DAGENS TEXTER; Ord. 30, 31 och 2 Kor. 8
Ord. 30;
Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talar den mannen till Itiel – till Itiel och Ukal. Vem är Agur ? Agur är Jakes son, en vis man som har författat Ordspråksboken 30. Jake betyder lydig eller from och var troligtvis en hebreisk lärare, så Agur hade verkligen något att ärva ifrån och hans lärjungar var Itiel och Ukal. Läs och begrunda!
“Det finns ett släkte som förbannar sin far
och inte välsignar sin mor,
ett släkte som är rent i egna ögon,
men som inte har tvättat bort sin smuts,
ett släkte – hur stolta är inte dess ögon
och hur fulla av högmod är inte dess blickar,
ett släkte vars tänder är svärd
och vars käkar är knivar,
så att de äter de arma ur landet
och de fattiga ur människornas krets.” Ord. 30:11-14
“Det finns tre som inte kan mättas,
fyra, som aldrig säger: “Det är nog”:
dödsriket, det ofruktsamma moderlivet,
jorden som ej kan mättas med vatten
och elden som aldrig säger: “Det är nog”. Ord. 30:15,16
“Tre ting är mig för underbara,
ja, fyra kan jag inte förstå:
örnens väg på himlen,
ormens väg över klippan,
skeppets väg mitt i havet
och mannens väg hos jungfrun.” Ord. 30:18,19
“Tre ting får jorden att skaka,
ja, fyra kan den inte uthärda:
en slav som blir kung,
en dåre som frossar i mat,
en försmådd kvinna som blir gift
och en tjänstekvinna som tränger undan sin husmor.” Ord.” 30:21-23
“Fyra finns som är små på jorden,
likväl är de visast bland de visa:
myrorna är inget starkt släkte,
men de samlar sin föda om sommaren,
klippgrävlingarna är inget kraftfullt släkte,
men i klippan bygger de sin boning,
gräshopporna har ingen kung,
men i härordning drar de alla ut,
geckoödlan kan man gripa med händerna,
ändå finns den i kungapalats.” Ord. 30:24-28
“Tre finns som skrider ståtligt fram,
ja, fyra som har en ståtlig gång:
lejonet, hjälten bland djuren
som ej viker tillbaka för någon,
en stridsrustad häst och en bock
och en kung i spetsen för sitt folk.” Ord. 30:29-31
Ord. 31;
Då kommer vi till det sista kapitlet i Ordspråksboken 31. Detta kapitel är nog de starkaste verserna som finns i Bibeln när det gäller ett exempel på en kvinna och henne som HUSMOR. Hon är vårt stora exempel och om det är något som världen behöver idag är Jesus och Andefyllda 31:or.
Vetenskapsmännen av högsta instans för hälsa och liv säger; ”OM KVINNAN MÅDDE BRA SKULLE HÄLFTEN AV SAMHÄLLET VARIT LYCKLIGARE OCH HA ETT BÄTTRE HÄLSOTILLSTÅND”
”Martin Luther sa om sin hustru; Guds största gåva till mannen är en hustru som är from, vänlig, fruktar Gud, älska hemmet och som man kan lita på i perfekt tillförlit.” Det berättas att eftersom avlatsbreven förbjöd giftemål av munkar och nunnor, gjorde Luther tvärtemot av denna dogm = lära. Han lät alla nunnorna och munkana i klostret gifta sig och den som blev kvar var en söt, fattig flicka som var 16 år yngre än Luther och hon hette Katharina von Bora och henne tog han som sin äkta hustru 13 juni år 1525 och då var Luther 42 år och Katharina 26 år. De fick tre pojkar och tre flickor och familjelivet var en viktig del av Luthers liv. Luther angav senare att orsakerna till giftermålet var fyra; “1. Att blidka sin far, som hade önskat se Luther gift. 2. Att i handling omsätta sin lära om äktenskapet som ett Guds bud till människorna. 3. Av medlidande och ansvarskänsla inför Katharina. 4. För att förarga den katolska kyrkan.”
Vem var Salomo? Salomo var ju kung Davids andra son med Bat-Seba. Salomo var tredje kungen i Israel och regerade i hela 40 år. Och hans stora nederlag var kvinnor han hade 1000 kvinnor och detta misshagade Herren.
