DAGENS TEXTER; Hes. 32, 33 och 1 Petr. 1
Hes. 32; KLAGOSÅNG ÖVER FARAO!
Hes. 33; HESEKIEL SOM VÄKTARE ISRAEL!
Herrens ord kom till mig. Han sade:
“Du människobarn, tala till dina landsmän och säg till dem: När jag låter svärdet drabba ett land och folket i det landet utser en man bland sig och gör honom till sin väktare, och han ser svärdet komma över landet och blåser i hornet och varnar folket, men den som får höra ljudet från hornet ändå inte låter varna sig, utan svärdet kommer och tar bort honom, då kommer hans blod över hans eget huvud. Han hörde ljudet från hornet men lät inte varna sig. Därför kommer hans blod över honom själv. Om han hade låtit varna sig, hade han räddat sitt liv. Men om väktaren ser svärdet komma och inte blåser i hornet för att varna folket, och svärdet kommer och tar bort någon bland dem, då dör denne genom sin egen missgärning, men hans blod skall jag utkräva av väktarens hand. Du människobarn, jag har satt dig till väktare för Israels hus för att du på mitt uppdrag skall varna dem, när du hör ett ord från min mun. När jag säger till den ogud-aktige: Du ogudaktige, du måste dö! och du då inte varnar honom för den väg han går, så skall den ogudaktige dö genom sin missgärning, men hans blod skall jag utkräva av din hand. Men om du varnar den ogudaktige för den väg han går, för att han skall vända om ifrån den, och han ändå inte vänder om ifrån sin väg, då skall han dö genom sin missgärning, men du själv har räddat ditt liv.” Hes. 33:1-9
Gud vill ingen syndares död. Hes. 33:10-20
Jerusalem har fallit på grund av folkets trolöshet. Hes. 33:21-33
ÖVERSIKT ÖVER HESEKIELS BOK
FÖRE JERUSALEMS FALL.
I. Profetens kallelse; kap.1-3
Herrens härlighet uppenbaras.
1. Hesekiels syn; kap.1
2. Hans gudomliga uppdrag; kap. 2-3
II. Domsförkunnelse över Juda; kap.4-24
Herrens härlighet lämnar Jerusalem.
1. Förebud om Jerusalems förstöring; kap. 4-7
2. Syner av förstöringen; kap. 8-11
3. Nya förutsägelser; kap. 12-19
4. Profeten som domare; kap. 20-23
5. Jerusalems belägring; kap. 24
III. Domsförkunnelse över andra folk; kap. 25-32
1. Fyra grannfolk kap. 25
2. Tyrus och Sidon; kap. 26-28
3. Egypten; kap. 29-32
EFTER JERUSALEMS FALL
IV. Frälsningsförkunnelse; kap. 33-39
1. Israels återupprättelse; kap. 33-37
2. Gogs anfall och undergång; kap. 38,39
V. En ny tid; kap.40-48
HERRENS HÄRLIGHET ÅTERVÄNDER TILL JERUSALEM.
1. Det nya templet; kap. 40-44
2. Det nya landet; kap. 45-48
1 Petr. 1; NI SKALL VARA HELIGA!
Helgelse, Helighet och Helhjärtad skulle vara en självklarhet för varje “på nytt född” kristen. Ibland får man känslan av att bara för att man är frimodig och menar allvar med sin kristna tro så ska man bli pastor eller präst och få betalt för det. Oftast är det kvinnor som ändå försöker vara helhjärtade och är gripna av Herren och be för hela familjen. Och många kvinnor 70, 80 % idag söker till Uppsala och Lund för att bli präster och därmed lämnar sina familjer, vilket är helt oacceptabelt och har inget utav Herrens ledning att göra. De besluten är tagna utifrån “att känslan” och inte Guds Ord. Herren är inte schizofren, på ett blad i N. T. säger han si och på ett annat blad säger han så ?? Varje kristen oavsett vilket yrke du har, skulle du vara frimodig och vittna för dina arbetskamrater, grannar, på bussen, flyget, tåget och släktingar. Icke jude eller grek, icke slav eller fri, icke man eller kvinna har INGET med de olika ämbeten Ef. 4:11 att göra. Ämbeterna, de andliga ledarna i Bibeln och den ny testamentliga församlingens ledare har Gud förordnat männen att vara.
“Spänn därför bältet om livet och var vakna och sätt ert hopp helt och fullt till den nåd som skall komma er till del, när Jesus Kristus uppenbaras. Som lydnadens barn skall ni inte styras av de begär som ni tidigare levde i när ni ännu var okunniga. Nej, liksom han som har kallat er är helig, skall ni föra ett alltigenom helgat liv. Det står skrivet: “Ni skall vara heliga, ty jag är helig”.
