DAGENS TEXTER; Haggaj 1, 2 och Upp. 16
Kommentar till Haggai: År 538 – den persiske kungen Kores deklarerar i ett berömt edikt till judarna i fångenskapen i Babel; att nu hade de tillåtelse att börja återvända till sitt hem land för att återuppbygga Herrens tempel. Det skedde så, efter flera månaders färd kom de fram till Jerusalem. Men väl där efter att judarna på plats i Jerusalem lagt grunden till templet så gjorde motståndet de mötte att de slutade bygga på templet och började ägna sina liv åt att bygga sina egna hus och bygga upp ett gott liv för sig själva. Efter 18 år sände Gud sina profeter Haggai och Sakarja till judarna i Jerusalem för att uppmuntra dem att sätta igång arbetet igen. Herrens argument är; att de ser väl själva att välsignelsen vikit undan från dem – att vare sig de sår utsäde, äter eller dricker, kläder sig eller får inkomster, så går allt emot dem. – De får dåliga skördar, ej tillräckligt med mat eller dryck, de fryser och gör dåliga affärer. Detta är pga att Herren räckt ut sin hand mot dem, han har blåst bort frukten, han har hållit borta vätan från jorden och kallat på torkan mot dem
Men samtidigt så kommer löftena till dem – att om de tar upp arbetet på nytt och så kommer de märka att allt blir annorlunda och välsignat igen. För en gångs skull gensvarar Guds folk på rätt sätt. Det står att 1:12 att “hela kvarlevan av folket lyssnade till Herren sin Guds röst och profeten Haggais ord” då de insåg att detta var från Gud.
De började bygga och fick ständig uppmuntran från profeten; “Jag är med er säger Herren” 1:13 det skedde 21 sept år 520 f.kr.
4 veckor senare kom åter Herrens ord till dem, alltså den 17 oktober 520 f.kr; Nu är budskapet – “Var frimodiga och arbeta,, jag är med er, min Ande är ibland er, frukta inte” 2:2-6.
Han utlovar också ekonomiska välsignelser, som ska föras in i templet och att denna plats skall Han ge frid.
Haggai avslutas med en uppmuntran till judarnas ledare Serubabbel, han är utvald och ska vara Herrens signetring.
Haggai framförde sina 4 budskap under 15 veckor år 520 f.kr Samtida med honom var profeten Sakarja och deras profetior och andliga inspiration fick folket att våga börja bygga igen och templet stod färdigt 4 år senare 516 f.kr. Detta var uppfyllelsen av de profetior som uttalats av profeten Jeremia om att fångenskapen skulle vara i sjuttio år, 586 raserades templet och de sista judarna fördes bort till Babylon och 516 stod templet återuppbyggt igen, alltså 70 år senare!
Gud står för sitt ord! Och idag behöver vi än en gång ta till oss Herrens uppmaning genom profeten att börja bygga på Guds verk, trots motstånd eller motgångar för : Jag Herren är med er, Min Ande är mitt ibland er så var frimodiga säger Herren!!
Haggaj 1;
Befallning att bygga Herrens hus
1I kung Darejaves andra regeringsår, i sjätte månaden, på första dagen i månaden, kom Herrens ord genom profeten Haggai till Serubbabel, Sealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son. Han sade:
2Så säger Herren Sebaot: Detta folk säger: “Tiden har inte kommit, tiden att åter bygga upp Herrens hus.” 3 Och Herrens ord kom genom profeten Haggai. Han sade:
4 Är det då tid för er
att själva bo i panelade hus, medan detta hus ligger i ruiner?
5Så säger nu Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er.
6Ni sår mycket men skördar litet. Ni äter men blir inte mätta.
Ni dricker men släcker inte törsten. Ni klär er men blir inte varma.
Den som får inkomst har hål i börsen.
7Så säger Herren Sebaot: Lägg märke till hur det går för er.
8Gå upp till bergen, hämta trävirke
och bygg upp mitt hus, så skall jag glädja mig över det
och visa min härlighet, säger Herren.
9Ni väntade er mycket, men se, det blev litet.
Och när ni förde det hem, då blåste jag bort det.
Varför? säger Herren Sebaot. Därför att mitt hus ligger i ruiner,
medan ni har bråttom, var och en med sitt eget hus.
10Därför har himlen över er hållit tillbaka sin dagg och jorden har hållit tillbaka sin gröda.
11Jag har kallat på torka att komma över landet och över bergen,
över säden, vinet och oljan, över det som jorden alstrar,
över människor och djur och över era händers arbete.
