lidande och död (Joh 12:28) I de ord Gud sade vid dopet finns det två hänvisningar till Bibeln. Ord som var välkända och som var profetiska utsagor om den kommande Messias. ”Denne är min älskade son” är hämtat från Ps 2:7 och ”I honom har jag ett gott behag” Jes 42:1 ff. Nu lades dessa ord över mannen som steg upp ur dopvattnet, nu var han bekräftad som den utvalde, han var Messias och nu kom Anden över honom, nu gavs han förmågan att betjäna folket med tecken och under.
Offentligt tillkännagivande: Johannes hade vid denna tid predikat c:a 6 månader och hans tjänst stod på sin höjd. Nu döpte han nere vid Betania (Joh 1:28) på andra sidan Jordan. Här nere har Johannes samlat stora skaror, man har vallfärdat från alla städer. Johannes har utmanat folket att omvända sig innan Messias kommer. Inte minst hade ju det andliga ledarskapet fått möta skarp tillrättavisning och blivit avfärdade när de ville döpas, då de inte visade på omvändelsens frukt. Hit kommer nu Jesus efter en vandring på 15 mil. Johannes känner ju igen sin släkting. Här Träder nu Jesus in i sin tjänst och detta offentliggörs inför alla. När Jesus går upp ur vattnet, öppnas himlen och Anden kommer ner i form som en duva och Faderns proklamation offentliggörs. Nu är det annonserat, detta är Guds son som nu startar sin tjänst. Johannes vittnar dagen efter dopet – ”Joh 1:32. Och Johannes vittnade och sa: Jag såg Anden komma ner lik en duva från himlen, och han förblev över honom. 33. Och jag kände honom inte, men han som sände mig till att döpa med vatten, han sa till mig: Han över vilken du får se Anden komma ner och förbli över, han är den som döper med den Helige Ande. 34. Och jag har sett och har vittnat att han är Guds Son.” Så Johannes var förberedd och väntande, han visste inte att det skulle vara hans släkting som skulle komma, att det var just denne som Gud skulle peka ut och utvälja. Från denna stund så pekar Johannes ut Jesus för folket; Där går Guds lamm, det säger han två gånger i Joh 1 (1:29, 1:36)
Fullständig identifiering med människans synd: Jesus var syndfri, men han måste bli ett med människans synd dna, som allt från Adams fall låg i det mänskliga arvet. Han hade ingen synd, men fick alltifrån dopet till korset bära mänsklighetens synder i sin kropp. Invigd och avskild att bli Guds offerlamm. Därför säger Johannes dagen efter dopet ”Se Guds lamm” och pekar på Jesus. Det var Jesu kallelse, gå in under synden, bära den i sin kropp, besegra djävulen, ta med sig synden upp på korset och ta straffet för alla människors synder. I dopet startar vandringen mot Golgata. Det är en korsmärkt man som reser sig vattnet, som beseglas av Anden och som får höra Guds röst som bekräftar invigningen. Än en gång ljuder orden som Abraham en gång fick säga till sin son Isak ”Gud utser nog åt sig fåret till brännoffret, min son”… Här skedde utpekandet.
Här ligger skillnaden mellan Johannesdopet och det kristna dopet. Johannes ville ju först inte döpa Jesus. Johannes stod där vid Jordan och inom honom hörde han Guds röst förkunna ”det är denne jag har utvalt”, och därför menade han att det var ju Jesus som borde döpt Johannes inte tvärtom. Men Jesu svar visar vad det handlade om : detta måste ske för att uppfylla all rättfärdighet. Det handlade om att uppfylla lagen. Johannes uppdrag var att få ner judarna på den sanna nivån. De trodde att de kunde tillgodoräkna sig guds rättfärdighet bara för de var av Abrahams släkt. Johannes visade dem att de måste nu komma till Gud samma väg som proselyter och hedningarna – omvändelse och dop! Detta var något totalt nytt för judarna.
Aldrig förr i judarnas historia hade man begärt att någon jude skulle omvända sig och låta döpa sig. Det var endast hedningar och orena syndare som behövde detta! Inte medlemmarna i det heliga Gudsfolket! Inte underligt att fariséerna var tvungna att skicka dit någon för att fråga ”Joh 1:21. Då frågade de honom: Vem är du då? Är du Elia? Och han sa: Det är jag inte. Är du profeten? Och han svarade: Nej 22. Då sa de till honom: Vem är du? Vad säger du om dig själv, så att vi kan ge ett svar till dem som har sänt oss? 23. Han sa: Jag är rösten av en som ropar i öknen: Gör Herrens väg rak, som profeten Jesaja har sagt. 24. Och de som var utsända var från fariséerna. 25. Och de frågade honom och sa till honom: Varför döper du då, om du inte är Kristus, inte heller Elia och inte heller profeten?” Fariséerna forskade desperat i skrifterna efter en lösning – om inte Johannes var varken Kristus (Messias) eller Elia eller profeten…möjligtvis någon av de kunde väl komma med ett krav på omvändelse dop…” Deras ögon var förblindade.
Nästa steg i frälsningshistorien startar här. Jesus genomgår tre saker här; för det första måste också han genomgå omvändelsens dop, för att uppfylla all rättfärdighet. Han kunde inte hoppa över detta, hans kallelse var att uppfylla lagen – och detta var det senaste budet från Gud! För det andra blir han pålagd alla människors synd. Det tredje som sker att han blir ett exempel för alla som kom efter. Här pekar Jesus på den väg som sen kom genom det kristna dopet.
Från denna stund visste Jesus att han var en kung, men hans tron skulle bli ett kors. I denna stund visste han att han skulle bli en erövrare, men hans enda vapen skulle vara den lidande kärleken.
Fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se