Om ni ropar “Fader” till honom, som opartiskt dömer var och en efter hans gärning, så vandra här i gudsfruktan under er tid som främlingar. Ni vet ju att det inte var med förgängliga ting, med silver eller guld, som ni blev friköpta från det meningslösa liv ni ärvt från era fäder, utan med Kristi dyrbara blod, som med blodet av ett lamm utan fel och lyte. Han var utsedd redan före världens skapelse men har i dessa sista tider uppenbarats för er skull, ni som genom honom tror på Gud, som uppväckte honom från de döda och gav honom härlighet, så att er tro och ert hopp står till Gud. Guds levande ord Ni har renat era själar genom att lyda sanningen, så att ni älskar varandra uppriktigt som bröder. Älska då varandra uthålligt av rent hjärta. Ni är ju födda på nytt, inte av en förgänglig säd, utan genom en oförgänglig, genom Guds levande ord som består. Ty “allt kött är som gräset och all dess härlighet som blomman i gräset. Gräset vissnar bort och blomman faller av, “men Herrens ord förblir i evighet.” Det är detta ord som har förkunnats för er.” 1 Petr. 1:13-25
Apostel Petrus och apostel Paulus hade fördelat sina uppgifter på följande sätt. Apostel Petrus var ledare för judarna som blivit kristna, kallde “judekristna” och apostel Paulus var ledarna för hedningarna som kallades “hednakristna” Självklart går det inte att renodla, grundprincipen de båda hade “först till juden sedan till greken (hedningarna)”Petrus brev påminner en del av Petrus predikan på pingstdagen, då han stod fram på pingstdagen tillsammans med de elva. Brevet är skrivet av apostel Petrus till de utvalda främlingar som bo kringspridda i Pontus, Galatien, Kappadocien, Asien och Bitynien. Många av dessa platser var representerade på pingstdagens övre sal och troligtvis var det så att utifrån Petrus predikan blev många inspirerade att gå tillbaka till sin hembygd och starta församlingar och det var dessa som Petrus framförallt skrev till med dessa brev, 1 och 2 Petrusbrev.
“Då trädde Petrus fram tillsammans med de elva och tog till orda och talade till dem: “Ni judiska män och alla ni som bor i Jerusalem, detta bör ni veta, och lyssna nu på mina ord. Det är inte som ni tror att dessa är berusade. Det är ju bara tredje timmen på dagen. Nej, det är detta som är sagt genom profeten Joel: “Och det skall ske i de sista dagarna, säger Gud: Jag skall utgjuta av min Ande över allt kött. Era söner och era döttrar skall profetera, era unga män skall se syner, och era gamla män skall ha drömmar. “Ja, över mina tjänare och tjänarinnor skall jag i de dagarna utgjuta av min Ande, och de skall profetera.”Jag skall låta under synas uppe på himlen och tecken nere på jorden, blod, eld och rök.”Solen skall vändas i mörker och månen i blod innan Herrens dag kommer, den stora och härliga. “Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst.” Israeliter, lyssna till dessa ord: Jesus från Nasaret var en man som Gud bekände sig till inför er genom kraftgärningar, under och tecken, som Gud genom honom utförde mitt ibland er, så som ni själva vet. Efter Guds fastställda plan och beslut blev han utlämnad, och med hjälp av dem som är utan lagen spikade ni fast honom på korset och dödade honom. Men honom har Gud uppväckt och löst ur dödens vånda, eftersom det inte var möjligt att han skulle behållas av döden. David säger med tanke på honom: “Jag har alltid Herren för ögonen, han står på min högra sida för att jag inte skall vackla. “Därför gläder sig mitt hjärta och jublar min tunga, ja, också min kropp skall vila i det hoppet”att du inte skall lämna mig i graven eller låta din Helige se förgängelsen “Du har visat mig livets vägar, och du skall uppfylla mig med glädje inför ditt ansikte.”Mina bröder, jag får väl öppet säga er att vår stamfader David är både död och begraven, hans grav finns ibland oss än i dag. Han var profet och visste att Gud med ed hade lovat att sätta någon av hans ättlingar på hans tron. I förväg såg han Kristi uppståndelse och sade: “Han skall inte lämnas kvar i graven, och hans kropp skall inte se förgängelsen.” Det är denne Jesus som Gud har uppväckt, och vi är alla vittnen till det. Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör. Ty David har inte farit upp till himlen. Men han säger: ” Herren sade till min Herre: Sätt dig på min högra sida, “tills jag har lagt dina fiender som en fotpall under dina fötter. ” Därför skall hela Israels folk veta att denne Jesus som ni korsfäste, honom har Gud gjort både till Herre och Messias.” När de hörde detta, högg det till i hjärtat på dem, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: “Bröder, vad skall vi göra?” Petrus svarade dem: “Omvänd er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så att era synder blir förlåtna. Då skall ni få den helige Ande som gåva. Ty er gäller löftet och era barn och alla dem som är långt borta, så många som Herren vår Gud kallar.” Också med många andra ord vittnade han och uppmanade dem: “Låt er frälsas från detta bortvända släkte.” De som då tog emot hans ord döptes, och så ökade antalet lärjungar den dagen med omkring tre tusen.” Apg. 2:14-41
PETRUS FÖRSTA BREV
Inledning; 1:1,2
I. FRÄLSNINGEN I KRISTUS; 1:3-2:10
1. Lovprisning för frälsningen; 1:3-9
2. Profeterna och frälsningen; 1:10-12
3. Den dyrbara frälsningen; 1:13-25
4. Tillväxt i frälsningen; 2:1-10
II. DE KRISTNAS VANDEL; 2:11-5:11
1. I en hednisk miljö; 2:11,12
2. Gentemot överheten; 2:13-17
3. Gentemot överordnade; 2:18-25
4. I hemmet; 3:1-7
5. I lidande och förföljelse; 3:8-4:19
6. I församlingen; 5:1-11
Avslutningen; 5:12-14
Maria Hallman