Folket lyder Herrens befallning
12Serubbabel, Sealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, med hela kvarlevan av folket, lyssnade till Herrens, sin Guds, röst och till profeten Haggais ord, eftersom Herren, deras Gud, hade sänt honom, och folket fruktade Herren. 13 Då sade Haggai, Herrens sändebud, genom ett budskap från Herren till folket: “Jag är med er, säger Herren.” 14 Och Herren uppväckte en iver hos Serubbabel, Sealtiels son, ståthållare i Juda, och hos översteprästen Josua, Josadaks son, och hos hela kvarlevan av folket, så att de började arbeta på Herren Sebaots, sin Guds, hus.
Haggaj 2;1 Detta skedde på tjugofjärde dagen i sjätte månaden av kung Darejaves andra regeringsår.
Det nya templets härlighet
2I sjunde månaden, på tjugoförsta dagen i månaden, kom Herrens ord genom profeten Haggai. Han sade: 3 Säg till Serubbabel, Sealtiels son, ståthållare i Juda, och till översteprästen Josua, Josadaks son, och till kvarlevan av folket:
4 Vilka är kvar bland er som har sett detta hus
i dess forna härlighet?Hur tycker ni att det ser ut nu?
Är det inte som vore det ingenting i era ögon?
5Men var nu frimodig, du Serubbabel, säger Herren,
var frimodig, du överstepräst Josua, Josadaks son,
var frimodiga, alla ni människor i landet,
säger Herren. Arbeta, ty jag är med er,
säger Herren Sebaot. 6Detta löfte gav jag er
när ni drog ut ur Egypten, och min Ande är mitt ibland er.
Frukta inte! 7Så säger Herren Sebaot:
Inom kort skall jag än en gång komma himlen och jorden,
havet och det torra att skaka. 8Jag skall skaka om alla hednafolk
och alla folkens skatter skall komma hit. Och jag skall uppfylla detta hus med härlighet,säger Herren Sebaot.
9Mig tillhör silvret och mig tillhör guldet, säger Herren Sebaot.
10Den kommande härligheten hos detta hus
skall bli större än den förra, säger Herren Sebaot,
och på denna plats skall jag ge frid, säger Herren Sebaot.
Ny välsignelse
11På tjugofjärde dagen i den nionde månaden av Darejaves andra regeringsår kom Herrens ord till profeten Haggai. Han sade:
12Så säger Herren Sebaot: Fråga prästerna vad lagen säger: 13 “Om någon bär heligt kött i fliken av sin mantel och så med fliken rör vid något bakat eller kokt, vid vin eller olja eller vid någon annan mat, blir då detta heligt?” Prästerna svarade: “Nej.” 14 Åter frågade Haggai: “Om den som har blivit oren genom en död rör vid något av allt detta, blir det då orent?” Prästerna svarade: “Ja, det blir orent.” 15 Då sade Haggai:
“Så är det med detta folk,
så är det med detta hednafolk
inför mig, säger Herren,
ja, så är det med allt vad deras händer gör:
Vad de där offrar är orent.
16Lägg nu noga märke till det som sker,
från denna dag och framöver!
Innan man lagt sten på sten till Herrens tempel,
hur var det då?
17Om någon kom till en sädesskyl som skulle ge tjugo mått,
gav den endast tio,
om någon kom till vinpressen för att ösa upp femtio kärl,
gav den endast tjugo.
18Jag slog er med sot och rost
och alla era händers verk med hagel,
och ändå vände ni er inte till mig,
säger Herren.
19Lägg noga märke till det som sker
från denna dag och framöver,
från den tjugofjärde dagen i nionde månaden,
från den dag då grunden lades till Herrens tempel.
20Finns någon säd ännu kvar i kornboden?
Nej, och varken vinstocken eller fikonträdet,
varken granatträdet eller olivträdet
har ännu burit någon frukt.
Men från denna dag skall jag välsigna.”
Serubbabel – Herrens signetring
21Herrens ord kom för andra gången till Haggai, på tjugofjärde dagen i samma månad. Han sade: 22 Säg till Serubbabel, Juda ståthållare:
Jag skall komma himlen och jorden att skaka.
23Jag skall omstörta kungatroner
och göra hednarikenas makt om intet.
Jag skall välta omkull vagnarna och dem som kör dem,
och hästarna med sina ryttare skall störta.
Den ene skall falla för den andres svärd.