“Kung Salomo hade vid sidan om faraos dotter många andra utländska kvinnor som han älskade: moabitiskor, ammonitiskor, edomitiskor, sidoniskor och hetitiskor, De hörde till folk som Herren hade talat om och sagt till Israels barn: “Ni skall inte gå in till dem, och de inte till er, eftersom de kommer att förleda era hjärtan att följa deras gudar.” Till dessa höll sig Salomo och älskade dem. Han hade sjuhundra furstliga gemåler och trehundra bihustrur, och dessa kvinnor förledde hans hjärta. När Salomo blev gammal, förledde kvinnorna honom att följa andra gudar, så att hans hjärta inte förblev hängivet Herren, sin Gud, som hans fader Davids hjärta hade varit. Salomo följde efter Astarte, sidoniernas gudinna, och Milkom, ammoniternas styggelse. Salomo gjorde det som var ont i Herrens ögon och följde inte i allt efter Herren, så som hans fader David hade gjort.” 1 Kung. 11:1-6
Vem är kung Lemuel ? Den kunglige författaren till Ord. 31, som återger sin moders förmaningar. De flesta kommentatorer anser, att namnet är symboliskt, ett täcknamn för konungen Salomo själv. MEN kung Lemuel vem han nu än var skrev ner mönsterbilden på en god hustru och husmor som hans mor talat till honom om. Läs och begrunda!
Ord. 31:1 “Detta är kung Lemuels ord, det hans mor sade, när hon förmanade honom.”
“Vad skall jag säga dig, min son,
du mitt livs son, mina löftens son?
Ge inte din kraft åt kvinnor,
styr inte din färd till dem som är kungars fördärv.
Det anstår inte kungar, Lemuel,
det anstår inte kungar att dricka vin,
ej furstar att fråga efter starka drycker,
så att de dricker och glömmer lagen
och vränger rätten för alla nödens barn.” Ord. 31:2-5
“Lovprisning av en god hustru
10En god hustru,
var finner man en sådan?
Långt mer än pärlor är hon värd.
11På henne litar hennes mans hjärta
och han saknar ingenting.
12I alla sina livsdagar
gör hon honom gott, aldrig ont.
13Omsorg har hon om ull och lin,
och hennes händer arbetar med lust.
14Hon är som en köpmans skepp,
fjärran ifrån hämtar hon sin mat.
15Medan det ännu är natt stiger hon upp
och sätter fram mat åt sitt husfolk,
åt tjänarinnorna deras bestämda del.
16Hon har planer på en åker och skaffar sig den,
av sina händers förvärv planterar hon en vingård.
17Hon fäster ivrigt upp sin klädnad
och går till verket med starka armar.
18Hon märker att hennes arbete går bra,
hennes lampa släcks inte om natten.
19Hon sträcker händerna mot spinnrocken,
och fingrarna fattar om sländan.
20För den betryckte öppnar hon sin hand,
hon räcker ut sina armar mot den fattige.
21Hon fruktar ej för sin familj när vintern kommer,
ty alla i huset är klädda i scharlakansfärgad ull.
22Täcken gör hon åt sig,
hon har kläder av finaste linne och purpur.
23Hennes man är känd i stadens portar,
där han sitter bland landets äldste.
24Linneskjortor gör hon och säljer,
köpmännen förser hon med bälten.
25Kraft och värdighet är hennes klädnad,
och hon ler mot den dag som kommer.
26Hon öppnar sin mun med vishet
och har vänlig förmaning på sin tunga.
27Hon vakar över ordningen i sitt hem
och äter ej sitt bröd i lättja.
28Hennes barn står upp och välsignar henne
och hennes man berömmer henne:
29″Många duktiga kvinnor har funnits,
men du, du överträffar dem alla.”
30Älskvärdhet kan bedra och skönhet är en vindfläkt,
men prisas skall den hustru som fruktar Herren.
