BIBELN 365 DAGAR – DAG 146

DAGENS TEXTER; 1 Krön. 17, 18, 19 och Joh.10:1-21

1 Krön. 17; ”När David satt i sitt hus, sade han till profeten Natan: ”Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Herrens förbundsark står i ett tält.” Natan sade till David: ”Gör allt som ligger på ditt hjärta, ty Gud är med dig.” 1 Krön.17:1,2 profeten talade utifrån sin kärlek och omsorg till David, mänskligt tänkande… Men Herren väckte profeten Natan på natten och talade till honom, vad han egentligen han skulle meddela till David, att Davids efterkommande skulle bygga templet inte han själv. Läs och begrunda!

1 Krön. 18; David var en framgångsrik krigare och Herren gav honom den ena segern efter den andra. Läs och begrunda!

1 Krön. 19; David slår ammoniterna. Det var inte Davids mening, han ville verkligen göra gott mot dem, men han var missförstådd och kriget var igång. Läs och begrunda!

Joh. 10:1-21; Jesus är den gode herden. ”Då sade Jesus; ”Amen, amen säger jag er: Jag är dörren till fåren. Alla som har kommit före mig är tjuvar och rövare, men fåren har inte lyssnat till dem. Jag är dörren. Den som går in genom mig skall bli frälst, och han skall gå in och gå ut och finna bete.  Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de skall ha liv, ja, liv i överflöd. Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren.” Joh.10:7-11

HERDE;

Bibeln talar ofta om herdar, både i egentligt och i överförd betydelse. Herden hade också fått stor betydelse i Israels historiska utveckling, och flera av folkets främsta män hade tidigare varit herdar, tex. Mose och David. Herden måste vara stark, osjälvisk och hängiven för att kunna betraktas som identisk för sin uppgift. På morgonen ledde herden sin hjord ut ur fällan, Joh.10:4 och på kvällen förde han den tillbaka igen. Då räknade han sina får Jer. 33:13 och fattades något, gick han ut för att söka efter det, Luk. 15:4. Han var nämligen ansvarig för fåren i sin flock, 1 Mos. 31:39. Herden var beväpnad med en stav och en käpp, den sistnämnda till att försvara sig själv och sina djur. Herdens arbete var farofyllt. Rövare kunde försöka stjäla fåren och vilda djur kunde angripa flocken. Till hjälp i arbetet kunde han ha vallhundar, Job.30:1. Herdens uppgift är att;

1. FÖDA Joh. 21:15-17

2. LEDA 1 Petr. 2:21, Jes. 30:21

3. VÅRDA Hes.34:16, Luk.15:4, Luk.19:10

4. BESKYDDA 1 Sam.17:34,35, Joh.10:28

5. HJÄLPA DE SVAGA Jes.40:11

6. VAKTA Joh.21:16

Ett exempel på den gode herden som söker efter ETT och lämnar de 99 för en stund. Luk. 15:1-7

”Alla publikaner och syndare höll sig nära intill Jesus för att höra honom.  Men fariseerna och de skriftlärda kritiserade honom ständigt och sade: ”Den mannen tar emot syndare och äter tillsammans med dem.”  Då berättade han denna liknelse för dem:  ”Om någon av er har hundra får och förlorar ett, lämnar han då inte de nittionio i öknen och går och söker efter det förlorade tills han hittar det?  Och när han har funnit det, blir han glad och lägger det på sina axlar.  När han sedan kommer hem, samlar han sina vänner och grannar och säger till dem: Gläd er med mig! Jag har funnit mitt får som jag hade förlorat.  Jag säger er: På samma sätt blir det glädje i himlen över en enda syndare som omvänder sig – inte över nittionio rättfärdiga som ingen omvändelse behöver.” Luk.15:1-7

Herdar i församlingen.

Gud har insatt herdar i församlingen, Ef.4:1. Han kräver hjorden ur deras hand, Hes. 34:10. Hans vrede upptänds mot dåliga herdar, Sak.10:3. Ve den ovärdige herden, som övergiver sin hjord, Sak.11:17. Dåliga herdar är;

1. OFÖRSTÅNDIGA Jes.56:11

2. OFÖRNUFTIGA Jer.10:21

3. SJÄLVISKA Hes. 34:2

4. VILSELEDANDE Jer. 50:6

5. AVFÄLLIGA Jer. 2:8

6. SVEKFULLA Sak.11:17

7. BRINGAR FÖRDÄRV Jer.23:1

Hes.34:1-10 Israels dåliga herdar
”Herrens ord kom till mig. Han sade: ”Du människobarn, profetera mot Israels herdar, profetera och säg till dem: Så säger Herren, Herren: Ve er, ni Israels herdar, som bara tagit hand om er själva! Skulle inte herdarna ta hand om hjorden? I stället åt ni upp det feta, ni klädde er med ullen och slaktade de gödda djuren. Men ni tog inte hand om hjorden. De svaga stärkte ni inte, de sjuka botade ni inte, de sårade förband ni inte, de som drivit vilse förde ni inte tillbaka, de förlorade sökte ni inte upp, utan med hårdhet och grymhet härskade ni över dem. De skingrades, eftersom de inte hade någon herde. De blev till mat åt alla markens djur när de skingrades. Mina får irrar nu omkring på alla berg och alla höga kullar. Över hela landet är mina får kringspridda utan att någon frågar efter dem eller söker upp dem. Hör därför Herrens ord, ni herdar: Så sant jag lever, säger Herren, Herren, sannerligen, därför att mina får har lämnats till rov och därför att mina får har blivit ett byte för alla vilda djur – de har ju ingen herde – och eftersom mina herdar inte frågar efter mina får, då herdarna bara tänker på sig själva och inte på mina får, därför, ni herdar: Hör Herrens ord: Så säger Herren, Herren: Se, jag är emot herdarna och skall utkräva mina får ur deras hand och göra slut på deras herdetjänst. Herdarna skall då inte mer kunna föda sig själva på detta sätt, ty jag skall rädda mina får ur deras gap, så att de inte blir föda åt dem.” Hes.34:1-10

Jag kan inte sluta tänka på Ulf Ekman, han var aldrig vår herdar, vi kände inte igen rösten och blev aldrig en s.k. ”livets ordare” Därför passade man aldrig in i det sammanhanget och man var förskjuten från de etablerade sammanhanget därför att man var 5  år på L.O. Man befann sig i INGEMANSLAND! Idag när vi ser reslutatet; Ulf Ekman har svikit sin församling och konverterat till Katolska Kyrkan, Robert Ek begått äktenskapsbrott och dessutom EKONOMISKT UTNYTTJAT våra systrar och bröder i Guds församling. Då tänker jag; kanske var det så att vi hade rätt och dom fel. Kanske var det tvunget att Ulf Ekman skulle bort som har blivit tillbedd av så många ? Jesus i sin nåd lät det skaka, därför att han delar inte sin ära med någon man! JESUS ÄR VÄRDIG ENDAST HONOM VILL VILL TILLBEDJA OCH FÖLJA. JESUS ÄR DEN GODE HERDEN!

Den gode herden

”En psalm av David. Herren är min herde, mig skall intet fattas. Han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro. Han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar för sitt namns skull. Om jag än vandrar i dödsskuggans dal, fruktar jag intet ont, ty du är med mig. Din käpp och stav, de tröstar mig. Du dukar för mig ett bord i mina ovänners åsyn. Du smörjer mitt huvud med olja och låter min bägare flöda över. Idel godhet och nåd skall följa mig i alla mina livsdagar, och jag skall bo i Herrens hus evinnerligen.” Ps.23:1-6

Maria Hallman