24På den dagen, säger Herren Sebaot, skall jag ta dig, min tjänare Serubbabel, Sealtiels son, säger Herren, och göra dig till en signetring. Ty dig har jag utvalt, säger Herren Sebaot.”
Kommentar till Uppenbarelseboken 16:
Vi kommer in här i slutskeendet av domshandlingarna mot Guds fiender på Jorden. Det är stark dramatik och efter att det har varit domshandlingar tidigar i form av 7 sigill som brutists och 7 basuner som ljudit så kommer nu de sista plågorna i form av 7 skålar som töms över Jordens innebyggare:
Skål 1 (16:2) onda och svåra bölder drabbar de som tillbad vilddjurets bild och som bar dess märke.
Skål 2 (16:2) tömdes över havet som förvandlades till blod och allt liv i havet dog.
Skål 3 (16:3) tömdes över floderna och vattenkällorna som blev till blod.
Skål 4 (16:8) tömdes över solen, som fick makt att bränna månniskorna med eld och stark hetta.
Skål 5 (16:10) tömdes över vildjurets tron och dess rike lades i mörker.
Skål 6 (16:12) tömdes över flode Eufrat som torkade upp och banade en väg för kungarna från Öster.
Skål 7 (16:17) tömdes över luften och blixtar , dån och en stor jordbävning drabbade världen och fick jordens städer att braka samman. Alla öarna och berg försvann och stora hagel föll och plågade människorna.
Stor dramatik men det mest anmärkningsvärda är månniskornas reaktion – att de vägrar ödmjuka sig och söka Gud. Istället förbannar de Gud mer och mer, hädar honom och det visar sig vad som finns i deras hjärtan. De vill inte ha med Gud att göra och därför är domen rättfärdigad.
Må vi alla, i dessa dagar av märkliga världshändelsert och naturkatastrofer, se till att vi har det rätt med Gud och lever i ödmjukhet inför Honom som en gång, snart, kommer att döma världen.
Upp. 16
1Och jag hörde en stark röst från templet säga till de sju änglarna: “Gå ut och töm Guds sju vredesskålar över jorden.”
2Och den förste gick bort och tömde sin skål över jorden, och onda och svåra bölder slog upp på de människor som hade vilddjurets märke och som tillbad dess bild.
3Den andre ängeln tömde sin skål över havet, och havet förvandlades till blod som från en död, och allt liv i havet dog.
4Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och de förvandlades till blod. 5 Och jag hörde vattnens ängel säga: “Rättfärdig är du som är och som var, du Helige, ty du har fällt denna dom. 6 De har utgjutit heligas och profeters blod och därför har du gett dem blod att dricka, och de har förtjänat det.” 7 Och jag hörde altaret säga: “Ja, Herre Gud, du Allsmäktige, sanna och rättfärdiga är dina domar.”
8Den fjärde tömde sin skål över solen, och den fick makt att bränna människorna med eld. 9 De brändes av stark hetta och hädade Guds namn, han som har makt över dessa plågor. Men de vägrade omvända sig och ge honom äran.
10Den femte tömde sin skål över vilddjurets tron, och dess rike lades i mörker. Människorna bet sig i tungan av smärtan 11 och hädade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina gärningar.
12Den sjätte tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och dess vatten torkade ut så att vägen bereddes för kungarna från Östern. 13 Och jag såg att det ur drakens gap och ur vilddjurets gap och ur den falske profetens mun kom ut tre orena andar som liknade paddor. 14 De är ondskefulla andar som gör tecken, och de beger sig ut till kungarna i hela världen för att samla dem till striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag. – 15 “Se, jag kommer som en tjuv. Salig är den som vakar och bevarar sina kläder, så att han inte går naken och man ser hans kön.” – 16 Och de samlade dem på den plats som på hebreiska heter Harmagedon.
Världens slut
17Den sjunde tömde sin skål över luften. Och en stark röst gick ut från tronen i templet, och den sade: “Det har skett.” 18 Och det kom blixtar, dån och åska och en stor jordbävning, en sådan som inte har förekommit så länge det funnits människor på jorden, så väldig var den. 19 Den stora staden rämnade i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud kom ihåg det stora Babylon och räckte det bägaren med sin stränga vredes vin. 20 Alla öar flydde och bergen fanns inte mer. 21 Stora hagel, tunga som talenter, föll ner från himlen över människorna, och de hädade Gud för hagelplågan, eftersom den var mycket svår.
Stefan Hallman