31Låt henne få njuta frukten av sitt arbete
och må hennes gärningar prisa henne i portarna.” Ord.31:10-31
2 Kor. 8; B. Insamlingen till de kristna i Jerusalem handlar kap. 8-9 om. Paulus befinner sig i de Macedoniska församlingarna och även om de var fattiga så var de givmilda; 8:1-5. Paulus använder detta goda exempel på givmildhet när han skriver till Korinter församlingen i kapitel 8,9. Titus, Lukas och troligtvis även Timoteus levererar brevet till Korinterförsamlingen. På grund av de falska anklagelserna mot apostel Paulus, även när det gällde insamlingarna så avstår Paulus sin rätt att ta emot pengar från Korinterna. Själva insamlingen, denna insamlingen, var ju till de fattiga i Jerusalem, det var ju inga pengar som Paulus personligen skulle ha fått, men han avstod från allt, även det han hade rätt till för omkostnader, för att bortvisa alla falska anklagelser.
Vädjan om fullbordan av insamlingen; “Just nu kommer ert överflöd att avhjälpa deras brist, för att en annan gång deras överflöd skall avhjälpa er brist. Så blir det lika för alla, som det står skrivet: “Den som samlade mycket fick ingenting över, och den som samlade lite led ingen brist.” 2 Kor.8:14,15
Dessa ord och visdom hämtade Paulus från Moses ord till Israels folk i öknen, när valkar och manna kom från himlen, läs nedan.
“Israels barn gjorde så, den ene samlade mer och den andre mindre. Men när de mätte upp det med gomermåttet, hade den som samlat mycket ingenting över, och den som samlat lite fattades det ingenting. Var och en hade samlat så mycket som han behövde till mat.” 2 Mos. 16:17,18
Anbefallning av sändebud till Korint; 8:16-24.
“Vi tackar Gud som i Titus hjärta har väckt samma hängivenhet för er. Han inte bara lyssnade till vår uppmaning, utan ivrig som han var gav han sig i väg till er av egen fri vilja. Tillsammans med honom har vi sänt den broder som får beröm i alla församlingarna för sitt arbete i evangeliets tjänst. Och inte bara det, han är också vald av församlingarna till att följa med oss på resan med gåvan som vi har hand om, och det till Herrens ära och som bevis på vår villighet. Så undviker vi att någon kritiserar oss för hur vi tar hand om denna frikostiga gåva. Vi är nämligen angelägna att göra det som är rätt, inte bara inför Herren utan också inför människor. Tillsammans med dem har vi sänt ytterligare en broder. Honom har vi ofta och på många sätt prövat, och han har då visat sig vara ivrig, särskilt nu, därför att han har så stort förtroende för er. När det gäller Titus, så är han min vän och medarbetare hos er, och vad beträffar våra andra bröder, så är de församlingarnas sändebud till Kristi ära. Ge dem nu inför församlingarna bevis på er kärlek och på att vi hade rätt, när vi berömde oss av er inför dem.”
PAULUS ANDRA BREV TILL KORINTIERNA.
Inledning; Hälsningar och tacksägelse; 1:1-11
A. Apostlaämbetet; 1:12 – 7:16.
1. Apostlarnas ansvar; 1:12-2:17
Värdig vandel; 1:12-24
Omsorg om syndare; 2:1-11
Kristi vällukt; 2:12-17
2. Apostlarnas härlighet; Kap. 3-7
Tjänst åt ett nytt förbund; kap.3
Frimodighet i tjänsten; 4:1-5:10
Försoningens ämbete; 5:11-21
Guds tjänare i allt; 6:1-10
Församlingens förhållande till aposteln; 6:11-7:16
B. Insamlingen till de kristna i Jerusalem; kap. 8-9.
De macedoniska församlingarnas givmildhet; 8:1-5
Vädjan om fullbordan av insamlingen; 8:6-15
Anbefallning av sändebud; 8:16-9:5
Givmildhetens välsignelse; 9:6-15
C. Paulus apostoliska myndighet; 10:1-13:10
Bemötande av de falska apostlarna; kap.10
Påtvungen självberömmelse; 11:1-12:10
Det rätta apostlaämbetets verkningar; 12:11-13:10
Avslutning; Förmaning, hälsningar och välsignelse; 13:11-13.
Maria Hallman