“9. När de (vise männen) hade hört kungen, begav de sig iväg. Och se, stjärnan som de hade sett i öster gick före dem, tills den stannade över den plats där barnet var. 10. När de såg stjärnan, uppfylldes de av mycket stor glädje. 11. Och sedan de kommit in i huset såg de barnet med Maria, hans mor, och de föll ner och tillbad honom och öppnade sina skatter och bar fram gåvor åt honom: guld, rökelse och myrra. Ps. 72:10f. Jes. 60:6. 12. Och sedan de i en dröm hade blivit varnade av Gud att de inte skulle återvända till Herodes, tog de en annan väg hem till sitt land.” (http://www.bibel.se/bibeln/reformationbibeln-nya-testamentet_787)
Lite kuriosa om de vise männen;
De vise männen fann till slut vägen till Josef och Maria och det nyfödda Jesusbarnet. Kring denna händelse har det förstås blivit en riklig mängd legender och berättelser nedtecknade. Det har gjorts en mängd filmer filmer och teaterstycken om händelsen. Hur många de vise männen var står inte i texten. Men enligt en legend skulle de varit 12 stycken! Eftersom det står så lite om dem i bibeln så har deras uppdykande i Jesu födelse berättelse inbjudit till mytbildning och uppmålade fantasier.
Den legend som fått störst spridning berättar att det var tre vise män. Denna legend har vuxit fram under mer än tusen år, på olika håll i världen. Det började egentligen inom kyrkan att man på trettondagen vördade de vise männen. Prästerna i sina stilfulla dräkter och värdiga uppträdande gjorde snart att man började hylla dem som tre konungar. Detta blev till en väldigt folklig tillställning som sen växte ur kyrkan och blev till en folkfest med skådespel på marknader och dylikt. Därav växte legenden om heliga tre konungar fram. De olika legenderna samlades sen ihop av Johannes av Hildesheim år 1375 och skrevs ihop till en bok. Den handlar alltså om tre kungar som kom från Indien, Kaldeén och Persien för att frambära sina gåvor till den nyfödde frälsaren. De nämns vid namn i berättelsen: Caspar, Melchior och Balthasar. Melchior skulle varit en gammal man, gråhårig med långt skägg och han kom med guld som gåva. Caspar var ung och skägglös och bar fram rökelse som gåva. Balthasar var svarthyad och hade kort skägg och bar fram myrra som gåva.
Gåvornas betydelse. Guld är ju värdefullt som alla vet, men fanns det något ekonomiskt värde i rökelse och Myrra? Absolut, dessa tillverkades vid Aden bukten, nere vid nuvarande Jemen och på andra sidan Röda havet vid Afrikas kust, nuvarande Somalia. Se inramat område på kartan. 
Dessa områden låg väldigt avlägset och öde vid denna tid och att transportera dem var både farligt och dyrbart. Så det var mycket dyrbara gåvor som överlämnades till Josef och Maria och deras nyfödda son. Sedan urkyrkans tid har man ansett att dessa gåvor passade underligt väl och att de hade olika betydelser. Man har i varje gåva sett något som speciellt passade in på Jesu karaktär och hans gärning.
Första gåvan var guld, en konungslig gåva. Seneca, en romersk författare, samtida med Jesus, berättar att i Parthien (nuv. Iran) var seden att ingen kunde träda fram inför kungen utan att ha en gåva att överlämna. Guld, kungen av metaller, är en passande gåva för all kungars kung.
Jesus föddes för att bli kung. Men han skulle regera inte i makt men i kärlek, han skulle regera över människornas hjärtan. Inte från en tron men från ett kors. Vi borde oftare tänka på att Jesus är vår konung. Vi kan aldrig möta Jesus som en jämlik. Vi måste alltid möta honom med total underkastelse. Horatio Nelson, den store brittiske sjömilitären och viceamiralen, behandlade alltid sina besegrade motståndare med vänlighet och artighet. Efter en av sina marina segrar, tog man den besegrade amiralen ombord på Nelsons skepp, förde honom till Nelsons avdelning på båten. Amiralen kände till Nelsons artighet mot sina fiender och tänkte utnyttja situationen, han gick snabbt över golvet med handen rakt framför sig som att han skulle skaka hand med en likvärdig. Men Nelsons arm hängde rakt ner. “Ditt svärd först” sa han “och sen handen“. Innan vi kan bli vän med Jesus måste vi underordna oss honom!
Den andra gåvan var rökelse, vilket är gåvan för en präst.Det var i templet och i offergudstjänsten man använde den välluktande rökelsen.Prästens funktion var att öppna vägen till Gud. Det latinska ordet för präst är “pontifex” det betyder “brobyggare”. Det är precis vad Jesus gjort för oss. Byggt en bro över det stora djup som skiljde oss från Gud.Han gjorde det möjligt för oss att träda fram inför Gud.
Den tredje gåvan var Myrra. Det berättas ofta att myrra användes för väldoftens skull och kvinnorna använde den i sin skönhetsvård (massage med myrraolja) (Est 2:12). Myrra blandades också, liksom andra kryddor, i vin för att det skulle smaka och dofta bättre. Egyptierna använde denna harts vid balsamering, och greker och romare använde den vid religiösa ceremonier. I Orienten används myrra fortfarande som läkemedel.
Men framför allt användes den då någon hade dött. Myrra användes för att preparera kroppen när någon dött. “39. Och Nikodemus, som första gången kom till Jesus* om natten, kom också och hade med sig en blandning av myrra och aloe,omkring hundra pund**( 33 kilo). 40. Sedan tog de Jesu kropp och lindade den i linnebindlar tillsammans med välluktande kryddor, såsom judarna har för sed vid begravning.” Joh 19:39-40
Guld – en gåva för en Kung, Rökelse – en gåva för en präst och Myrra till någon som skulle dö. Det var de gåvor de vise männen bar fram redan vid Jesu krubba. Detta var en profetisk handling som talade om Jesus som den kommande verklige kungen, den perfekte Översteprästen och slutligen mänsklighetens oövervinnerlige frälsare!
fortsättning följer…/Stefan Hallman www.ctvc.se